logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTHistorik

CountValue
1A.E. Nordenskiöld och A.L. Palanders skepp genom nordostpassagen.
1A.G.Follin gifte sig i Helsingborg den 8 april 1875 med Sigrid Lewenhaupt.
1A.K. höll ett föredrag om nykterhetsverksamheten bland barn och unga, som gavs ut i form av ett häfte. Tyvärr inga närmre detaljer.
1A. Knafve arbetade som Kapten. och var gift med hustrun Lizzie.
1A.N. Andersson var givarens farfader, Sveriges första Ångbåtsbefälhavare (?)
1AB Addo var ett tidigare verkstadsföretag i Malmö som tillverkade kontorsmaskiner. Tillverkningen bestod främst av räkne-, bokförings-, databehandlings- och additionsmaskiner.
1AB Åtvidabergs Industrier grundas 1906 av baron Theodor Adelswärd i Åtvidaberg som startar industriell tillverkning av möbler för kontorsbehov. Företaget expanderar till att tillverka andra varor inom träproduktion och så småningnom även räknemaskinen Facit. Sortimentet av kontorsmaskiner breddas efter hand. Bolaget heter från 1966 Facit AB. Vid namnbytet är Åtvidabergs Industrier moderbolag i en koncern med dotterbolag och agenter i 130 länder. Köps upp av Electrolux 1972.
1AB Banan-Kompaniet är Sveriges äldsta och ett av Skandinaviens största bananföretag. Banan-Kompaniets verksamhet omfattar odling, transport, mogning och marknadsföring av bananer i Sverige. Huvudkontoret och en av företagets bananmogningsanläggningar ligger i Stockholms frihamn.
1AB Banan-Kompaniet är Sveriges äldsta och ett av Skandinaviens största bananföretag. Banan-Kompaniets verksamhet omfattar odling, transport, mogning och marknadsföring av bananer i Sverige. Huvudkontoret och en av företagets bananmogningsanläggningar ligger i Stockholms frihamn. Vänstra bilden visar Banan-Kompaniets nyuppförda byggnad i Frihamnen 1928, högra bild är tagen efter renoveringen 1996. Historia[redigera wikitext] År 1909 bildades "The Banana Company AB" av norrmannen Carl Mathiessen med säte i Göteborg. Bolaget namnändrades snart till det mer svenskt klingande namnet "AB Banan-Kompaniet". År 1910 utökade AB Banan-Kompaniet sin verksamhet till import av sydfrukter, och etablerade också lager i Stockholm och Malmö. Stockholmslagret fanns på Tunnelgatan i centrala innerstan och i Malmö hyrdes lokaler av Kioskbolaget. AB Banan-Kompaniet var bland de första i landet som regelbundet annonserade i veckopressen. Exempelvis "Har Mor FYFFES hemma idag?" eller "Världen snabbaste frukost" illustrerad av konstnären Robert Högfeldt. Man gav också regelbundet ut tidningen "Bananbladet" som distribuerades till landets 30 000 olika återförsäljare. År 1910 var konsumtionen av bananer i Sverige 0,1 kg per person och år, konsumtionen för 1998 var 17 kilo per person och år, enligt uppgift från Banankompaniet.[1] År 1927 byggdes företagets huvudkontor med lager och bananmogningsrum i Stockholms Frihamn. Innan dess lossades bananstockarna vid Nybrokajen. Nu fick man tillgång till egen kaj och lastkranar samt stora lagerutrymmen för ända upp till 20 000 bananstockar. I lagerlokalerna installerades - efter de allra senaste rönen från USA - speciella bananmogningsboxar som isolerades på insidan med kork. Vidare byggdes ett avancerat ventilations- och fläktsystem för att klara de speciella miljökrav som är nödvändiga för bananernas mogningsprocess. Huset uppfördes ursprungligen av Entreprenörbolaget Botlofsen & Co (arkitekt okänd) till en kostnad av en miljon kronor.[2] När huset stod klart kallades det även för "Banantemplet" för sitt slottsliknande utseende. Under andra världskriget importerades inga bananer till Sverige. Företaget lyckades dock mycket snabbt komma igång med bananhandeln efter krigsslutet. Sverige var ett av de första europeiska länderna som fick in fräscha bananer efter 1945
1Abbasid, al-Mansur, al-Kufah år 145 ( 762/763 ef Kr.)
1AB Bleckvarufabriken är föregångare till PLM (Plåtmanufaktur), Malmö.
1AB Bleckvarufabriken startade som leksaksfabrik för plåtleksaker i Kv Leksaken, hörnet Nils Bielkegatan ch Karl XI gatan), men flyttade sedan till Malmö och blev föregångare till PLM (Plåtmanufaktur). /ELO
1AB Bolinder-Munktell (ofta förkortat BM), var en traktor- och maskintillverkare från Eskilstuna som bildades år 1932 genom en sammanslagning av de båda mekaniska verkstäderna Bolinders och Munktells. Bolinder-Munktell köptes i sin tur upp av Volvo år 1950 varvid märket BM-Volvo (från år 1972 Volvo BM) uppstod. 1973 ändrades bolagsnamnet till Volvo BM AB, och 1985 till VME Group. Sedan 1995 heter företaget Volvo Construction Equipment. Historik [redigera] Bolinder-Munktell BM 35 tillv. 1952-59.AB Bolinder-Munktell hade sitt ursprung i de mekaniska verkstäderna Munktells Mekaniska Verkstad (etabl. 1832 i Eskilstuna) och J. & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstad (etabl. 1844 i Stockholm). 1950 sålde huvudägaren, Handelsbanken, företaget till Volvo, som gjorde det till ett dotterbolag Förutom att tillverka dieselmotorer, skördetröskor, jordbruksredskap och många välkända traktormodeller som till exempel BM 2, BM 20, BM 230 Victor, BM 350 Boxer, BM 400 Buster, BM Volvo T 650 och BM Volvo T 800/810/814. I samarbete med Bröderna Lundbergs Mekaniska i Skellefteå utvecklades med start 1954 lastmaskiner, så kallade baklastare, med BM:s jordbrukstraktorer som bas. På så sätt lade BM grunden till Sveriges nuvarande position på världsmarknaden för hjullastare. På liknande sätt byggde Bolinder-Munktell också upp Volvos rykte som världsledande tillverkare av dumprar. Försvarets välkända bandvagn Bv 202 konstruerades av BM och tillverkades vid företagets anläggning i Arvika. 1985 avyttrade Volvo traktorproduktionen till dåvarande Valmet. För att tillfredsställa de mycket köptrogna svenska bönderna användes otympliga varumärken som Volvo BM Valmet och Volvo Valmet under en lång övergångsperiod. Numera säljs traktorerna under varumärket Valtra som under senare år bytt ägare flera gånger. År 2003 fick traktortillverkningen dock en ny stark ägare i form av den amerikanska koncernen Agco. BM:s hjullastar- och dumperverksamhet återfinns idag, bland annat tillsammans med före detta Åkermans grävmaskinstillverkning, i Volvo Construction Equipment. Det dröjde till år 1997 innan Volvo tog bort suffixet "BM" från de sista produkterna.
1AB Boston Blacking Co. gav ut en kundtidning "som tack för det gångna årets angenäma affäreförbindelse"
1AB Ernst O. Jönsson, vardagligt känd som Cykelfabriken Kärnan, började tillverkningen av cyklar 1901 i en verkstad vid Drottninggatan 102. Cyklarna marknadsfördes under namnet Kärnan. Rörelsen som även omfattade maskin- och motordelar, utvidgades ständigt, flyttade omkring 1904 till Norra Storgatan 9 och 1907 till Kullagatan 26, i en fastighet som på 1820-talet hyste ett sockerbruk. Fabrikör J. avled 1914 varpå rörelsen övertogs av brodern, Ragnar J. Omsättningen fortsatte att stiga och 1927 förvärvades en större industrifastighet vid Gåsebäcks industriområde. Här kom även lättviktsmotorcyklar och mopeder att tillverkas, liksom halvfabrikat, såsom vevlager och ramar. Kärnan-cykeln, med allmänt omdöme som en kvalitetscykel, levererades över hela landet. Fabriken sysselsatte omkring 100 personer. År 1966 upphörde tillverkningen och verksamheten lades ner. Källuppgift: Helsingborgs stadslexikon
1Abetade som vakt på Kärnan i Helsingborg
1abetade troligt på Stadsmuseet Södra Storgatan i Helsingborg.
1ABE-tryck
1ABF:s universitetscirklar var en skola för blivande Socialdemokratiska kommunpolitiker. Majoriteten av deltagarna var arbetare. På bilden kan vi bl.a. se Karl Salomonsson och Hilmer Pettersson tillsammans med lektor Ragnar Gullstrand.
1ABF:s universitetscirklar var en skola för blivande Socialdemokratiska kommunpolitiker. Majoriteten av deltagarna var arbetare. På bilden kan vi bl.a. se Karl Salomonsson och Hilmer Pettersson tillsammans med Ragnar Gullstrand.
1AB Helsingborgs-Bild grundades 1956 av Kjell Lindgren, fotografer i företaget har bl.a. förutom Kjell varit: Hacke Andersson, Roland Bengtsson, Roland Calven, Bertil Persson, Peter Krüger, Jan Aldosson, Göran Persson, Görgen Persson, Stefan Lindblom, Marianne Svensson, Bert Hagström, Olle Bogren, Britt-Mari Olsson.
1AB John Delcomyn ägdes av John Josef Peter Delcomyn.
1AB Malmö Takpappfabrik startar år 1904 i Malmö. Produkten som såldes på den tiden var takpapp belgad med stenkolstjära. År 1933 ändrades företagets namn till AB Mataki, vilket var en förkortning över företagets tidigare namntillägg av Kemisk Industri.
1AB Mekos startades 1959 i Helsingborg och sålde läkemedel.
1AB Motala Verkstad är ett av Sveriges äldsta verkstadsföretag (och en gång den största mekaniska industrin i Sverige). Motala verkstad ligger mellan Motala ström i söder och Göta kanal i norr, mitt emot Motala verkstads järnvägsstation på järnvägslinjen Hallsberg-Mjölby, 1-2 kilometer från Motala centrum. Företaget grundades år 1822 på initiativ av Baltzar von Platen som insåg betydelsen av att ha en lokal teknisk kompetens tillgänglig i Motala under byggandet av Göta kanal. Bland de första arbetsuppgifterna var diverse slussmekanismer och reparationer av de mudderverk som användes i samband med kanalbyggandet. Senare har Motala verkstad bland annat tillverkat över 400 fartyg, drygt 800 broar (till exempel Skeppsholmsbron, Västerbron, Bergnäsbron och Ahvazbron i Iran, vars huvudspann var den största helsvetsade järnvägskonstruktionen som då, år 1936, utförts i världen) och järnvägsutrustning, varav 1300 lokomotiv. Även de 118 meter höga tornen på Uppsala domkyrka tillverkades här. På 1970-talet var Motala verkstad världens största exportör av diskbänkar och på 1980-talet tillverkade man landställ för svenskbyggda flygplan. Idag[när?] har företaget cirka 150 anställda, och omsatte 2011 209 miljoner kr. På tillverkningsprogrammet finns bland annat olika slags brokonstruktioner och liknande anläggningar (ex. dammluckor), pressar för boardindustrin, styrutrustning m.m. för fartyg samt underhåll och div. reservdelstillverkning för pumpanordningar, valsar, fläktar och järnvägsfordon. Man åtar sig även diverse rostskyddsarbeten.
1A Bokelund är från början målare.
1Abrahamn Bohlin startade 1862 Linhska bokhandlen i Örebro, vilket senare också kom att innehålla ett boktryckeri kallat Linhska boktryckeriet. Bohlin sålde det 1867 toll Beigerska förlaget. 2017 finns fortfarande bokhandlen kvar i Örebro, men boktryckeriet är nedlagt.
1Abraham Roman var specialist på parasitsteklar av fam. Ichneumonidae. Hans samling finns på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
1AB Supra bildades 1970 och var en sammanslagning av AB Förenade Superfosfatfabriker och Svenska Salpeterverken i Köping och Kväveverket i Landskrona. Blir i något skede dotterbolag till Boliden AB.
1AB Svea Choklad etablerades 1887, bolag 1920, tillverkade choklad, konfektyrer och karameller. Förvärvades 1950 av AB ICA-industrier. (Svensk Uppslagsbok 1954)
1AB Tidan var dotterbolag till Svenska tändsticks-ab. Tidan tillverkade vulkanfibrer och produkter härav bl. a. reseeffekter med varumärket Unica. Från 1947 drevs företaget av systerföretaget Katrinefors ab.
1AB Wivefilm var ett svenskt filmproduktionsbolag. AB Wive bildades som ett konsortium 1932, för att producera och distribuera filmer, företaget var verksamt fram till 1935, då det ombildades till AB Wivefilm.
1Aceton är en färglös, flyktig (kokpunkt 56 °C) vätska med sötaktig doft. Aceton är mycket brandfarligt och ångorna kan vara irriterande för ögonen. Aceton är ett mycket bra lösningsmedel med förmåga att lösa många plaster, fetter, oljor samt organiska föreningar i allmänhet. Aceton är i alla proportioner blandbart med vatten. Aceton upptäcktes omkring år 1600 av alkemister som torrdestillerade kalciumacetat eller blyacetat. Idag tillverkas aceton industriellt genom oxidation av isopropylbensen (kumen) med peroxider. Samtidigt fås fenol fram. Eftersom det är svårt att balansera behovet av fenol och aceton så tillverkas även aceton genom dehydrogenering av isopropanol, men inte i lika stor omfattning.
1Adalbert av Preussen, född 14 juli, 1884 i Potsdam, Tyskland, död 22 september 1948 i La Tour-de-Peilz, Schweiz, var den tredje sonen till kejsar Vilhelm II och hans maka, Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg. Alla kejsarsönerna blev officerare, men Adalbert var den ende som valde flottan. Han gifte sig med prinsessan Adelheid av Sachsen-Meiningen (1891-1971) och fick en son och en dotter. Efter monarkins fall 1918 drog han sig tillbaka till privatlivet och kallade sig greve Lingen. I slutet av 1920-talet flyttade familjen till Schweiz, där prinsen dog 1948.
1Adam, människosläktets stamfader. Bibeln framställer Adam på två olika sätt. Enligt berättelsen i prästskriften skapades mannen och kvinnan samtidigt och efter alla andra varelser "till Guds avbild". Enligt jahvistens skildring danades först mannen "av stoft från lustgården". Därefter planterade Herren en lustgård i Eden och satte Adam till att bruka och bevara den. Sedan därpå även djuren skapats, byggde Herren till sist kvinnan av ett revben från mannen. (Nordisk familjebok 1923, se Adam)
1Adiantum (venushår )är en krukväxt som man hade bland högreståndsfamiljer. Växten kunde bara köpas i blomsteraffär, ej förökas med sticklingar och är därför ingen allmogeväxt. Adiantum var vanlig som snittgrönt i blomsteraffärer fram till ca 1960-talet. Den är känsligt för uttorkning. Ersattes senare av stadigare snittgrönt. Det verkar som man gärna använder en del krukväxters blommor och bladverk i brudbuketten. Rosorna kan vara undantaget i buketten. Kan vara odlade i trädgård eller handelsträdgård. Men även rosor kunde odlas i krukor i högreståndshemmen vid denna tid. Blomsterlönnen var en tacksamt blommande växt i hemmen. Kunde förökas med sticklingar. Blomman kan vara röd, skär, vit eller gul. Buketten kan vara beställd på ett bukett- och kransbinderi. I Finland/Åbo öppnades den första blomsteraffären på 1870-talet. I blomsterbutiken där bukett – och kransbinderi utfördes användes såväl levande som konstgjorda blommor. På vintern och hösten kunde det vara svårt att få tag i färska blommor. (Maria Nyman Nilsson 2016)
1adjunkt. Reg. Pastor
1Adjunkt (biologilärare) vid Helsingborgs högre allmänna läroverk 1895-1912. Blev i 1903 medlem i entomologiska sällskapet i Lund. Efterlämnade efter sin död en mindre insektssamling som skänktes till Helsingborgs museum.
