logo

Carlotta - the museum database

Data elementHistorik

CountValue
1<space>(Swedish Version) Levde mellan 1881 och 1894 i Karlshamn (K) (Karlshamn AI:30 sid.1408<12>). I Karlshamns allehanda år 1891 (okänt datum) finns infört levnadsbeskrivning över Oskar von Axelson. Fotostatkopia finns. "Oskar von Axelson. I måndags afled härstädes f. kustchefen Oskar von Axelson. Född den 1 dec. 1819 i Björnstorps gods nära Mariestad och son af majoren i finska armén von Axelson och hans maka Maria Charlotta Kjellin. Ingick O.v.A. 1847 vid tullverket såsom gränsridare i Jämtland. Redan 1848 begärde han emellertid afsked från tullverket och ingick i dansk krigstjänst, där han med sådan utmärkelse deltog i 1849 års fälttåg, att han utnämdes till löjtnant och hedrades med Dannebrogsorden. Under detta fälttåg deltog han med oförfäradt mod i fem större och mindre drabbningar, nämligen vid Krybile den 3 maj, vid Gudsö den 7 maj och vid Fredericia den 9 maj, 30 juni samt 6 juli. Efter att i november sistnämda år ha erhållit begärdt asked ur krigstjänsten ingick v.A. 1850 ånyo vid tullverket och utnämdes till kustsergeant vid Kalmar fördelning. 1860 befordrades han till tullinspektör i Bergkvara och 1863 till kustchef för Helsingborgs södra fördelning. I aktiv tjänst kvarstod v.A. till den 1 januari 1875, då han till följd af sjukdom på egen begäran blef förlyttad på indragningsstat. Sedan sitt afskedstagande har von Axelson varit bosatt här i staden. Sådana äro de yttre konturerna af von Axelsons lif. Inom desamma rymmes ett vackert lifsverk, kännetecknadt af plikttrohet, redlighet och ett aldrig svikande nit och verksamhetslust i tjänsten. De yttre vedermälen v.A. härför erhöll voro, utom Dannebrogsorden, kongl. Vasaorden, medaljen för berömliga gärningar samt medalj "For Deltagelse i Krigen 1848-1850." Inom vänkretsen var v.Axelson afhållen för ett vänfast och lifligt väsen. O.v.Axelson ingick äktenskap 1861 med Erika Dorothea Korler, hvilken jämte fem barn stå sörjande vid makens och faderns bår. En poetisk åder synes ha genomgått den släkt v. Axelson tillhörde. Ur densamma framgick nämligen Maximilian Axelson, den nu aflidnes broder och äfven O.v.Axelson synes ej ha varit helt och hållet främmande för Apollos konst. Följande af O.v.A. författade versar känneteckna hans lifliga lynne och visa att han ännu en gång om det gällt skulle velat kläda blodig skjorta för Danmarks sak. “Till KUNG CARL Vid utbrottet af kriget emellan Tyskland och Danmark den 15 juli 1864. Ett rykte går, o! Svea kung, Att du vill samla gammal, ung, Och bistå Danmarks drott! Din sak är god, vi följa dig På ärans ban, på mödans stig, Gif uppbrottsorder blott! Ty tiden hästar, Bismarcks här Den står ren Kongeån tör när - af roflust fall den är! Han fråssat har af Slesvigs land Och sträcker nu rofgirig hand Emot de skandinavers land. Dock, rädes ej, du lilla hop, De tyska rövarskarors rop Ej komma dig på fall! Med oss är Gud, för rättvis sak, för kung och land, med väldigt brak I strid vi segra skall! O. v. A-n."
3<space>Det var en annan episod som skedde på sundet här, det var en sådan här trålare som dom här, som var bevakningsfartyg och låg utanför Gilleleje och det var storm och båten skulle fortsätta norrut men det blåste så mycket så att båten vände och i samband med att båten vände så försköt sig kollasten, den var ju alltså en ångmaskin i båten, så i den här trålaren så försköt den sig och plötsligt så kapsejsade båten och hon sjönk. Om du tänker dig ända där utifrån Gilleleje så var det inte stor chans att rädda sig, detta var, tror jag, i mars månad och då var det faktiskt en eller två utav sjömännen som lyckades ta sig in ner till vid Vikingstrand och ta sig igenom taggtrådshindrena som var längs stranden och upp till en fiskarstuga och blev omhändertagen och kom till sjukhuset. Men som grabb, detta var ju -44, så var det ju en stor händelse och vi var ner på stranden och tittade och där var en sjöman som hade flutit iland och låg död där vid stranden och där var flytvästar och annat, så detta gjorde starkt intryck på en pojke. Och gjorde till och med så starkt intryck på mig att jag tyckte att jag skulle vara med vid begravningen där i krigskyrkogården här på Pålsjö kyrkogård, vara med vid den och vi hade lektion i biologi, men för första gången under min skoltid och den enda gången, så skubbade jag från biologilektionen och cyklade upp till Pålsjö kyrkogård för och se hur det gick till och då var där en, om det var en eller två, det kommer jag inte ihåg, men det var en kista med tyska örlogsflaggan på och ett antal officerare från tyska marinen som hade kommit över här i samband med begravningen utav dom som hade dött i samband med den här olyckan med den lilla trålaren. Så det var sådant som gjorde starkt intryck på mig som pojke. För att inte sedan tala om permittenttågen och sådant som gick genom Helsingborg här när man var grabb. Många upplevelser som har varit förknippade med ens barndom. Berättat av C S-S 2014-10-23