1Adjunkt Nicolaiskolan 1997 - 2002. Museipedagog Dunkers Kultuhus. 2002-2007. Fr 2007 antikvarie Kulturmagasinet.
1adlad, baroniserad, 1834-1868 Svenska akademins sekreterare
1Adlad von Döbeln 1717
1Adolf Bock 1890-1968, marinmålare, var född i Berlin, verksam i Finland 1919-39, marinmålare i tyska flottan under 2:a världskriget, kom 1950 till Sverige. Bosatte sig och dog i Helsingborg. Utbildad vid Köngl. Kunstgew. schule 1907-09. Representerad på museer i Berlin, Stockholm m.fl.
1Adolf Fredrik I var hertig av MEcklenburg-Schwerin mellan åren 1592 och 1628, samt mellan åren 1631 och 1658.
1Adolf Gregorius Nycander var gift med Sigrid Emilia Smith (f. 1866) och hade två barn: Aina Berta Augusta (f. 1895) och Kurt (f. 1897).
287Adolf Johansson var skomakarmästare och ägde skomakeriet " Adolf Johanssons skomakeri". 1971 skänkte han föremålen i sin verkstad till Helsingborgs museum.
1Adolf Kerer minns att man från början endast tog hit lampan (lamporna?) för förvaring. Sönne på Stadsteatern hade tänkt öppna teatermuseum och skulle då få denna tillbaka. Detta blev aldrig av. Lampan har hängt i foajén. Enligt Adolf, endast en lampa)
1Adopterad av Johan August och Berta Paulina Pettersson.
1Adress enligt baksida visitkort 1911 "Hörnet av Bärgaliden och Storgatan"
1Aelje Nilsson & Knall, Brännkyrkogatan 48, Stockholm
1Affärskedja som säljer sportkläder och sporttillbehör.
1Affär som säljer päls- och skinn kläder.
1Affärsskylt från Runa Livs
2affischen har hängt på den permanenta Nils Poppeutställning som fanns i stadskvarteren på Fredriksdal.
7Affischen var en gåva av Nils Poppe till Stig Jonasson som bor i Domsten, liksom Nils Poppe gjorde. Ulla och Stig var alltid bjudna till premiären på Fredriksdalsteatern och premiärfesten hos Poppes efteråt.
1Aftonkläder för Femina
1af tysk adel
1Agda Holst föddes i Kristianstad och började 1907-1908 studera konst vid Académie Colarossi i Paris. Där kom hon i kontakt med norrmannen Ludvig Karsten, som väckte hennes intresse för den moderna konsten. Under åren 1910 -1911 vistades hon i München där hon bland annat studerade för Julius Exter, därefter återvände hon till Paris 1911-1912 då som elev till Kees van Dongen. Agda Holst målade sakliga stilleben, ofta med blommor i en ljus färgskala. Hon utförde även en rad porträtt och figurstudier samt naturalistiskt hållna landskap.
1Agnes arbetade som piga på Vasatorp. hon är mamma till Freddy Granqvist.
1Agnes Lundahl andra från vänster.
1Agnes Lundahl är den första från höger.
1Agnes Lundahl sittande till höger.
1Agneta Botevyle, född Banck, föddes i Banckska villan 1939, liksom hennes brödrar Göran 1932 och Herbert 1927. Deras farfar hette Carl August Banck.
1Agneta Larsen hämtar inspiration till sina skulpturer och föremål från "allt som rör sig", både från Sverige och Spanien, där konstnären bor sedan många år. Fåglarnas förebilder kommer från Sverige, och de har sällskap av en rad studier av spanska getter, utförda på keramiska plattor. Den duktiga tecknaren Larsen får här visa upp sig. Färgmässigt är det enkelhet och renhet som gäller. Inga detaljstudier förekommer utan det väsentliga i karaktären hos djuren är nog.
1Agnete, byggd 1911 i Helsingör, ägdes vid tiden för Köpenhamntrafiken 1952-55 av A/S Sydfyenske Dampskibsselskabab i Svendborg. Upphuggen 1968.
1Agnete Warming var en av Joakim Skovgaards främsta medarbetare när han skapade mosaiken i Lunds domkyrkas absid 1925-1927.
1Aimo har haft samlingen/skivan av väggreliefer uppsatt i hemmet. Landskapsblommorna var mycket populära, den första; Lin, gjordes 1974 men den som blev populärast var Linnea som kunde sälja 15000 exemplar på en säsong. 25 stycken olika blev det fram till 1978 då serien lades ner, produktionen skulle flytta utomlands och då Tyckte Aimo att han helt tappade kontrollen över produkten. (uppgifter lämnade av Aimo Nietosvuori). Här följer ordningen som relieferna ursprungligt satt i när de var fastlimmat till spånskivan, sett från övre vänstra hörnet och högerut: Prästkrage/Skåne, Ginst/Halland, Ek/Blekinge, Linnéa/Småland, Ölandsolvända/Öland, Blåklint/Östergötland, Ljung/Västergötland, Näckros/Södermanland, Murgröna/Gotland, Vildkaprifol/Bohuslän, Gullviva/Närke, Mistel/Västmanland, Förgätmigej/Dalsland, Blåklocka/Dalarna, Kungsängslilja/Uppland, Liljekonvalj/Gästrikland, Lin/Hälsingland, Skogsstjärna/Värmland, Styvmorsviol/Ångermanland, Brunkulla/Jämtland, Mosippa/Härjedalen, Gran/Medelpad, Kung Karls Spira/Västerbotten, Åkerbär/Norrbotten (det står fel landskap ”Lappland” på baksidan av reliefen), Fjällsippa/Lappland.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. A3-skissen är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Affisch, brev och tidningsannonser är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. CD-skivan är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Det utskrivna dokumentet över företagets historia är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Foldern är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Föredrag och gästlista är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Förlagorna till klockor är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Högtidskorten är del i detta material.
7Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Informationsbladet är del i detta material.
3Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Informationsbladet om bränning är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Informationsbladet om Raku är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Informationsflyern är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Informationskortet är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Instruktionsbladet är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Mailet är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Materialet om lertavlan föreställande Klippdomen i Jerusalem är del i detta material.
5Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Nyhetsbladet är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Orderlistan är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Pennan är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Poster och kopierad notis är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Prislistan är del i detta material.
3Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Produktbladet är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Produktkatalog (tillägg) är del i detta material.
17Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Produktkatalogen är del i detta material.
2Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Produktlistan är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Produktreklamen är del i detta material.
3Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Reklambladet är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Reklambrevet är del i detta material.
16Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Reklamflyern är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Reklamkortet är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Sångtexten är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Signaturerna är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Skissförteckningen är del i detta material.
2Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Tidningen Glas och Porslin är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Tidningen Hus & Hem Retro är del i detta material.
2Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Tidningsklippen om resorna till Nya Zealand är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. USB-minnet är del i detta material.
3Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Väggkalendern är del i detta material.
2Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp.mm. Videobandet är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp m.m. Brevet till Finland och Aimos produktionsinformation på engelska är del av detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp m.m. De 5 skisserna är del i det materialet.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp m.m. Det kopierade flygfotot är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp m.m. De två presentationsbladen om Aimo på japanska.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp m.m. Glasyrrecepten är del av detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp m.m. Nummerförteckningen är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp m.m. Pärmen med mönster är del i detta material. Ella Bergstrand jobbade på AB Jie Johnson med mönsterritning, handmålning och silkescreentryck.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp m.m. Skissen för reklamblad är del i detta material.
1Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp m.m. Teckningen är del i detta material.
6Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp m.m. Tidningsklippet är del i detta material.
3Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp m.m. Tidningsklippet är del i detta material. Det finns två klippböcker till i materialet.
5Aimo Nietosvuori skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid som formgivare på AB Jie Johnson i Gantofta. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp m.m. Totalt 5 kursböcker finns i materialet.
106Aimo Nietosvuori var som var verksam som formgivare vid AB Jie Johnson i Gantofta, skänkte 7 oktober 2016 arkivmaterial som han samlat från sin tid på Jie-keramik. Materialet rymmer fotografier, böcker, kataloger, skisser, tidningsklipp m.m. Fotografiet är del i detta material.
1Akademiens stiftare 1771
1akrobat på Cirkus Scania från Helsingborg
1Aktiebolaget Radius startades av fackföreningsmedlemmar i samband med en omfattande strejk på Primus fabriken. Det nya företaget började tillverka samma typ av produkter som Primus fabriken. Företaget tillverkade fotogen kök och fotogen lampor. De hade patent på flera detaljer såsom justerbara brännare med inbyggda självrengörande nålar, bränsle mätare och tryckventil. Senare patenterade företaget även en automatisk växellåda för bilar och elektisk insektsfälla. Företaget hade dotterbolag i England och 1963 såldes varumärket till det konkurrerande bolaget Optimus.
1Aktiebolaget Svensk Filmindustri, SF, bildades den 27 december 1919, genom fusion av AB Svenska Biografteatern och Filmindustri AB Skandia med Ivar Kreuger som majoritetsägare.[2] Svensk Filmindustri utvecklades till Sveriges största och mest inflytelserika biograf-, distributions- och produktionsbolag. Sedan maj 2016 arbetar bolaget under namnet SF Studios
1Aktiv i arbetarrörelsen under tidigt 50-tal i Sverige, men försköts från LO på grund av sina för den tiden radikala åsikter och ståndpunkter mot exempelvis kärnvapen.
2aktiv i Folkrörelsearkivet i Hbg
1aktiv i Folkrörelsearkivet i Hbg.
4Aktiv inom Röda korset.
1Aktiv socialdemokrat i Helsingborg, satt i stadsfullmäktige. Gift med Anna Svensson. Far till Märta, Alva, Henry och Birger.
1Alban Lange föddes på Styrsö. Han var överstelöjtnant och arbetade som hamningenjör i Helsingborg där han dog och ligger begravd. Alban Lange var gift med Lizzie Lange och far till Thor Lange, farfar till Mikael Lange.
2Alban Lange var hamndirektör i Helsingborg på 1930-talet. Fotografiet har scannats ur en pärm med blandade bilder.
15Alban Lange var hamndirektör i Helsingborg på 1930-talet. Fotografiet har scannats ur ett privat fotoalbum.
5Alban Lange var hamndirektör i Helsingborg under första halvan av 1900-talet och blev som promenent person bjuden till olika tillställningar i stadens och ledande företags regi.
6Alban Lange var hamndirektör i Helsingborg under första halvan av 1900-talet och blev som prominent person bjuden till olika tillställningar i stadens och ledande företags regi.
1Albert (Bert) Nicolaus Olson Mesch föddes 20 nov 1870 i Sundsvall, och ahns föräldrar var snickaren Niklas Olson och Josefina Albertina Mesch. Albert studerde vid Sundsvalls högre läroverk, blev senare målarlärling i Stockholm 05-16, blev dekorationsmålare his Jöns Truedsson Thulin och studerade grafiska tekniker hos Axel Tallberg. Arbetade sedan som grafiker och tecknade. Gifte sig med Emma Helena Gissberg.
1Albert Abbe, född 10 juni 1889 i Helsingborg, död 7 februari 1966 i Glumslöv, Skåne, modern konstnär. Abbe var först yrkesmålare och studerade vid Tekniska Skolan i Helsingborg. Därefter vid Caleb Althins Målarskola i Stockholm. Han studerade i Paris på Academie Colarossi för André Lothe och Arango, i Berlin 1909 och i Paris 1910 och var en tidig representanterna för modernismen i Skåne. Efter en mera experimenterande ungdomsperiod övergick han till ett naturalistiskt måleri med bred penselföring och hög kolorit, i vilket inflytandet från den internationella expressionismen var tydligt. Representerad: Moderna Museet i Stockholm, Malmö Konstmuseum, Prins Eugens Waldemarsudde, Helsingborgs och Landskronas Museer
1Albert Alfred var praktiskt taget född trätoffelmakare. Hans far, Peter Alfred, gick i lära hos toffelmakare Magnus Jönsson i Hälsan i Helsingborg. Peter startade sedan egen toffeltillverkning i Laröd. När Albert slutade skolan 1910 sattes han i lära hos sin far. Albert arbetade som trätoffelmakare fram till 1930. Den stora depressionen gjorde det omöjligt att försörja sig på "trägnageriet", som han själv uttryckte det. Under tolv år arbetade han som snickare. När Albert började i lära hos sin far fanns det inga maskiner till hjälp. Alstammarna sågades i korta stycken för hand. Sedan fick man med en yxa konturhugga det trästycke som skulle bli trätoffelns botten. Därefter spändes trästycket fast i en tving och lästens form karvades med mycket möda fram med hjälp av enkla eggverktyg. Förr tillverkades mest arbetsträtofflor. Det var enkla robusta modeller med svart kraftigt ovanläder. Senare blev dock träskobärandet populärt även bland bredare befolkningslager. Modellerna blev annorlunda och färggladare. Albert Alfred hade kunder från när och fjärran. Stockholmare som tillbringade semestern i Arild och Mölle, kom för att köpa ett par individuellt anpassade trätofflor. Sådana kunde man nämligen knappast få någon annanstans. I Stockholm fanns dessutom en känd läkare som ofta hänvisade sina patienter till Laröd för att få ett par tofflor. Allt som följde med beställningen var ett stort papper där beställarens fot var avritad. Albert plirade ett kort ögonblick på skissen och avgjorde omedelbart fotvalvets utseende, hälens rundning undertill o.s.v. Albert trivdes med sitt hantverk och ville inte se det förvandlas till industri. Han var nöjd med vad han hade, sitt hantverk, sitt goda namn och sin frihet att arbeta när han ville. De få maskiner som fanns i verkstaden hade han skapat ritningarna till själv. Ända fram till 1930 drevs verkstaden helt efter åldriga metoder. När Albert skulle återuppta driften 1942 byggde han, med hjälp av sin son, ett par fräsmaskiner. Den omsorgsfulla detaljutformingen av lästen skedde för hand. Albert Alfred var en av de sista toffelmakarna som inte använde sig av fabrikstillverkade bottnar. Vad man även bland industriidkare ansåg om Albert Alfred i Laröd som yrkesman kan följande lilla historia berätta: En resande för en träfirma i Småland kom tidigt en morgon till gården. Väl kommen innanför verkstadsdörren tvekade han och blev stående utan att hälsa. "Jag ser att jag har kommit till en fackman" sade han slutligen. Så talade han om att han var resande i fabrikstillverkade trätoffelbottnar. När Albert frågade om han inte kunde få se på dem, svarade den resande: "Det törs jag inte", och lämnade sedan snabbt verkstaden.
1Albert Engström är kanske en av våra mest folkkära konstnärer och författare. Han utbildade sig i Norrköping 1882-1888 och på Valands konstskola i Göteborg 1893. Han var en mycket skicklig tecknare, och hans skämtteckningar med figurer som Kolingen och Bobban publicerades i tidningen Strix och blev på detta vis mycket kända. Han gjorde många karikatyrer av dåtidens överheter - präster, borgare och officerare. Albert Engström har även gjort många akvareller och teckningar från Roslagen, där han hade en atelje på en klippa i Grisslehamn.
1Albert Henry Payne lärde sig gravera stålstick samtidigt som han arbetade som konstnär och illustratör i Leipzig. 1845 blev han medborgare i Leipzig och startade där en publiceringsfirma, Englische Kunstanstalt.
1Albert Johansson föddes den 29 juli 1926 i Stensele, Västerbotten. Han flyttade till Huddinge 1955, där han bodde och arbetade i mer än 30 år. 1987 flyttade han till Klockestrand i Ångermanland och så småningom till Etebols på Gotland där han avled den 16 juli 1998.
1Albert Persson är son till Slöjdlärare N. Persson.
1Albert Reinhold von Stockenström
1Albert Svensson föddes i Starby, Kristianstads län, den 21 januari 1869. Han var snickarmästare i Helsingborg, och bodde vid sin död, den 1 januari 1964, på Karl X Gustafsgata 30 i Helsingborg. Hans dödsbo skänktes till Helsingborgs museer genom dottern fru Kjellberg i juli 1964.
1Albert Svensson föddes i Starby, Kristianstads län, den 21 januari 1869. Han var snickarmästare i Helsingborg, och bodde vid sin död, den 1 januari 1964, på Karl X Gustafsgata 30 i Helsingborg. Han var fabrikör vid Kärnans möbelaffär i Helsingborg.
1Albumet gjordes av Lennart Cegrell i samband med att han lät uppföra fastigheten Elna 2, Eksjögatan 16 i Helsingborg. Bengt och hustrun Inga-Britta ägde sedan 1940-talet en dubbeltomt i kvarteret Elna. 1958 byggde de fastigheten Elna 2 på den östra delen. Huset såldes när Inga-Britta dog 1987.
1Albumet har tillhört givarens farmors syster, Gerda Lindkvist, född Palmgren, som var husföreståndarinna hos Nils Forsberg i hans hem på Lilla Halalid. Efter Gerdas död 1970 fick givaren ärva albumen.
1Albumet har tillhört givarens farmors syster, Gerda Lindkvist, född Palmgren, som var husföreståndarinna hos Nils Forsberg i hans hem på LIlla Halalid. Hon var gift med silversmeden Nils Lindkvist. Gerda och hennes man förekommer på många bilder i albumet, bland annat på sista uppslaget. Där finns ett grupporträtt där de står bakom en sittande Nils Forsberg. Det finns även bilder på paret Lindkvist när de är på stranden. Nils Forsberg förekommer på många bilder, många bilder är tagna på trappan till hans hus. Det finns även en stor interiör bild av hemmet på Lilla Halalid. Efter Gerdas död 1970 fick givaren ärva albumen.
1Albumet har tillhört givarens syster, Kerstiin Follin.
5Albumet har tillhört givarens syster, Kerstin Follin.
1Albumet har troligen först tillhört Edith Klintman och sedan sonen Lars Klintman Follin då första delen av albumet utgörs av bilder tagna 1933-1940, andra delen av bilder tagna 1960-1962.
2Albumet har troligen tillhört Kerstin Follin.
4Albumet innehåller foto på konfirmander som haft Johan Ahnborg som konfirmationspräst.
5Albumet kommer från givaren Lars Klintman Follins hem.
23Albumet kommer från givaren Lars Klintman Follins hem.
2Albumet kommer från givaren Lars Klintman Follins hem och innehåller bilder från hans släkt.
1Alcott föddes i Germantown nära Philadelphia, Pennsylvania. Hon författade ungdomsböcker och fick stor framgång med bl.a. "Unga kvinnor", en självbiografisk bok där flickan Jo var hennes självporträtt. Uppföljaren hette; "Våra vänner från i fjol". "En krona bland flickor", "Gosskolan i Plumfield" och "Under syrenerna" är några andra av hennes böcker. Under det amerikanska inbördeskriget var hon sjuksköterska, men hon fick kvicksilverförgiftning och fick avbryta arbetet. Sviterna av förgiftningen följde henne resten av livet och till slut dog hon av det.
1Alcro grundades 1906 av J.M. Alfort och C.W. Cronholm.
1Aldrig använd!
1Aldrig använda
1Aldrig med min kofot hade premiär 1954. Reklamskylten satt på en av Sagabiografens dörrar. Detta var skyltskåpen för mattineérna.
1Alexander Nay var född i Tyskland, där han utbildade sig till konstnär och litograf. Han flyttade till Danmark omkring 1850, och verkade där till 1860, då han flyttade till Sverige. Då hade han redan utfört illustrationerna i det stora arbete för vilket han blivit mest berömd i vårt land, planschverket "Sverige framställt i taflor" (1850-56).
1Alexander Ohlsson var givarens farfar.
1Alexandra av Danmark , född 1 december 1844 i Köpenhamn, död 20 november 1925, brittisk drottning, dotter till Kristian IX av Danmark och Louise av Hessen- Kassel. Gift med Edvard VII av Storbritannien.
1Alexandrine av Danmark, född 24 december 1879 i Schwerin , Tyskland, död i Köpenhamn klockan 07.00 den 28 december 1952; dansk drottning. Dotter till storhertig Fredrik Frans III av Mecklenburg-Schwerin och hans hustru Anastasia Michailovna av Ryssland. Gift 26 april 1898 på franska Rivieran med den blivande kung Kristian X av Danmark. Hon ansågs vara mycket konstnärlig och musikalisk. Musikaliteten var ett intresse som hon delade med äldste sonen Fredrik IX av Danmark. Alexandrine beskrivs som skygg och blyg och är känd för sitt intresse för konst och för sina handarbeten, som hon sålde för välgörande ändamål. Under första världskriget ordnade hon en social hjälporganisation 1914. Trots sitt tyska ursprung stod hon troget vid sin makes sida vid tyskarnas ockupation av Danmark 1940-1945 under andra världskriget. Fastän hon beskrivs som blyg och ogillade offentliga framträdanden, rapporteras hon ha haft en skarp intelligens. Tillsammans med sin svärdotter ska hon ha lett det moraliska motstånd mot ockupationen som var kungahusets hållning, och de ska till skillnad från deras makar inte ha tappat fattningen då landet plötsligt ockuperades. Då maken tvingades ta emot en tysk general, sade hon: "Det är inte under dessa omständigheter jag hoppades på att få ta emot en landsman!", vilket för allmänheten bevisade hennes lojalitet mot Danmark framför födelselandet. Under ockupationen gjorde hon sig populär med sitt sociala arbete. Kaj Munk ska ha sagt: "Gud beskydde drottningen, den ende tysk vi gärna vill behålla!" Den 746 meter långa bron Dronning Alexandrines Bro (invigd 1943) mellan Själland och Mön har fått sitt namn efter drottning Alexandrine
2Alexiz Brandt övertar tillsammans med Carolina Johnsson den Arvidssonska ateljén. Brandt lämnar snart sin kompanjon och öppnar själv i Hôtel d'Angleterre vid hörnet Möllegränden/Järnvägsgatan.
1Alfa var en bogserångare.
1Alfild Engelhardt (givarens mor ) fick denna ask till lysningspresent av Carolina Lund som varit kammarjungfru Hos hennes mormor friherinnan Aurore af Schmidt på Hofra.Carolina blev sedan kammarjungfru hos grevinnan Brahe föd Piper på Skokloster och vid hennes död fick hon denna ask
1Alf Jarnestad är keramiker, målare och skulptör. Han var dessutom designer och formgivare vid Karlskrona Porslinsfabrik 1956-1968. Jarnestad har studerat vid vid Gustafsbergs Fabrikers Studio 1946-1956, Konstfack, Berghs Reklamskola i Stockholm samt vid Bildlärarutbildning Konstfack.
1Alf Lindberg var en av det svenska 1900-talets viktigaste målare och han bodde och verkade under hela sin livstid i Göteborg. I sin ungdom hörde han till stadens koloristiskt orienterade målarkrets. Som lärare vid Valands målarskola hade han Tor Bjurström och senare Sigfrid Ullman, och bland eleverna fanns bland annat Inge Schiöler och Åke Göransson. Flera av konstnärerna i kretsen brukar räknas till Göteborgskoloristerna. Alf Lindberg höll emellertid tidigt en linje som avvek från den koloristiska. Hans målningar från 1930-talet har en dovare och stramare karaktär än vad man brukar finna i Göteborgskoloristernas konst. Han tog tidigt sina utgångspunkter i Paul Cézannes och Karl Isakssons formbyggande valörmåleri. Senare blev hans konst mer expressiv. Han arbetade med större gester som gav bilderna dynamik och dramatik. Alf Lindberg intresserade sig tidigt för måleriets specifika problem. Det var formen och färgen som betydde något, medan motivet i sig var av underordnat intresse. Han valde gärna enkla motiv som vardagliga stilleben och utsikter från ateljén. Vid några tillfällen tolkade han emellertid även bibliska och mytologiska ämnen.
1Alf Raymond Olsson föddes 13/9 1926 i Norra Vram. År 1935 bodde han med föräldrarna Raymond och Ada och lillebror Roland Olsson på Nytorgsgatan 31. Ägaren till motorcykeln heter Henning Björklund ov är pojkens fasters man. Henning är på besök från Kristiansstad. Källarlokalen till vänster inrymde skomakare Björks verkstad.
1Alfred B. Nilson har reprofotograferat någon annans foto med okänd fotograf.
1Alfred B. Nilsson övertar i april 1899 ateljen i Hotel d´ Angleterre efter Leverin. Alfred B. är kanske stadens mest kända fotograf. Flyttar i oktober 1918 till Malmö.1902 vann han Svenska Turistföreningens - STF - fototävling i Stockholm. 1903 fick han silvermedalj i Helsingborg, troligen i fototävling och 1904 fick han Svenska Statens Stipendium. Fotografens fotoutrustning och interiör från fotoateljén skänktes till museet av fröken Ellen Falck i Malmö 1959 jfr. inv. nr. 1082--1127-59.
1Alfred B är stadens kanske mest kände fotograf med otaliga dokumentationer av hus och gårdar i Helsingborg men även dess omnejd.
1Alfred B Nilson har reprofotograferat någon annans foto från okänd fotograf.
1Alfred Hellerström studerade vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm åren 1883-85 och vid Konstakademien 1885-88. Han var arkitekten bakom Helsingborgs nya rådhus som stod färdigt 1897. Han arbetade som lärare vid Helsingborgs tekniska skola och blev Helsingborgs stadsarkitekt 1903.
1Alfred Jönsson arbetade på Målareverkstaden Stjernan.
1Alfred Mauritz Bergström föddes i Stockholm den 15 januari 1869. Föräldrarna var gravören Jan Alfred Bergström och Hedvig Nilsson. Biträdde från sitt trettonde år sin fader som gravör och fortsatte därmed under hela sin studietid i Stockholm; elev vid Konstakademien 1 sept. 1887—30 maj 1891; erhöll sistnämnda år K. medaljen; företog en studieresa till Frankrike med akademiens mindre stipendium 1894—95. E. lärare vid Konstakademien 1898—1910 och var därunder tf. professor kortare tider; professor i landskapsmålning 10 juni 1910; ordförande i Svenska konstnärernas förening 1911—13; sakkunnig för revision av lagstiftningen om litterär och konstnärlig äganderätt 17 nov. 1911—28 juli 1914 samt angående ändringar i stadgarna för nationalmuseets konstavdelning 1912 (K. brev 10 juni och 20 sept.; bet. 14 dec). LFrKA 1900; RVO 1907; RNO 1918; innehar dessutom utländsk orden. Gift 30 aug. 1907 med Augusta Katarina Charlotte Gyllensvaan, f. 7 febr. 1869, dotter till löjtnanten Jon August Gyllensvaan. / Ur Svenskt biografiskt lexikon
1Alfreds (Bohle???) svåger
1Alfred Wiberg föddes vid okänt datum i Helsingborg, och blev så småningom sjökapten på skeppet SS Swanbridge. Är representerad i samlingar genom en oktant, ett navigeringsinstrument som han troligtvis ärvt av Nils Fredrik Wiberg.
1Alf Wallander, född 11 oktober 1862 i Stockholm, död 29 september 1914 i Stockholm, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare. Wallander var pionjär för jugendstilen inom svenskt konsthantverk. Han formgav bl.a. servisen Iris för Rörstrand.
1Algot föds 1895 i Grevie som första barn och ende son till Augusta och C.O. Klintman. Han studerar i Lund men omkommer, endast 26 år gammal, i en bilolycka på Råå 1921. Alla passagerarna klarar sig.
2Algot Klintman omkommer i en bilolycka på Råå 1921. Han är då 26 år gammal.
1Alias C D Williamson och Chuck Deluxe,musiker i Torsson, Asalångastockar, Chuck Deluxe & The Motorheroes
1Alice var skolkamrat med Birthe Svensson.
13Alla (kalk)terrasserna inom Rotomohana, området förintades 10 juni 1886 av eruption och jordbävning.
2Alla kvinnorna i syföreningen bådde på Brunnbäcksgatan och man träffades varje vecka.