1<space>Enligt Veras dotter Ginga så målades "Ernst Fiskare" under en realistisk period i hennes måleri, som hon sedermera knappt ville kännas vid. Vera och Ginga målade under tre somrar på Västkusten, 1943-45 vid Herrön och Kyrkesund vid Tjörn. Vera fascinerades av de väderbitna fiskarna och deras arbete. Hon gjorde en del porträtt, däribland "Sven" (Jönköpings bibliotek), "Fiskare" (Linköpings museum), "Långor" (Norrköpings museum) och av Ernst Samuelsson, som är hela namnet på "Ernst Fiskare". Under ca 20 års tid tillhörde konstverket Föreningen "Konst i skolan".
14<space>Förmodligen var det en blandad grupp tjejer från Dalhem, Fredriksdal och Drottnighög som äkte.
1<space>Har deltagit i utställningen "Andra Rum" tillsammans med Åsa Maria Bengtsson och Tamara Malmeström de Laval på Dunkers kulturhus 2011-04-15 - 2011-10-02. Charlottes bildvärld är ofta lekfullt humoristisk.
1<space>Hildur var dotter till bankdirektör S. P. Kalling (1819-1897) och Ida Kalling född Bäcklund. Hon gifte sig 1897 med John Henrik Löfgren. John Löfgren var häradshövdning och delägare i en sidenaffär ”Löfgren & Co.” vid Gustav Adolf torg i Stockholm. Hildur och John bodde på Strandvägen 57 i Stockholm. Paret var föräldrar till Greta Amelia Maria Bergenstråhle (född Löfgren) och Helga Löfgren. Carl-Gustav Bergenstråhle (son till Greta) minns: "På somrarna åkte familjen till Marstrand och stannade i tre månader. Det var ”mormor och morfar (Hildur och John), moster (Helga) och mamma och pappa (Gösta och Greta Bergenstråhle). De bodde i en fiskares stora hus medan fiskaren själv flyttade ut i en liten stuga på tomten. Carl-Gustav tyckte att det var väldigt tråkigt att vara i Marstrand hela sommaren då det inte fanns så mycket att göra. Han och bröderna fiskade krabbor och gick till butiken och hämtade mjölk och grädde. Man köpte också berlinare till frukost. Annars fanns det två alternativ till förströelse. Det första var att ta färjan till Marstrand. Det andra var att vandra genom kohagarna för att bada i en liten vik. När barnen gick för att bada så passerade de alltid en liten kaffestuga och det doftade så gott. Men man fick bara äta kakor där när man fyllde år (Carl-Gustaf vädrar i luften när han berättar hur gott det doftade). Han berättar att morfar John var en riktig spjuver. För att roa barnen hände det att han gick ut och hängde bananer i äppelträdet. Mormor Hildur var mer försynt. När hon blev gammal hörde hon dåligt och hade en bärbar hörlur. När man talade i den sa hon: ”Skrik inte!” och tog bort luren och hörde i gengäld inte alls. Vid middagsbordet brukade pojkarna busa med morfar och lägga en liten gummiblåsa under tallriken som då vickade när man pumpade luft i blåsan. Man brukade också lägga in en liten kil i morfars cigarr som han gärna intog efter måltiden. Efter en stunds rökning slogs en liten gnista upp. Det hände också att morfar fick en pruttkudde under sin sittdyna." Väninna till Gisela Trapp.
1<space>I samband med nedläggningen 2017 gjorde KM en dokumentation där både anställda och f d anställda intervjuades. Efter nedläggningen skänktes några arbetskläder och annan vardagsmatriel till KM. Föremålen användes i produktionen fram till nedläggningen.
1<space>Johan Carlsson var en självlärd urmakare, ett yrke som gått i arv från fadern. Innan han blev urmakare tjänade han som dräng på Svensgård i Ausås och enligt en dikt som skrevs till honom ”fick han släpa och slita som själv den onde”. Han hjälpte också till i trakten när telefonnätet byggdes. På den tiden fick abonnenterna själva bekosta ledningarna. Många tog då timmer ur sina stallar och längor – ett virke som ofta var i mycket dåligt skick. En gång när Johan klättrade i en stolpe knäcktes den och han föll till marken. Han bröt sitt ben och som aldrig blev riktigt bra igen. Johan Carlsson var en originell och envis människa som levde under små och dåliga omständigheter. Det sades att han levde på skummjölk och margarin. Idag kan vi också se att Johan Carlsson säkerligen var en mycket begåvad person. Han höll på med olika experiment och var mycket verksam inom skytterörelsen. Omkring 1911-12 besökte han Ljungbyhed och tittade på flygning. Han blev inspirerad och bestämde sig för att göra en flygplansmodell. Sedan gjorde han många fler men som någon har berättat ”Han kom aldrig upp med någon av sina maskiner, ty han saknade motor.” Det berättas också att en gång när von Geijer från Wegeholm kom förbi hans hus, frågade Carlsson om han kunde få pengar till en motor. ”Det är bättre att lämna pengar till en likkista” svarade von Geijer. En annan gång hade han satt en propeller på en cykel som han hängt upp i ”dörrahålet” och där satt ha och trampade. ”Ja, det blåste så att huan flög av mig!” berättar en annan. Timret till flygplanen köpte Johan Carlsson i Åstorp. Flygkroppen fogades samman med ståltrådar som han klädde med väv. När han inte kunde få tag på någon motor byggde han en ångmaskin som han hoppades kunna driva planet med.
1<space>Nummer 30 heter Effingham och det är en tung kryssare, engelsk och i princip får jag säga att jag vet inte mycket om den, jag tror att den här har nog varit förlagd till Asien någonstans för att jag har aldrig sett den i verkligheten.
1<space>På registerkortet står Anders Teodor Andersson som trolig tillverkare och tillverkningsåret 1919-1922.
1<space>stiftades i Helsingborg 1887-12-12.