1Allan Arkell fotograferade många barn och hade flera kasperdockor för att få barnen glada vid fotograferingen. (Berättat av Allan Arkells son Peter Arkell vid besäk på KM 1/10 2009)
1Allan Arkel övertog rörelsen mellan 1942-1945.Ateljé Bilden låg först på Järnvägsgatan 13 och sen på Bruksgatan 26. Allan Arkel (född Ericson) föddes 1897 i Skövde och växte upp omgiven av fotografer. Hans far, Ludvig Ericson, var fotograf i Skövde och moderns syster var gift med Albert Kock, fotograf i Vara. Ludvigs syster gifte sig med fotografen Adolf Dietrick Lidwall i Tidaholm. Även hans dotter Marie-Anne blev fotograf. Han utbildades till fotograf vid ledande fotoateljéer i Stockholm och Malmö. Han fick också musikalisk utbildning i Stockholm och Berlin. Allan spelade både piano och violin och var pianist i Herman Lindgrens Solistkapell. År 1936 öppnade Allan Arkel en egen fotorörelse, Polyfoto i Landskrona. Ateljén låg på Stora Norregatan 2 i Landskrona. Här stannade han till 1942, då han övertog Ateljé Bilden i Helsingborg. Allan Arkel har fotograferat flera kända svenskar, bland annat Alice Babs, Sickan Carlsson och Åke Söderblom. Han anlitades både vid ljusa tillställningar, som bröllop och fester och av polisen i Helsingborg för att fotografera brottsplatser. Källa: Marie Lindh (dotter till Marie-Anne) Allan Arkell tog också mycket studentfoton och klassfoton. På helgerna fotograferade han ofta bröllop och födelsedagskalas. Dessa kvällar åkte han tillbaka till atlején, snabbframkallade bilder, åkte tillbaka till festen och tog upp beställningar. Alla fick förskottsbetala och sådana kvällar kom han hem med mycket pengar i fickorna. Var det någon som inte kunde betala kontant så fick de bilderna skickade mot postförskott. Dessa långa listor med beställningar gjorde han sedan veckan efter. Ibland tog han hjälp av någon. Allan Arkell samarbetade mycket med Bernle och Blomgren. Källa: Peter Arkell 1/10 2009 (son till Allan Arkell)
1Allan Axel Paul "Palle" Pernevi, född i Helsingborg 1917, död i Nösund den 1 november 1997, var en svensk bildkonstnär och skulptör. Pernevi utbildades vid Akademien für Angewandte Kunst i München, Konstfackskolan i Stockholm, Lena Börjesons skulpturskola och på Konstakademien 1942.[1] Pernevi tjänstgjorde på Valand i Göteborg under Endre Nemes 1950�53 som skolans förste skulpturlärare, och grundlade där en experimentell anda i skulpturavdelningen. Han var även lärare på Chalmers tekniska högskola och Konstfackskolan. Hans tidiga verk präglades av religiöst och mytologiskt inspirerade skulpturer i abstrakt form, medan senare verk mer bestod av nonfigurativa skapelser. Han tilldelades Prins Eugen-medaljen 1982. Sedan 1999 delar Stiftelsen Konstforum i Kristianstad årligen ut ett stipendium i Palle Pernevis minne.
1Allan Ericson föddes 1897 i hemmet på Kungsgatan 1 i Skövde. Han var äldst av tre syskon och fick senare även två halvsyskon när hans far gifte om sig efter att ha blivit änkeman. Allans far, Ludvig Ericson, var fotograf i Skövde och hans mamma Hildas syster Ellen var gift med Albert Kock, fotograf i Vara. Ludvigs syster Marie-Louise var gift med fotografen Adolf Dietrick Lidwall i Tidaholm, så Allan växte upp omgiven av fotografer vilket kanske gjorde hans yrkesval lättare. Även hans dotter Marie-Anne (min mamma) blev fotograf. Han utbildades till fotograf vid ledande fotoateljéer i Stockholm och Malmö. Han fick också musikalisk utbildning i Stockholm och Berlin. Allan spelade både piano och violin och var pianist i Herman Lindgrens Solistkapell. Har accompanjerat både Alice Babs och Nils Poppe vid enstaka tillfällen. I maj 1920 gifte sig Allan med Dagny af Bjur och de fick två döttrar, Dagny och Marie-Anne. Allan ägnade mycket tid åt musiken och var ofta bortrest. Äktenskapet sprack och de skilde sig 1931. Allan gifte om sig med Margaretha, född Eisenhardt, 1936. De adopterade sen sonen Peter 1945. År 1936 öppnade han egen fotorörelse, Polyfoto i Landskrona. Ateljén låg på Stora Norregatan 2 i Landskrona och på samma gata hade de sin lägenhet (i nummer 17). Här stannade han till 1942 (1945 enligt dina uppgifter?), då han övertog Ateljé Bilden i Helsingborg. Den låg först på Järnvägsgatan 13 och sen på Bruksgatan 26. Han och Margareta skaffade sig ett hus i Råå. Allan var född Ericson, men bytte namn till Arkel efter nyåret 1946. Hans bror Carl-Erik hade bytt namn tidigare (troligen runt 1942). Carl-Erik Arkel och systern Alfhild Björklund var bägge konstnärer. Efter att Allans mamma Hilda avlidit 1918, gifte hans far Ludvig om sig och fick två barn till; Marie-Louise och Björn. Den 3 mars 1970 avled Allan Arkel och 1979 avled även hans hustru Margareta. Lite kuriosa om Allan: Allan har bl.a. fotograferat Alice Babs, både som ung flicka och sen som brud. Han har också fotograferat Tatiana Angelini (Snövits röst i den svenska versionen), Sickan Carlsson, Åke Söderblom, Weyler Hildebrandt, med flera. Allan var en duktig fotograf och var ofta anlitad för att fotografera vid bröllop och fester. Polisen i Helsingborg anlitade honom ofta för att fotografera brottsplatser. Var guide i Paris 1936 och har även guidat andra resor genom Europa till Frankrike. Källa: Ett stort antal brev från Allan till sin dotter Marie-Anne, brev från Margareta till Marie-Anne, diverse intyg om utbildning, text på fotografier, etc. Text av Marie LIndh, barnabarn till Allan Ericson
1Allan Jansson var rektor på Högre Allmänna Läroverket för Flickor i Helsingborg på 1940-talet när Eva Ljungqvist gick på skolan.
1Allan Vougt Från Wikipedia Hoppa till: navigering, sök Allan VougtAllan Georg Fredrik Vougt, född 28 april 1895 i Stockholm, död 24 januari 1953 i Malmö, tidningsman, socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1945-51. Han var chefredaktör för tidningen Arbetet 1924-44, landshövding i Malmöhus län 1951-53. Allan Vougt var ledamot av andra kammaren 1928-1948 och av första kammaren från 1950. Som politiker är han bland annat känd för sina djupt rasistiska ståndpunkter. Hans ord om Hitlers Tyskland att vi inte har någon rätt att "betvivla ärligheten i den tyska ambitionen att skapa ett bättre Europa" är berömda.[1] Paradoxalt nog finns en gata, Vougts väg, uppkallad efter Allan Vougt i det mångkulturella Rosengård i Malmö. Allan Vougts gravvård på Galärvarvskyrkogården i Stockholm. Externa länkar [redigera] Wikiquote har citat av eller om Allan Vougt Allan Vougt Från Wikipedia Hoppa till: navigering, sök Allan VougtAllan Georg Fredrik Vougt, född 28 april 1895 i Stockholm, död 24 januari 1953 i Malmö, tidningsman, socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1945-51. Han var chefredaktör för tidningen Arbetet 1924-44, landshövding i Malmöhus län 1951-53. Allan Vougt var ledamot av andra kammaren 1928-1948 och av första kammaren från 1950. Som politiker är han bland annat känd för sina djupt rasistiska ståndpunkter. Hans ord om Hitlers Tyskland att vi inte har någon rätt att "betvivla ärligheten i den tyska ambitionen att skapa ett bättre Europa" är berömda.[1] Paradoxalt nog finns en gata, Vougts väg, uppkallad efter Allan Vougt i det mångkulturella Rosengård i Malmö. Allan Vougts gravvård på Galärvarvskyrkogården i Stockholm. Externa länkar [redigera] Wikiquote har citat av eller om Allan Vougt
1Alla utomhusaktiviteter ställdes in på grund av stark blåst, regn och hagelskur. Precis vid invigningen blixtrade det. Alla papperskorgar fylldes med trasiga paraplyer och många besökare var genomvåta och frusna.
1Allén mynnade ut i Mellersta Stenbocksgatan.
1Allers förlag, del av Aller-koncernen, ett ledande tidskriftsförlag i Norden. Det fortfarande familjeägda företaget grundades 1877 i Köpenhamn av Carl Aller (1845–1926). Den svenska ”Allers Familj-Journal” (urspr. Illustrerad Familj- Journal) började tryckas 1879, men 1893 förlades tryckningen till Schmidts boktryckeri i Helsingborg. Året därpå invigdes en egen officin vid Tallgatan. [1] Allers blev snart den ledande familjetidningen i Sverige med en veckoupplaga som från 1920 och framåt pendlat mellan 300 000– 400 000 exemplar. Redaktion, administration och tekniska avdelningar låg fram till 1974 kvar på Tallgatan, men flyttade nu till en nybyggd anläggning vid Landskronavägen. Verksamheten hade växt betydligt och nya trycktekniska metoder hade genom åren ställt nya krav. Samtidigt hade tillkommit en rad nya produkter, bl.a. den stilbildande damtidningen ”Femina” (ursprungligen Allers Mönstertidning), numera månadstidskrift, samt nöjestidningen ”Hänt i veckan” (nuvarande Se och Hör). Förlaget växte ytterligare under 1980- och 90-talen efter förvärv av ”Allas Veckotidning”, ”Hemmets Veckotidning”, ”Svensk Damtidning” och ”Året Runt” samt månadstidskrifterna ”Antik & Auktion” och ”Foto”. Den totala tryckupplagan för förlagets tidskrifter är upp mot två miljoner exemplar/ vecka (2005). ”Världen kom genom Allers” Allers Familj-Journal är för många svenska män och kvinnor i mogen ålder liktydigt med begrepp som veckotidning och förströelse av skiftande slag. Allers satsade tidigt på unga läsare med bl.a. klippdockor för flickorna och lövsågningstips för pojkarna samtidigt som familjens vuxna fick sin beskärda del av kärlek och romantik i följetonger eller spännande läsning om teknik och upptäckter. Många är säkert de barn som under årens lopp med hjälp av sax och klister tillverkat dockhus, svenska slott, riddarborgar, bilar, flygplan och mycket annat av Allers modellkartonger. Nils Poppe berättar i biografin “Poppe i ljus och mörker: en biografi om Nils Poppe” att även han som barn har klippt ut dockteaterfigurer ur Allers Familj-Journal som han klistrade ihop med hjälp av vetemjöl och vatten. I Allers kunde man lära sig lövsågningens ädla konst. Hemma vid köksbordet kunde de unga med hjälp av enkla ”verktyg” och efter tidningens modellritningar tillverka allt möjligt som fotografiramar, skrin, lampskärmar etc. Allers var kort sagt den tidens TV och då talar vi förstås om tidigt 1900-tal. Världen kom bokstavligt talat hem till Allers-läsaren genom fantasieggande reseskildringar av t.ex. de danska långfärdsresenärerna Hakon Mielche och Holger Rosenberg eller genom populärvetenskapliga artiklar om nya underbara uppfinningar och upptäckter i främmande världsdelar. För spännande historiska romaner svarade bl.a. de kända författarna C. Aug. Cederborg och K.G. Ossiannilsson. De ofta gripande och alltid romantiska följetongerna och novellerna hade sin givna läsekrets. Somliga blev formidabla succéer, som den hjärteknipande ”Barn 312”. Bakom författarnamn som Bodil Forsberg, Else-Marie Nohr och Eva Stern dolde sig en outtröttlig och länge anonym följetongsförfattare vid namn Erling Poulsen. Ett 70-tal romaner forsade ur hans penna. Andra namn bland de hundratals ”fasta” frilansare som vi mötte i gamla Allers är fotografen K.W. Gullers, deckarförfattaren Stieg Trenter, sällskapsreseguiden Gallie Åkerhielm, redaktörerna Allan Schulman, Helsingborgsfödde Bo Hansson och Allan Beer samt, och inte minst, den legendariske korsordskonstruktören Georg Skogberg. För många tecknade, humoristiska omslagsbilder svarade t.ex. Lawson Woods, Kurt Ard och Ib Thaning. https://stadslexikon.helsingborg.se/allers-frlag/
1Allers förlag, del av Aller-koncernen grundat i Danmark 1877. Den svenska "Allers Familj-Journal" började tryckas 1879, först i Danmark senare på det egna tryckeriet på Tallgatan. 1974 flyttade man till nuvarande anläggning på Landskronavägen.
3All konfektyr som såldes tillverkade Maria själv. För att få nyheter åkte hon då och då till Köpenhamn. Prydnads saker och dekoration till affären köptes från en firma i Berlin. När det var julskyltningen hade man mörkblå sammet i skyltfönstret. Maria tillverkade chokladhjärtan som hon klädde med röd cellofan. De ovan nämnda musslorna skyltades det också med. När Maria hade affären vid S. Storgatan 1 hade hon köpt in skyltmaterial från en firma som hette Worman i Berlin. Det var smällkarameller i form av strutar. Några var fästa på en tavla så att det såg ut som ett fyrverkeri. Innan julskyltningen hade alla tyg framför sina skyltfönster för att ingen skulle se vad man skulle visa. Vid det här tillfället hade även Fahlmans inhandlat skyltmaterial i från Wormans och till på köpet exakt likadant. Fahlman tog ner alltihop och skyltade om. Blockchokladen köpte Maria ifrån Svea och av kolonialaffärerna i Helsingborg köpte hon socker, mandel, russin och frukt. De första bananerna som såldes köptes i Köpenhamn. Många visste inte vad bananer var. Detta var 1920-22. När företaget Fyffes öppnade i Helsingborg hade Wiréns en stor specialskyltning för dem med stora bananstockar i skyltfönstret. Maria Wirén lade ner sin konfektyraffär1962. Ända till slutet var hon uppe klockan fem på morgonen och lagade en stor sats gräddbullar.
1All konfektyr som såldes tillverkade Maria själv. För att få nyheter åkte hon då och då till Köpenhamn. Prydnads saker och dekoration till affären köptes från en firma i Berlin. När det var julskyltningen hade man mörkblå sammet i skyltfönstret. Maria tillverkade chokladhjärtan som hon klädde med röd cellofan. De ovan nämnda musslorna skyltades det också med.När Maria hade affären vid S. Storgatan 1 hade hon köpt in skyltmaterial från en firma som hette Worman i Berlin. Det var smällkarameller i form av strutar. Några var fästa på en tavla så att det såg ut som ett fyrverkeri. Innan julskyltningen hade alla tyg framför sina skyltfönster för att ingen skulle se vad man skulle visa. Vid det här tillfället hade även Fahlmans inhandlat skyltmaterial i från Wormans och till på köpet exakt likadant. Fahlman tog ner alltihop och skyltade om. Blockchokladen köpte Maria ifrån Svea och av kolonialaffärerna i Helsingborg köpte hon socker, mandel, russin och frukt. De första bananerna som såldes köptes i Köpenhamn. Många visste inte vad bananer var. Detta var 1920-22. När företaget Fyffes öppnade i Helsingborg hade Wiréns en stor specialskyltning för dem med stora bananstockar i skyltfönstret. Maria Wirén lade ner sin konfektyraffär1962. Ända till slutet var hon uppe klockan fem på morgonen och lagade en stor sats gräddbullar.
2Allmogekvinann, liksom övriga figurer under detta nummer, ingår som "kyrkfolk" till julkyrkan Hem 4630-2013 och har använts som juldekoration i det Klintman-Follinska hemmet.
1Allmogemannen, liksom övriga figurer under detta nummer, ingår som "kyrkfolk" till julkyrkan Hem 4630-2013 och har använts som juldekoration i det Klintman-Follinska hemmet.
1All rekvisita är hämtades från Klippan, Svenska Popfabriken . Mixer,instrument,förstörkare,bandspelare,sladdar och diverse saker, bland annat diverse filter. Med var också den så kallade Spektrumboxen,en "modul"som fans med i studion när Pål Spektrum gjorde sinna legendariska Inspelningar. Allt byggdes upp i ett kök i en villa i Dalby. Detta ljussatts och fotograferades. Och allt plockades ner och fraktades tillbaka till Klippan. Det användes en speciell Hasselbladskamera.(mellanformats kamera med stort vidvinkel).
2Allt material rörande Gustav Adolfskolan är insamlat i samband med att skolan lades ner. När vi samlat in protestbanderoller och modellen av skolan kom man med den här textilen. Den var en symbol för skolan, tyckte man.
6Alltså, det är helt underbart, så som jag bor, som min lägenhet ligger. Den ligger ju med helt fritt framför. Och jag har inga hus mellan, det är grönska, det är natur. Eftersom jag gillar natur och är mycket ute på min baksida, så ger det en bra kvalitet i vardagen. Titti Möllerstedt
1Alma Persson bodde i Härslöv, på Härslöv nr 11, nästan hela sitt liv. Skolslöjden var hon duktig i och de arbeten som skänkts till Helsingborgs museum av brorsdottern Signe Persson, är gjorda under 1890-talet under fröken Elna Hanssons ledning. Lakan och örngott syddes av och broderades på hemvävt linne, handvirkade spetsar hörde till. Alma sydde i hela sitt liv. Brorsdottern har skänkt ett flertal av Almas alster tidigare.
1Altartavlan erbjöds Gustav Adolfs kyrka som gåva 1914 Kyrkorådet ansåg att motivet var katolskt och inte passade i en protestantisk kyrka.
1Altina, dotter till Påhl Jonsson och hnas hustru Karna. PJ var folkskolelärare i Källna. Altina gift med Karl Påhlsson som tog namnet Norén, var folkskollärare i Hyllstofta. en dotter var Ingeborg, min mor Ulla. (lapp som låg i lakanet) se 691-2006
3Alunda gård, Förslöf
4Alunda gård Förslöf
1Amalia Lindegren var ledamot av Konstakademien 1856.
1Amanuens på Museét.
1amatörfotograf
1Amerikansk Blues musiker. Trnerade i Sverige med bla. Nisse Hellberg som kopmusiker.
1Amerikansk jazzmusiker, saxofonist. Stan Getz var bosatt i Danmark 1958-61.
1Amerikansk jazzsångerska och skådespelare från NY.
1Amerikansk pianist, jazzmusiker och orkesterledare
1Amerikansk politiker för demokratiska partiet, var JF Kennedys Vicepresident och blev USA:s 36:e president 1963 efter mordet på Kennedy.
1Amerikansk skådespelare som även hade några roller i svenska filmer. Även känd som James Hughes.
1Amerikanskt företag som köpt upp jutespinneriet i Oskarström som tog över Skånska Jutefabriks AB.
1Amerikanskt företag som tillverkar kameror och film.
1Amerikanskt företag som tillverkar kameror och film. 1966 köpte Kodak upp Hasselblads, som då bytte namn till Kodak. Företaget är fortfarande verksamt.
1Amerikansk tungviktsboxare och världsmästare 1956-1959 och 1960-1962. Förlorade titeln till Ingemar Johansson 1959 men som första mästare återtog han den 1960.
1Amerikaresenär.
1amiralen friherre Carl Edward Gyllensköld f. 1768. d. 1819 Contraamiral, minister
1Amrikansk sångerska och bragspelerska.
1AMW fick klänningen som gåva på sin 60 årsdag 2001. Gåvogivarna var eleverna på Gustav Adolfsskolans mellanstadium, för vilka AMW var rektor. En grupp elever hade både designat och tillverkat den.
1Anders Åbron var grosshandlare i Helsingborg. Farfar till konstnären Peter Olson Wentegodt.
1Anders Åkesson föddes i Vallby i Kristianstad län. Han utbildade sig först till möbelsnickare och kom efter läroåren i Simrishamn till Helsingborg, där han hade anställning hos olika firmor. 1903 började han som spårvagnsförare på den nyinrättade spårvägen. 1908 tillträdde han tjänsten som vaktmästare på det nybildade museet i Helsingborg och verkade där fram till sin död, kort före sin pensionering. Under tiden 1/1 -28/9 1933 då han dog var han tjänstledig (med Otto Holmström som vikarie) på grund av sjukdom.
1Anders Åkesson var fd vaktmästare på Helsingborgs museum.
10Anders Bengtsson grundare, son Magnus Andersson, sonson Peter Bernhard, sonson son Manfred. Smedjan återuppförd på Fredriksdals frilufsmuseum.
1Anders Bille var av gammal dansk ätt. Han var bland annat danskt riksråd och ägare till Rosendals slott utanför Helsingborg. Anders Bille var länsherre i Helsingborgs län 1610-1629 och donerade 1622 ett kapital på 1000 riksdaler specie vars ränta årligen skulle delas mellan latinskolan och stadens hospital. Donationen har burit avkastning ända in i vår tid.
1Anders Bruno Liljefors, sonson till Bruno Liljefors, verksam på Gustavsberg 1947-53 och 1955-57.
1Anders Forsberg studerade vid Tekniska skolan i Stockholm 1890-93 och från 1896 fram till sin död var han lärare i frihandsteckning vid skolan. Han var även redaktionell medarbetare i tidskriften Strix. Forsberg skildrar i sina teckningar sitt starka kulturhistoriska intresse för samtidsmiljön och då särskilt de småborgerliga hemmen. Miljöerna är ofta naturtroget skildrade medan människorna, genomgående typerna, i allmänhet är starkt karikerade.
1anders jönsson var innehavare av en affär i saluhallen i helsingborg.
1Anders Kallenberg föddes i Skåne och han kom tämligen sent till Stockholm för att studera landskapsmåleri. Han uppträdde offentligt för första gången vid Skandinaviska utställningen i Stockholm 1866 med tre landskapsmålningar. Kallenberg var länge bosatt i Düsseldorf, och sedermera under 1870-talet i Berlin där hans studier voror riktade på djurmåleri, företrädesvis framställningen av boskap och får.
1Anders Lundström är kristdemokrat och politiker i Helsingborg. Han är ordförande för socialnämnden och har tidigare varit ordförande för kulturnämnden.
1Anders och Maria ( Maja ) Olsson är föräldrar tii Carl Johan Andersson.
1Anders Olsson utbildade sig i Belgien 1903-09. Han deltog i Baltiska utställningen i Malmö 1914 och visade där skulpturer med övervägande djurmotiv.
1Anderson, Ola, 1859–1934, kom till Helsingborg som arkitekt 1886. Under nära fyrtio års verksamhet i staden utförde han ritningar till drygt 400 bostads- och industribyggnader. Några exempel är ett par av de stora bostadshusen på Sundstorgets norra sida 1902–1907, Zoégahuset vid Drottninggatan 1894–1905, Röda Kvarnfastigheten vid Karlsgatan 1917, Pålsjöbaden 1908, Stureholms gård 1912, Ödåkra spritfabrik 1896 och Hasslarps sockerfabrik 1896.
1Anders Österlin var en av grundarna av konstnärsgruppen Imaginisterna och verkade senare även i konstnärsgruppen Cobra-gruppen. Anders Österlin målade rikt sammansatta målningar, meditativa till sin karaktär, abstrakta men med igenkännbara naturformer. Han specialiserade sig på offentlig utsmyckning. 1957 vann han tillsammans med Signe Persson-Melin tävlingen om utsmyckningen av T-Centralen i Stockholm. Deras utsmyckning på keramikplattor stod färdig året därpå.[1] Han var också reklamtecknare. Tillsammans med formgivaren John Melin, under signaturen M & Ö, stod han under 1950- och 60-talet för nyskapande insatser inom grafisk design
1Anders P. Risberg samlade mynt, tenn och flintdolkar. I en odaterad artikel, publicerad då A.P. Risberg var 80 (1940) står att: "Helsingborgs museum har försett sig med bort mot 400 "nummer" av hr Risbergs utsäkta samling av stenåldersfynd och bronssaker, och statens historiska museum fick en gång mottaga ungefär 800, som hr Risberg samlat ihop... -Det var väl min far - han var smedmästaer i Ekeby _ som lockade mig in på banan. Han visade mig - jag var bara pojke då - en flintkniv och sen fick jag som den förstfödde några kopparmynt från Fredrik den förstes och Adolf Fredriks tid." "Men det var på den tiden, då man fick ge sig ut om söndagarna för att idka sin lilla hobby... Man cyklade ordentligt runt här i trakterna efter fynd, Ängelholm, Klippan, Höganäs, Glumslöv, Trolleholm och Röstånga... nog var det en cykeltur alltid." (helal artikeln finns i arkivet under Personalia). Hustrun var också samlare och var ofta på auktion tillsammans med Svenborg hall (se persondatabas).
2Anders Pålsson fotograferad i ett rivningshus, i en frisörsalong på Södergatan. "-Välkommen till SvenskaPopfabriken" Offisiell bild på Pål Spektrum.
1Anders Pålsson fotograferad i ett rivningshus, i en frisörsalong på Södergatan. Offisiell Pål Spektrum bild. .
1Anders Pålsson var medhjälpare till Johannes Nilsson och båda lade tyngdpunkten på det rent ornamentala, och fyllde ut alla tomrum med dekorationer. Han uppnådde dock inte samma täthet som Johannes Nilsson. AP arbetade med starka färger som svavelgult och ultramarin. De svarta texterna målade han gärna på gulockra. (ur Bringéus 1982: Sydsvenska bonadsmålningar)
1Anders Petersson var far till Robert Petersson, Gustaf Adolf Petersson, Elvira Petersson och Sophie Petersson. Han var bror till Bengt Petersson och farbror till Carl August Petersson och Carl Frithiof Petersson. Samtliga med anknytning till Ruuthska bruket.
5Anders Petter Ståhle arrenderade först Fredriksdal men köpte egendomen år 1888 av Börge Peter Pontoppidan och i samband med köpet flyttade familjen dit permanent. 1898 sålde familjen Ståhle Fredriksdal till Oscar Trapp och familjen flyttade till Villa Tågaborg strax ovanför Tågabacken.
1Anders Petter Ståhle arrenderade först Fredriksdal men köpte egendomen år 1888 av Börge Peter Pontoppidan och i samband med köpet flyttade familjen dit permanent. 1898 sålde familjen Ståhle Fredriksdal till Oscar Trapp och familjen flyttade till Villa Tågaborg strax ovanför Tågabacken.
1Anders Petter Ståhle arrenderade först Fredriksdal men köpte egendomen år 1888 av Börge Peter Pontoppidan och i samband med köpet flyttade familjen dit permanent. 1898t sålde familjen Ståhle Fredriksdal till Oscar Trapp och familjen flyttade till Villa Tågaborg strax ovanför Tågabacken.
1Anders Robert Petersson var lärling --1861, gesäll 1864, arrendator av Ruuthska lerkärlsfabriken 1870--75, därefter hade han tillverkning av krukor och kakelugnar i egen fabrik. Redan som arrendator på Ruuthska bruket lät Anders Robert Petersson stämpla lerkärlen med "RP", omgivet av "HELSINGBORG" i cirkel.
1Anders Sjöholm sångare gitarrist i Kriminella Gitarrer.Sveriges första punkare. Medlem i Ebba Grön ,Imperiet, Babylon Blues,Garbochock, Besökarna
1Andersson var från början frisör i hemstaden Härnösand, samtidigt som han ägnade sig åt konstnärlig verksamhet. Han studerade för Otte Sköld i Stockholm och fortsatte från 1947 vid Konsthögskolan där. Hans specialitet var grafik och teckning, framför allt landskapsmotiv, och är med grafiska arbeten representerad bland annat vid Nationalmuseum och Malmö Konstmuseum. Han var en av grundarna av konstnärsgruppen Arildsgruppen, 1948 och verksam vid Konstnärshuset i Arild och deltog i en rad samlingsutställningar inom dess ramar, förutom separatutställningar i bland annat Stockholm och Göteborg, samt deltagande i samlingsutställningar vid Liljevalchs och Sveriges allmänna konstförening i Stockholm och vid Göteborgs Konsthall. Han var också medlem i Göteborgs konstnärsklubb och KRO.
1Andersson var känd för sina treflikiga hänkelfästen.
1Anders Tengwall (1840-1910) uppfann 1899 den sk Triopärmen som blivit känd över stora delar av världen. Han uppfann även en hålslagningsapparat anpassad till pärmens gafflar. Om just detta är ett sådant hålslag är ännu osäkert.
1Anders Teodor Andersson var känd för att han gjorde treflikiga hänkelfästen på sina krukor, det är så tillverkaren är identifierad.
1Anders Teodor Andersson var känd för att han gjorde treflikiga hänkelfästen på sina krukor, det är så tillverkaren är identifierad. Tillvaratagen från Fredriksdal.
4Anders Teodor Andersson var känd för sina treflikiga handtagsfästen.
1Anders Virgil Dejarv (f. 1962) bor och arbetar i Göteborg. Han är utbildad på Valand 1987 - 1992 och på Forum i Malmö 1986 - 1987. Anders Virgil Dejarv finns representerad på bl.a. Statens konstråd, Malmö konstmuseum och Västra Götalandsregionen.
3Andra uppgifter: Givaren Gunnar Johansson f. 1929, föräldrar Karl Johansson 1905-1981 ( f. i Hudiksvall) och Inga Johansson 1907-1954 arbetade kvällstid som statister på Fredriksdalsteatern och stadsteatern.På dagen jobbade Karl.bl.a. som prenumerationsombudsman för Arbetet. Inga var hemmafru. De fick 5 kr. för varje kväll som statist. Pengarna användes till att på semestern låna en bil för att köra till hemstaden Hudiksvall. Även givaren har arbetat som statist ända sedan han var barn.
1Andreas Adolf Fredrik Lindblom, född 8 februari 1889 i Askeby i Östergötland, död 22 mars 1977, var professor i konsthistoria vid Stockholms högskola och därefter styresman för Nordiska museet och Skansen. Fadern var kyrkoherden Christian Fredrik Lindblom och modern Anna, född Sehmann. Andreas var yngst i en syskonskara på tio. En av bröderna, Johannes Lindblom, var teolog och rektor vid Lunds universitet. Grävde ut S:t Petri kyrkogård, Helsingborg, 1910.
1Andreas Eriksson har gått på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm (1993-98) och tillhör idag de mest efterfrågade unga konstnärerna. Bäst känd är Eriksson för sina målningsinstallationer i flera delar, där några få tematiska element återkommer. Väsentligt är också hur målningarna presenteras i rummet. Installationernas delar upprepar olika genrer inom det modernistiska måleriet, från expressivt färgmåleri till geometrisk abstraktion och vidare till postminimalistisk rumsdisposition. Hänvisningar till datorgrafik och 3D-modeller kan även skönjas i konstnärens verk.
1Andreas Halldin arbetade som mästare och målare vid Pålsjö fajansfabrik 1771-74. Han hade tidigare arbetat som porslinsarbetare vid Marieberg och medförde viss dekor därifrån, varav den fem-, sex- eller sjubladiga blomman är en av de vanligaste. När Pålsjö fajansfabrik lades ner flyttade Andreas Halldin till Sölvesborg men lockades till Växjö av Cöster när denne behövde hjälp att bygga en brännugn till den nya fabriken. Halldin blev avskedad utan lön år 1779 då fabriken lades ner. Det fanns helt enkelt inga pengar att betala honom för.
1Andreas Lundahl var född i Ängelholm och bodde i Lund där han drev en Järnhandel på Lilla Fiskaregatan (se DIG_2014_031).
1Andreas Nordvi var sønn av handelsmannen Christian Andersen Nordvi (1779–1839) på Mortensnes i Finnmark og Anne Sophie Lidemark (død 1854). I 1830 ble han sendt til prost P. W. Deinboll i Løten og bodde fra 1832 i pensjon hos N. B. Krarup i København for å forberede seg til videre studier. I København begynte han å studere zoologi og arkeologi under veiledning av professor Japetus Steenstrup, men måtte avbryte studiene i 1840 for å overta familieforretningen etter farens død. Han fortsatte de vitenskapelige studiene i Finnmark og under et opphold i København 1845–1847.
1Andreas Rönnows änka stämplade mellan 1803--1819
1Andreas Rönnow utbildade sig till guldsmed och är känd i hävderna som d ä. Efter dennes död 1802 fortsatte hans änka Theodora R. guldsmedsrörelsen med namnet "Rönnows enka". Andreas äldste son med samma förnamn som fadern föddes 1787 och även han blev guldsmed.
1Andréesexpeditionen
1Andrées polarexpedition
1Angående Skromberga Socialistiska Ungdomsklubb: Från Klubbarna. "Skromberga socialistiska ung= domsklubb har gjort följande uttalande: Skromberga Socialistiska Ungdomsklubb samlad till möte onsdagen den 25 jan. för att diskutera Sörvikssk andalen och Lindholmen dramat, finner det märkliga i saken att då strejkbrytaren, en förrädare, får stryk (hvilket alla förrädare böra ha) så är genast öfvermakten tillstädes, men då en fredlig man öfverfalles och halft ihjäl-slages af bondpatroners legodrängar, då hör man icke det minsta ljud från öfver* klassen. Därför uttalar mötet sin skarpa protest mot dylika tillvägagångssätt och ropa vi alla: »Ned med öfversitteriet! Där för upp till kamp, kamrater landet rundt!» Klubben beslutade på samma möte att höja månadsafgiften för manlig medlem till 35 öre då han tillika erhåller »Brand» gratis, detta för att göra tidningen mera spridd. För kvinnliga medlemmar är af-giften fortfarande 15 öre. Förhöjningen träder i kraft från och med februari månad. " / citat från Project Runeberg
1Angeldorff var student i Lund under 1880-talet och därefter verksam där som konstnär.
1Anges enligt accessionen vara Helsiingborgare.
1Angivet på baksidan: "Köpt av K. af. Schmidt", samt "Födelsedagsgåva till min dotter Dagmar 1936. A. Engelhardt-Wanberg".
1Angivet på baksidan: Gåva till min dotter Dagmar födelsedagen 1950. A. Engelhardt-Wanberg.
1Angivet på tavlans baksida: Till Njals saga. Ritat av J. A. Malmström intygas av A. Billing. Malmströms sista arbete. Gåva till min dotter Dagmar födelsedagen 1950 av A. Engelhardt-Wanberg.
1Anglo-egyptiska kriget 1882 utkämpades mellan egyptiska och sudanesiska styrkor ledda av Ahmed Orabi, och Storbritannien. Storbritannien vann, och Ahmed Orabis styrkor tvingades fly. Kriget följdes av flera års brittisk militär närvaro i Egypten. Storbritannien anföll bland annat Alexandria under kriget.
1Anknytning till Cederström.
1Ankommer Helsingborgs hamn april/maj 1945 som Lasarettsfartyg
1Anna Andersson, f. Persson (död 1924). Gift med Bengt Andersson (f. 1829-1906), Örby gård. Var själv uppvuxen på gård intill. Paret fick två döttrar som båda hette Elisabeth. Den ena dog när hon var två år och den andre var fyra år. Båda dog i hjärnhininflammation. De fick sedan barnen: Alma, Ida, Anton och Emil. Emil var den som tog över gården. Anna vävde mycket på vinden på Örby gården.
1Anna bar alltid något om halsen och ofta denna sjal. Lapp i sjalen skriven av givaren med text: Anna Gustava Carolina Mattson Cösters schal, som hon brukade ha hemma i Eslöv vid jul eller andra högtider, konfirmation och födelsedagar, var hon fått den vet jag inte.
1Anna Borgström flyttade i unga år till Varberg. Var g.m. sjömannen Lars Bengtsson fr. Råå
1Anna Bothilda var ett tvåmastat segelfartyg.
1Anna Brynell, född Persson år 1904 på Söderslätt. Lantbrukardotter. Ingrid Malmströms mamma.
1Anna Cecilia är dotter till Anita Lindberg.
1Anna Christina Ulfsparre var chef för landsarkivet i Lund. Hon blev utnämnd till professor i arkivvetenskap. Hon var redaktör för bokverket Helsingborgs historia.
1Anna Clarén är kursansvarig för Nordens Fotoskola. Hon ansvarar för kursplanering och innehåll samt undervisar i Bildjournalistik och visuell gestaltning. Anna har examen från Nordens Fotoskola och är verksam som fotograf sedan 1997. Hon har arbetat med bilder till allt ifrån dags-, kvälls-, och veckopress till magasin och böcker. Boken Holding /journal -06 blev utsedd till ”Årets bästa fotobok” 2006 av Svenska fotografernas förbund. Holding är också en utställning som visats på bl.a. Kulturhuset i Stockholm 2008. Anna har tilldelats Arbetetsmuseums och TCOs dokumentärfotopris 2008. Under åren 2005 och 2007 har Anna erhållit Svenska författarförbundets ettåriga och tvååriga arbetsstipendium. källa: http://www.nordensfotoskola.com/teachers/Anna_Claren
1Anna Eleonora Andersson var gift med Hjalmar Forsberg
1Anna Fristedt arbetade som jungfru på Örbygården.
1Anna Greta Gurli Jarl föddes 16/6 1912 på Persgatan i Helsingborg. Modern hette Maria Svensson och hon var född i Forshälla, strax utanför Ljungskile i Bohuslän. Fadern, Wirén var son till en ladugårdsfogde på Jularöds slott. Som ung åkte han upp till Stockholm för att gå på konstakademien. Han har sedan dekorationsmålat i något utav slotten i Skåne. När han flyttade till Udevalla träffade han Maria och de gifte sig. Då var Maria inte mer än 19 år då. Paret flyttade till helsingborg efter några år. År 1919 övertog föräldrarna en affär, mitt emot gamla stadsteatern, Prästgatan 6. Fadern var även instrumentmakare och i den här affären lagades instrument. Modern öppnade en konfektyraffär. Vid ett tillfälle hade familjen tre affärer i stan. Hela familjen hjälpte till. Familjen bodde på Prästgatan 6 till Greta var 11 år, då byggdes en villa på Erik Dahlbergsgatan 91. Detta var 1923. Då var det gröna ängar runt omkring.
1Anna Henkelmann har givit ut ett antal olika märkböcker under första halvan av 1900-talet, bl.a. "Nya mönster och monogram i korsstygn".
1Anna Inga Margareta Bergfeldt, född 8 oktober 1916 i Stockholm, död 4 november 2007 i Lund, var en svensk skådespelare.[1]
1Anna Johansson-Visborg Från Wikipedia Hoppa till: navigering, sök Anna Sofia Johansson-Visborg, född 10 november 1876, död 7 augusti 1953, var en svensk fackföreningskvinna, socialdemokratisk kommunalpolitiker samt fastighets- och biografägare. Hon testamenterade medel till stiftelsen Anna Johansson-Visborgs minne samt Stiftelsen Anna Johansson Visborg som skulle hjälpa fattiga kvinnor till semesterboende respektive bostader. Stiftelserna missbrukades under en tid av de fackliga förtoendevalda, bland annat genom alltför okritisk tolkning av stiftelsestadgarna. Vissa av semesterboendestiftelsens ledamöter skall ha försett sig själva med attraktiva sommarstugor (Kenneth Sjökvist och Annika Pettersson), samt att bostadsstiftelsens ordförande tilldelade sig själv och sina barn lägenheter (Agneta Johansson). I en artikelserie i november 2004 skildrade DN historien.
1Anna Jönsdotter, kallad Kloka Anna i Vallåkra eller Vallåkraflickan, född 1820, död 1896, var en svensk naturläkare verksam på 1830-talet. Anna Jönsdotter hade vid sjutton års ålder en dag under slåttern fallit omkull på fältet och förlorat medvetandet. Under sin medvetslöshet påstod hon senare att hon hade fått ta emot gudomliga visioner. Då hon vaknade upp sade hon sig ha fått förmågan att bota sjukdomar av Gud. Hon var sedan verksam som sk klok gumma, och tilldrog sig stort uppseende i samtiden. Vid ett tillfälle ställdes hon inför rätta åtalad för kvacksalveri. År 1837-38 besökte hon Danmark, där hon anlitades för att demonstrera sin förmåga. Vid ett tillfälle uppträdde hon vid det kungliga danska hovet. Anna Jönsdotter slutade praktisera läkekonst efter sitt giftermål, med förklaringen att förmågan hade försvunnit vid hennes sexuella debut. källa: Wikipedia
1Anna Jönsdotter dog av hjärtfel.
1Anna Karolina Kastengren (1861-1934) var dotter till Carolina Fredrika Kastengren född Scherber och fanjunkare Emanuel Kastengren. Född pål Wad säteri i Viby, Harbro. Hon var kusin till Elis Wadstein. Anna Karolina hade två syskon: Sigurd Waldemar (1859) och Gerda Eleonora (1866-1948). Anna gifter sig inte och flyttar från Harbro till Ramlösa.
1Anna Krantz har alltid haft ett stort miljöengagemang. Hon har varit aktivist i Greenpeace aktivist och aktiv i Miljöpartiet. Har läst miljövetenskap på Malmö Högskola.
1Anna Kronholm, född Svanberg 1918 var dotter till Ester Svanberg (senare gift Ekdahl). Hennes föräldrar gifte sig 1918 samma år som Anna föddes och fadern dog i spanska sjukan. Gift med Gösta Kronholm och mor till tvillingarna Gun och Ann samt Göran. Anna arbetade i Lundins fotoaffär men slutade när hon fick barn. När barnen började skolan skulle man betala skolavgifter och böcker och då arbetade modern ibland extra hos Lundins.
1Anna Landgren var hans mormor.
1Anna Lisa Agnér, född Persson var dotter till smörhandlaren Nils Fredrik Persson (f.1860), även kallad "smör-Petter" och hans hustru Petronella Persson, född Blixt (1858-07-07 - 1920-08-08). Hon hade en bror Frans Oscar Persson född 1888. Anna Lisa var folkskollärare tog examen 1914 och arbetade från 1918 som folkskollärare i Helsingborg. Hon gifte sig den 28/7 1921 med överläraren Emil Agnér (1879-09-21 - 1954-02-14). Anna Lisa förolyckades i en bilolycka på väg mot Örebro 1960-12-29.
1Anna-Lisa Markby var bildkonstnär och ideell aktivist. Hon föddes i Malmö och studerade vid flera konstskolor hemma och i Paris. Större delen av sitt liv var hon verksam i Helsingborg, där hon länge bodde på Sofiero gård. Hon arbetade inte minst som grafiker med torrnål, och gjorde små täta kompositioner med motiv som bokryggar, texter och bildinslag. Motiven var dekorativt grupperade men med tydliga budskap, där hon inte minst värnade om en ostörd natur. Hon var verksam inom Individuell Människohjälp och tog också initiativ till eller deltog i många aktiviteter rörande fred och miljöförstöring.
1Anna Ljungblad föddes den 12 oktober 1897, som äldsta barnet till Sigfrid Ljungblad och Beata Johannesdotter. Hon hade fem syskon: Berta (f. 1899), Hulda (f. 1901), Knut (f. 1903), Ruth (f. 1905) och Signe (f. 1907). Hon gifte sig med smeden Enoch Nilsson den 23 december 1927 och tog då hans efternamn. De gifte sig hemma hos en präst på Villatomtsvägen, som eventuellt hette Eriksson. Anna och Enoch fick tre barn: Gertrud (f. 1929), Ingrid (f. 1930) och Astrid (f. 1939). Anna arbetade som lärare på gamla Berga skola.
11Anna Ljungblad var småskolelärare på Lilla Berga skolan.
1Anna-Maria Cunow, gift Möller, var hans mor. Gift med Gun f. Malmberg.
2Anna-Maria Cunow, kallad Anna, född 1903 i Fleninge, där fadern var kyrkovaktmästare. Syster till Inga Cunow, mor till givaren, Lars-Olov Möller, Helsingborg. Hon gifte sig Möller på 1930-talet.
1Anna-Marias fader var kyrkovaktmästare och skomakarei Fleninge.
1Anna Maria var gift med Thomas C Jönsson och de hade flera barn, Johanna Fredrika Wilhelmina (4/3-1868-24/3-1891, 23 år), Hilma Theresia (12/7-1873-17/1-1968, 95 år), Edvin Johan (22/3-1876-31/5-1960, 84 år), Martin Julius (1878-), Alfred Valfrid (1881-), Bror Axel Rudolf (1884- 1951-01-11, 67 år), Alma Viktoria (27/2-1887-9/11-1889, 1 år 9 mån), Ejnar Victorius (19/2-1889-9/10-1892, 2 år 8 mån). Deras äldsta son hette Oskar men vi har inte hittat några uppgifter om honom (troligt).
2Anna Nathalia Kiander föddes den 15 november 1862 i Kristianstad. Hon var dotter till hovrättskommissarie Lars Peter Kiander (f. 1834) och Henrietta Nadina född Ljungqvist (f. 1835). Gift med läroverksadjunkt Lars Brunell och mor till Hans-Erik Brunell, född i Malmö 1898. Familjen bodde i Villa Birgitta på Olympia. Anna Brunell dog 1988 och testamenterade förmögenheten till Bergianska stiftelsen "för utveckling och förskönande av Bergianska trädgården".
1Anna Nathalia Kiander föddes den 15 november 1862 i Kristianstad. Hon var dotter till hovrättskommissarie Lars Peter Kiander (f. 1834) och Henrietta Nadina född Ljungqvist (f. 1835). Gift med läroverksadjunkt Lars Brunell och mor till Hans-Erik Brunell, född i Malmö 1898. Familjen bodde i Villa Birgitta på Olympia. Anna Brunell dog 1988 och testamenterade förmögenheten till Bergianska stiftelsen "för utveckling och förskönande av Bergianska trädgården". Hans-Erik Brunell, son till Lars och Anna Brunell, föddes i Malmö 1898. Efter studentexamen i Helsingborg studerade han franska i Paris. Anställd vid utlänska avdelningen på Svenska Handelsbanken i Stockholm. Hans stora intresse var blommor. Han dog 1975 och hans hustru Anna Brunell donerade hans herbarium och botaniska bibliotek med flera värdefulla verk till Kungliga Vetenskapsakademin 21 mars 1976.
1Anna och Anton Herzberg fick nio barn. Anton var alkoholiserad och lär ha legat berusad bredvid Anna när hon födde bar. När Anton hade "supit upp gården" blev familjen statare på Gustafsfält. Anton dog 1935. Anton var adopterad av Herzberg och när hans föräldrar dog ärvde han gården. Annas pappa, Per Persson fick reda på detta att de hade det svårt så han lät dem bo på sin gård som han hade köpt, antingen i Nybygget eller Norregård, där bodde de tills kronofogden tog den (eftersom Per Persson hade skulder). Då fick de bli statare på Gustafsfält igen.
7Anna och Anton Herzberg fick nio barn. Anton var alkoholiserad och lär ha legat berusad bredvid Anna när hon födde bar. När Anton hade "supit upp gården" blev familjen statare på Gustafsfält. Anton dog 1935. Anton var adopterad av Herzberg och när hans föräldrar dog ärvde han gården. Annas pappa, Per Persson fick reda på detta att de hade det svårt så han lät dem bo på sin gård som han hade köpt, antingen i Nybygget eller Norregård, där bodde de tills kronofogden tog den (eftersom Per Persson hade skulder). Då fick de bli statare på Gustafsfält igen.
1Anna och Anton Herzberg fick nio barn. Anton var alkoholiserad och lär ha legat berusad bredvid Anna när hon födde bar. När Anton hade "supit upp gården" blev familjen statare på Gustafsfält. Anton dog 1935. Anton var adopterad av Herzberg och när hans föräldrar dog ärvde han gården. Annas pappa, Per Persson fick reda på detta att de hade det svårt så han lät dem bo på sin gård som han hade köpt, antingen i Nybygget eller Norregård, där bodde de tills kronofogden tog den (eftersom Per Persson hade skulder). Då fick de bli statare på Gustafsfält igen. Annas mor hette Wilhelmina Pedersen (dansk) och hon var gift med Per Persson
1Anna och Anton Herzberg fick nio barn. Anton var alkoholiserad och lär ha legat berusad bredvid Anna när hon födde bar. När Anton hade "supit upp gården" blev familjen statare på Gustafsfält. Anton dog 1935. Anton var adopterad av Herzberg och när hans föräldrar dog ärvde han gården. Annas pappa, Per Persson fick reda på detta att de hade det svårt så han lät dem bo på sin gård som han hade köpt, antingen i Nybygget eller Norregård, där bodde de tills kronofogden tog den (eftersom Per Persson hade skulder). Då fick de bli statare på Gustafsfält igen. Johan Hertzberg har åkt över 30 vasalopp och gjort tävlingar över hela världen. Första klassikern han gjorde lärde han sig simma fyra månader innan tävlingen (han var rädd för vatten).
1Anna Palms idylliska bildspråk har säkert bidragit till att konsthistoriker och konstkritiker sett lite över axeln på hennes konstnärsskap. Men som för många andra samtida kvinnliga konstnärer var det en viss motivkrets som ansågs passande. Dessutom var Annas man lågavlönad militär och långa tider ute i krig. Anna behövde försörjning och kunderna ville se Stockholm från den soliga sidan. Annas barndomshem vid Barnhusträdgårdsgatan 19, idag Olof Palmes gata, var en medelpunkt för en stor krets av konstnärsvänner och redan i de tidiga tonåren fick hon privatlektioner i hemmet av fadern, Kongl. Hof- och Landskapsmålaren Gustaf Wilhelm Palm. Hon ställde ut på Konstakademien 1885 och 1887 och därefter i en lång rad utställningar fram till Baltiska utställningen i Malmö 1914 som blev hennes sista. Anna längtade ut i världen. Nyårsafton 1895 lämnar hon Sverige för att bosätta sig i först Paris och ett år senare Italien. Vid ett besök på Capri träffar hon sin man, infanterilöjtnanten Alfredo de Rosa. Hon återsåg aldrig Sverige men fortsatte ändå att måla motiv från sin barndomsstad, fast nu med fotografier som förlaga. Anna Palm de Rosa avled den 2 maj 1924, 64 år gammal.
1Anna Persson (1842-1931), givarens fars moster
1Anna Persson (1842-1931) givarens fars moster
1Anna Petrus Lyttkens var en av Svenskt Tenns tidigaste medarbetare inom tennhantverket. Hon arbetade också i gjutjärn, bl.a. för Näfveqvarns bruk.
1Anna Quirentia Nilsson född 30 mars 1888 i Ystad, Sverige, död 11 februari 1974 i Hemet, Kalifornien, USA, var en svensk-amerikansk skådespelare, känd som en av de första stora stjärnorna inom stumfilmen.
1Anna Sjöbeck (1806-1876), gift Scherber, mormor till Elis Wadstein. Gift 1829-10-20 med konditorn i Helsingborg Carl Christian (C.C) Scherber. Hon fick nio barn varav fyra dog i ung ålder. Anna dog 1876 av oedema et paralysis pulmonum. 1. 1828-09-20 Carolina Fredrika. Gifter sig med Emanuel Kastengren f. 1826 2. 1829-02-05 Carl Eduard, död 1832-10-04 av maskslag. 3. 1831-11-01 Frans Theodor, död 1844-01-13 av tandslag 4. 1833-08-13 Anna Sofia, gift med Per Adolf Wadstein, mor till Elis Wadstein 5. 1835-07-15 Eva Theodora Elisabeth, död 1842-10-10 av blodstörtning. 6. 1836-09-05 Eleonora Christina, gift med Frans Joseph Jepson 7. 1838-06-10 Charlotta Euphrosina, gift med Carl August Sylvan 8. 1841-01-06 Wilhelmina Margaretha. Gift med Nils Karl Kristian Kristensen född 1844 9. 1844-12-11 Theresia Emilia, död 1873-09-22 i febris thyphoidea
1Anna Ståhle, född Fock, var gift med Anders Petter Ståhle och bodde med honom och barnen på Fredriksdal.
1Anna Stina Retzner föddes i Allerums socken år 1906. Hon hade en bror som hette Bertil Retzner.
4Anna Svensson (1872-1955) givarens mor
1Anna var enligt det apokryfa Jakobs protevangelium jungfru Marias moder, hustru till Joakim och därmed mormor till Jesus. Hon vördas som helgon, Sankta Anna
1Anna var gift med Hjalmar Forsberg och de fick fyra döttrar: Anna Lisa (1908-1910), Brita (1911-1991) jurist, Kerstin (1914-1916) och Kajsa (1918-1966) småskolelärare. Annas mor och far hette Maria (Maja) Kajsa och Carl-Johan Andersson. Anna var äldst och hade tre syskon Aurora, Gerda (gift Friberg) och Primus (försvann till Amerika). Lena Cronström (född Friberg) Berättar detta och följande om sin Farmors syster, Moster Anna. "När jag träffade Moster Anna första gången gjorde hon ett outplånligt intryck, lång, smal, stram, fåordig och helt klädd i svart". Lena associarade om systrarna till sagan om Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin och skriver "Anna var Tant Grön personifierad, med stor trädgård som hon skötte själv, vattenkanna och halvvantar. Eftersom farmor Gerda bodde i Vänersblorg har Lena haft mer kontakt med moster Anna, som varit en förebild för henne. Moster Anna och dottern Brita bodde tillsammans hela livet i villan på Skogstorpsgatan 2. Lena minns att Anna var en fena på att vispa stora, pösiga sockerkakor för hand i hela sitt liv. Lena berättar också "På gamla dar var det flera som ville förmå Anna att flytta till ett bekvämare boende, men då svarade hon alltid: "Har jag klarat hushållet på en krona om dagen 1941 när Hjalmar dog skall jag nog klara av att behålla huset under min livstid"!". Till 98 års ålder skötte Anna hushållet liksom trädgården och att skotta snö på trottoarerna runt hörntomten. Lena växte upp i Malmö där hennes pappas kusin Kajsa (Annas yngsta dotter) också var bosatt. Kajsa led av leukemi och Moster Anna konm för att hjälpa henne. Lena skriver "Anna verkade "uråldrig" redan då, stram, svartklädd och fåordig, var hon mycket respektingivande, ingen som man direkt skojade med. Hon var dock alltid mån om oss barn, när vi satt I Kajsas vita kökssoffa av trä och drack saft". Anna dog på Helsingborgs lasarett i maj 1984, 99 år gammal och Lena fick lova att se till "att Brita fick något i sig". Anna är begravd i "Överlärare Hjalmar Forsbergs familjegrav på Nya Kyrkogården I Helsingborg.
1Anna var konstnärligt begåvad och trots att modern förbjöd henne att söka till Konstakademien blev hon konstnär och kom med tiden att göra sig ett namn främst som blomstermålare. Hon gifte sig med målare Reinold Norstedt och bodde i Paris 1878-1881, samtigt med brodern Axel Munthe, med vilken hon hade en mycket nära relation hela livet.
104Ann-Christine Andersson, som är dotter till Gustav Rosengren, skänkte ritningarna till museets samling. Rosengrens snickeriinteriör finns uppställd på Fredriksdals friluftsmuseum.
7Anneli Karlsson, Miljöpartiet berättade 26/10 2011: Den 1/1 2011 kom en ny lag som kräver personnummer vid alla namnunderskrifter. Dessutom höjdes kravet från att 5% av befolkningen skulle skriva på till 10% "och det är ganska många namn att samla in i en stad som Helsingborg. Det är 10.000!" säger Anneli. Hon berättade också att detta krav gjorde att många inte ville skriva på. De kunde tänka sig att skriva sina födelsesiffror, men inte de fyra sista. Man har fått in ett stort antal namnunderskrifter där detta fältet är tomt. Alla dessa namn har Anneli sedan suttit och strukit. En annan regel är att namninsamlingsperioden inte får överstiga 6 månader. I början samlade man in namn varje lördag mellan 10-12 men sedan flyttade man tiden till 12-14, för då var mer folk i rörelse. Ibland var de tio stycken som gick med namnlistor, ibland bara 2-3 stycken. I juni 2011 var man dock ute varje dag. Responsen var mycket god och man fick oerhört positivt bemötande. "Det har gett energi när man väl var ute", säger Anneli. "Det var har varit väldigt tufft att få in alla namnunderskrifter på 6 månader!" fortsätter Anneli. För att få ihop till alla rösterna fick Anneli en 100% anställning, hon är annars anställd på 75% av Miljöpartiet. Men både hon och andra har lagt mycket fritid och ett stort engagemang i projektet. Det fanns även privatpersoner som hjälpte till med namninsamlingen. Anneli visade mig en lista med namn på personer som hämtat blanketter. I slutet av namninsamlingsperioden kom stora sjok med namnunderskrifter in från dessa privatpersoner. Det var skönt, för man hade haft svackor. Man hade beräknat hur många namn man behövde få in till vissa datum och låg man då back var det stressande. Till sist hade man dock fått ihop ca.15.000 röster. De sista två dygnen innan listorna skulle lämnas in, arbetade Anneli dygnet runt. Hon räknade och räknade. De som kom från annan ort ströks, liksom de som utelämnat personnummer. Hon kontrollerade inte alla personnummer men gjorde stickprov. Alla listor är kvitterade på baksidan av den som samlat ihop namnen. När man började diskutera namninsamlingen hösten 2010 funderade man på frågeställningen. Man valde att vara tydlig med att underskriften gällde en folkomröstning. Man diskuterade även färgvalet. Rött och blått var för politiska färger och partiets egen färg, grön, var man också tveksam till. Man funderade på mörkgrönt men efter provtryckning hos tryckeriet tyckte man inte att det blev bra. Tillslut landade man i en vinröd/brun färg som skulle påminna om Ångfärjestationen. Klockan i högra hörnet är Ångfärjestationens.
1Annetorp förvärvades 1908 Anders Andersson från den tidigare ägaren Axel Fock, gården var på 40 tunnland.
1Anne Vilsbøll har studerat konsthistoria och fransk på universiteten i Danmark och Frankrike. Hon öppnade en pappersateljé 1991 på Strynö där hon håller kurser för andra konstnärer.
1Ann Gärtner är gift med Fredrik Gärtner och är ekonomiansvarig på Dialect, tidigare HF Teknik.
1Annie var dotter till Emil och Olga Bengtsson och föddes på Örbygården som nästäldsta barnet (fem syskon). Hon gifte sig Roos.
1Annika föddes den 9/11 1964 i Helsingborg. Hennes föräldrar är Ann och Ragnar Ström. Modern var politiskt aktiv i Folkpartiets kvinnoförbund och fadern var historielärare på Nicolaiskolan. Paret hade tre barn. Fram tills Annika var fyra år bodde familjen på Karl X Gustavsgatan men sen flyttade man till villa på Sigtunagatan 13. A Vid gåvotillfället bor Annika i London.
1Annika Larsson producerade verket till sin utställning "Stereotype" på Dunkers kulturhus 2007-02-17 till 2007-05-27.
1Annika Malmgren arbetar på Helsingborgs Museum som informationsansvarig.
1Annika Svenbro är dotter till komministern i Landskrona Werner Svenbro och fil.mag. Ulla Holmkvist och syster till författaren Jesper Svenbro. Hon växte upp i Landskrona, men flyttade senare till Lund, där hon avlade filosofie kandidatexamen 1970 och psykologexamen 1973 samt även utbildade sig till förskollärare. Studier i kroki och måleri för Rolf Wilhelmsson och Jacques Zadig på anrika Ungdomens hus i Malmö i slutet på 1970-talet blev starten för hennes konstnärsbana och hon studerade sedan bland annat grafik för Bertil Lundberg på Målarskolan Forum i Malmö 1980-85. Efter att mest ha ägnat sig åt grafik under 1980-talet började hon att utforska mer av teckning och måleri och utveckla ett växande intresse för det tredimensionella rummet och fokusera alltmer på skulptur och installationer. Hon är medlem av Konstnärsgruppen Aura. Svenbros konst befinner sig i verklighetens gränsland. Vissa motiv är återkommande i hennes konst såsom draperier, röda band eller rep. (från wikipedia 2018-06-18)
1Ann Ingrid Paula Edholm, född 21 april 1953 i Saltsjöbaden, är en svensk konstnär. Hon bor och är verksam i Lid norr om Nyköping. Ann Eholmär bildkonstnär och grafiker. Hennes konst karaktäriseras av geometriska former som cirklar, trianglar och fyrhörningar samt stora enhetliga färgfält. Ann Edholm utbildade sig på Gerlesborgsskolan i Stockholm 1977–1978 och 1980–1981 samt på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1981–1986. Hon var professor i måleri vid Kungliga Konsthögskolan 1992–1998 och vid Konsthögskolan Valand i Göteborg 1999–2002. Hon blev även ledamot av Konstakademien 1999. Hon hade sin första separatutställning 1985 vid Galleri Elva i Stockholm. Sedan dess har hon ställt ut runt om i Sverige på många prestigefulla institutioner. Hon har också gjort ett flertal offentliga gestaltningar. I Helsingborg finns verket Transire, 2005, på Nya Tingshuset. På FN:s ECOSOC-sal i New York finns en stor ridå av Ann Edholm som hänger längs fönsterväggen i salen.
1Ann-Margret Lindros var bl.a. klasskamrat med Eva Ljungqvist i klass 1:4A på Flickläroverket i Helsongborg 1947.
1Ann-Marie Holmér bodde på Persgatan. Hon var klasskamrat med Eva Ljungqvist i klass 1:4A på Flickläroverket i Helsingborg 1947.
1Ann-Mari var svärdotter till Ragnhild Schlyter.
1Anny gifte sig med Axel Nilsson som var toffelmakare i Fjärestad. De är föräldrar till givaren, Karin Alice Nilsson f. 1928-08-27 i Fjärestad (som är döpt efter modern Anny's lillasyster Karin som dog samma år.)
1Anses vara en av Sveriges främsta litografer. Under 1940-talet konkretistiskt måleri med inslag av tidig kubism, kontrastrika färger, ofta svart mot vitt i rytmiska stråk och djärva rörelser. Under 1950-talet en övergång till ett lyriskt, poetiskt måleri med mångskiftande karaktär. Kommer senare alltmer att ta intryck av mexikansk bildtradition och kulturuppfattning för att under 1980-talet genomföra en serie skulpturprojekt och formgestaltningar med inslag hämtade ur de mexikanska indiankulturernas myter.
1Ansiktsmask
1anskaffad för Kärnan år 1896
1Anskaffad för Kärnan år 1896, då tyske kejsaren väntades på besök
1anstäld i Skånes Enskilda Bank, Helsingborg, försvann vidSnekersten, Danmark, troligendrunknad.
1Anstäld på Helsingborgsbild, övertog rörelsen 2007.
1Anställd av museikommittén som konservator vid Helsingborgs museum 1907-01-01. Varslad om uppsägning 1909-02-04 och avskedad 1909-05-04.
1Anställdes 1778 som gravör vid Vetenskapsakademin och sedan vid Uppsala universitet. Har nått stor berömmelse för sina kartarbeten men har också varit verksam som illustratör och porträttgravör.
1Anställdes 1898 hos C Hj Leverin som biträde.
1Anställd hos Helsingborgs stadsteater 2011-03-03-- för att registrera Stadsteaterns bilder.
1anställd i Helsingborgs kommun 1967-2006. Från 1971 ansvarig för drift och underhåll av kommunens gator och vägar, vatten och avlopp samt snöröjning i kommunens ytterområden.
1anställd på Expo-foto
1anställd på fredriksdal
1Anställd på Hefoma?
1Anställd på Helsingborgs museum
1Anställd på Helsingborgs museum som vakt 1911-1954.
2Anställd på Jacquardväveriet och son till direktören Harald Kirsebom.
1Anställd på Jacquardväveriet som portvakt under 1940-50-talet.
44Anställd på Jacquardväveriet under 1940-50-talet.
1Anställd på Kulturmagasinet 2006-01-12 för att dataregistrera den arkeologiska samlingen.
1Anställd på Kulturmagasinet fr.o.m 2004-08-15.
1anställd på Lindberg Foto, drev forman vidare till 1983, efter Olle Lindbergs död (1970).
1Anställd på Mogen Mogensens arkitektbyrå.
5Anställd på Mogens Mogensens arkitektbyrå.
1Anställd på Mogens Mogensens arkitektbyrå på 1940-50-talet
1Anställd på Mogens Mogensens arkitektbyrå på 1940-50-talet.
1Anställd på Mogens Mogensens arkitektkontor.
1Anställd på Mogens Mogensens arktektbyrå.
1Anställd på Plåtförädlingen
2anställd på sockerbruket i Hasslarp 1918
1anställd på Sten Perssons Trävaruhandel i Hasslarp
2anställd på Sten Stenssons Trävaruhandel i Hasslarp
1anställd på Tretorn, gift med chefsingenjören Julius von Garkan på Gummifabriken Tretorn.
1anställd på Tretorn, troligen gift med Maria
1anställd på Tretorn, troligt anställningsNr: 31020
1Anställd på Tretorn, troligt anställningsNr: 52101
1Anställd på Tretorn.
1anställd på Tretorn på 1960-talet
1anställd på Tretorn som ekonom, aktiv i historiedokumentationen runt Tretorn och Henry Dunker
1Anställd som fotograf på Helsingborgs museer/Kulturmagasinet.
1Anställd som fotograf på Helsingborgs museum 1998.
1Anställd som fotoregistrator på Kulturmagasinet från 3/3-2003 till 14/5-2003
1Anställd vid Boliden 1945 som forskare på organiska arsenikföroreringar. Flyttar till Helsingborg 1964. Odlar sedan daggmaskar för avfallshantering och hönsfoder.
1Anställd vid Fredrikdalsteatern
1Anställd vid Helsingborgs museum sedan 1979-11-01--
1anställd vid Skandinaviska Banken i Göteborg, avgick med pension från befattningen som utländsk korrespondent 1917.
1anställd vid Tretorn.
1Anställd vi Kulturförvaltningen, Ängelholms kommun.
1Anställningskontrakt för givarens far Johan Lindberg, f 1902, som 1925 började en anställning som tjänsteman på Helsingborgs gummifabrik. Då hade han först tagit realexamen på Helsingborgs gossläroverk 1918, och sedan gått två år på Handelsgymnasiet. Lindberg kom att jobba för Henry Dunker på gummifabriken hela sitt yrkesliv, i 43 år. Han avancerade till avdelningschef och sedan fick han titeln disponent. Daisy berättar att hon flera gånger mötte Henry Dunker när hon var på söndagspromenad i Pålsjö skog med sin far. Dunker var ute med sina två taxar som kunde vara lite vildsinta och ivriga, och hon blev vid sådana tillfällen klappad på huvudet av Henry Dunker.
1Antagligen anställd hos Rangnitt. Hon kan möjligen vara samma person som senare på Kullagatan 12 har ateljé under namnet Nina Johansson & Co.
1Antagligen gjord av givarens mormor
1Anteckningarna är skrivna av Ulla Nilsson, troligtvis någon gång på 1940-talet.
1Antikhandel
1Antikhandlare och brunnsborrare Eric Ardemalm skänkte sin fader skomakare Per Petterssons inventarier från hans skomakeri i Billesholm.
1Antikvarie anställd på Helsingborgs museer 1996.
1Antikvarie inom Access-projektet 2006-2007.
1Antikvarie inom Access-projektet 2006-2009
1Antikvarie på Kulturmagasinet 2006-2007 inom Accessprojektet, hette först Karlsson, därav signaturen.
1Antikvarie på Kulturmagasinet inom Accessprojektet fr.o.m. 2006-04
2Antikvitetshandel
1Anton Assow studerade vid Tekniska skolan i Helsingborg. På Prästgatan 16 i Helsingborg startade han ett bokbinderi år 1905. Han drev det i ungefär 50 år och böcker efter gamla hantverksmetoder. När stadskvarteren började byggas upp på Fredriksdal skänkte Anton sina gamla verktyg och allt som han använde för att kunna binda ihop böckerna. Han har utfört illustrationer för dagliga tidningar och tidsskrifter. Motiven i hans verk är främst hämtade från Helsingborgs gårdar och gator.
1Anton Lundberg föddes år 1878. Han var gift med Kerstin Nilsson, tillsammans hade de tre barn: Klas Åke (f. 1905), Jean Sture (f. 1907) och Edit Cecilia (f. 1910). Anton var smed och arbetade i en smedja på Surbrunnsgatan 42 i Ramlösa brunn, Helsingborg, där han var verksam år 1924-1953.
1Anv. av bössmeden Gunne Persson, vars smedja finns på Fredriksdal. Funnen på stugans vidn (se årsberättelse 1921)
1Anv. av bössmeden Gunne Persson, vars smedja finns på Fredriksdal. Funnen på stugans vind (se arkiv och årsberättelse 1921)
1Anv. av bössmeden Gunne Persson, vars smedja finns på Fredriksdal. Funnen på stugans vind (se årsberätelse 1921).
16Anv. av bössmeden Gunne Persson, vars smedja finns på Fredriksdal. Funnen på stugans vind (se årsberättelse 1921)
1Anv. av bössmeden Gunne Persson, vars smedja finns på Fredriksdal. Funnen på stugas vind (se årsberättelse 1921)
1Anv. av bössmeden Gunne Persson, vars smedja finns på Fredriksdal. Funne på stugans vind (se årsberättelse 1921)
1Anv. i utst. Av Lera och Salt 1980-81.
1Anv. till utställningen Av Lera och Salt 1980-81.
5Anväd av givarens mor.
6Anväd i Ernst Anderssons Handskmakeri.
2Anväd som brudklänning av givarens mor.
1Anväd tilsammans med brudklänning av givarens mor.
1Använda av Björkmans Glas, Gasverksgatan fram till nedläggningen 1979.
1Använda av Brita Johansson f. Pettersson
1använda av Eva Holmberg-Jacobsson
1Använda av Familjen Witting. Givaren ville inte gärna gå över till lågenergibelysning och samlade på sig lite glödlampor.
1Använda av givarens dotter Anna Cecilia Lindberg, född 1972
1använda av Hugo Anderberg i utställningen "Av lera och salt" på Helsingborgs museum.
3Använda av IOGT-logerna i Helsingborg.
1Använda av Marianne Olsson, född ca 1915. Hon jobbade hos Larssons elektriska och bodde på Carl Krooks gatan och i Möllegränden. Hon var mycket mån om att se bra ut. AMrianne levde ensam men var som en extramor till givaren. Givaren minns henne som mycket noggrann och snäll, Hon var väldigt duktig på handarbete.
1Använda av Marianne Olsson, född ca 1915. Hon jobbade hos Larssons elektriska och bodde på Carl Krooks gatan och i Möllegränden. Hon var mycket mån om att se bra ut. Marianne levde ensam men var som en extramor till givaren. Givaren minns henne som mycket noggrann och snäll, Hon var väldigt duktig på handarbete.
1Använda av Marianne Olsson, född ca 1915. Hon jobbade hos Larssons elektriska och bodde på Carl Krooks gatan och i Möllegränden. Hon var mycket mån om att se bra ut. Marianne levde ensam men var som en extramor till givaren. Givaren minns henne som mycket noggrann och snäll. Hon var väldigt duktig på handarbete.
2använda av personalen på H99.
1Använda av Waldemar Lundahl som fick dem när han tog realen vid Gossläroverket i Helsingborg. Tofflorna kallades "Lyckans tofflor". Källa: Ingrid Jönsson, Waldemars dotter.
1Använda av Waldemar Lundahl som fick den när han tog realen vid Gossläroverket i Helsingborg. Källa: Ingrid Jönsson, Waldemars dotter.
7Använda i IOGT-rörelsen i Helsingborg.
15Använda inom I.O.G.T.rörelsen i Helsingborg, Logen 434 Stenbocks-minne.
12Använda inom I.O.G.T.rörelsen i Helsingborg.
2Använda inom IOGT-logen 4598 Fältposten i Helsingborg
3Använda inom IOGT-logen Fältposten 4598 i Helsingborg.
8Använda inom IOGT-logen Förposten 2629 i Helsingborg.
9Använda inom IOGT-logerna i Helsingborg. Dessa är till tjänstemannaborden, varje loge hade sina egna.
4Använda inom IOGT-rörelsen i Helsingborg. Varje loge hade sin egen duk som användes när just den logen samlades. De är troligen sydda i början av 1900-talet, 1900-1930. Troligtvis sydda av kvinnor som ingick i logen.
3Använda på Klintmans Café i början av 1900-talet.
1Använda på Klintmans Café tidigt 1900-tal.
1Använda på somrarna på 1940-talet i Domsten av givaren.
2Använda som sockerskålar. Har tillhört museets inventarier, använts på Möllebackens Våffelbruk.
1Använda till exponering av handskar i Ernst Anderssons Handsfabriks affär i Helsingborg.
1använda till påskutställningen 1985, köpta på Hemslöjden i Helsingborg
1Använd av bössmeden Gunne Persson, vars smedja finns på Fredriksdal. Funnen på stugans vind (se årsberättelse 1921)
1Använd av bössmeden Gunne Persson, vars smedja finns på Fredriksdal. Verktygen fanns på stugans vind (se årsberättelse 1921).
1Använd av Brita Johansson f. Pettersson
2Använd av Charlie Olsson, Svenska Handelsbankens fondchef i Helsingborg (på 1950-1960-talet, osäkert).
2Använd av Elsa på bröllop och barndop
2Använd av Ester Karlton och i Kattarp, gift Persson och i Mjöhult.
1Använd av familjen Johansson som hudborste vid torrborstning. Fadern Sven Johansson 1910-07-17 drev en hälsoaffär i Helsingborg.
1Använd av givaren. Inköpt på NK i Stockholm.
1Använd av givaren i sjunde klass. Den här typen av tröjor var populära vid den tidpunkten och det fanns tröjor med andra doftmotiv.
1Använd av givaren och hennes make Uno då de åkte över till Helsingör för att handla mat. Fick den begagnad av Inger Eriksson som en gång köpt den i Stockholm (1970-tal). Givaren E.K. köpte sen ny, tyckte att denna kändes omodern.
1använd av givaren på skolans luciatåg
1Använd av givarens dotter i slutet av 1970-talet.
1Använd av givarens dotter runt 1980.
1Använd av givarens dotter runt på 1970-talet.
3Använd av givarens far, Hugo Nilsson, sjökapten, på hans resor världen över.
1Använd av givarens far, Waldemar Lundahl, farfar Gustaf Lundahl och eventuellt farfar Andreas Lundahl. Farafdern var född i Ängelholm och bodde i Lund där han drev en "jernkram och diversehandel" på Lilla Fiskaregatan. Farfar föddes i Lund och gick senare på Alnarp. Han arbetade som förvaltare på stora gods i Sverige och Tyskland. Han använde växtpressen under sin utbildning. När fadern var sex år flyttade familjen till Södergatan 12, Helsingborg. "Först gick han på Slottvångsskolan och därefter Gossläroverket, där han tog realen. Där var han tvungen att samala ett stort antal växter. Göra ett herbarium och lära sig namnen, växtfamilj osv.på svenska och latin. Det ingick även att samla ett stort antal fågelägg och lära sig svenska och latinska namnen på fåglarna samt veta vilket ägg som hörde till respektive fågel. På examensdagen fick man en lagerkrans med relamössa och ett par lyckans tofflor." Källa: Ingrid Jönsson, Waldemars dotter.
1använd av givarens far Sven Knutson och troligen också av givarens farbroder Jarl Knutson. Som pojkar bodde de på Tågaborg, Karl X Gustavs gatan.
1Använd av givarens mamma i slutet av 1980-talet. Mamman tog ofta bort axelvaddarna i kläderna, men denna jacka har axelvaddarna kvar.
3Använd av givarens mamma när det var vinter och kallt på 1980 och 90-talet. Tillverkad och köpt hos Englunds Päls på Stortorget i Helsingborg.
3Använd av givarens mamma på 1970-talet.
3Använd av givarens mamma på 1980-talet.
2Använd av givarens mamma på 1990-talet. Köpt på Gasverksgatan i Helsingborg, "Garantipäls".
1Använd av givarens mamma på 1990-talet tillsammans med en svart pälsmössa (4398-2011). Köpt på Gasverksgatan i Helsingborg, "Garantipäls".
2Använd av givarens moder. Elin hade, som modet påbjöd, knut i nacken när hon bar denna hatt.
2Använd av givarens moster Elsa.
3Använd av givaren som blomkruka och som prydnad i trädgården på de adresser hon bott på i Helsingborg.
1Använd av givaren som fågelbad och som prydnad i trädgården på de adresser hon bott på i Helsingborg.
1Använd av givaren till begravningar bla givarens föräldrar.
1använd av givaren vid 7 års ålder
1Använd av Hälsingborgs socialdemokratiskacungdomsklubb.
1Använd av Hanna Nordling på vintern men även under kalla sommarkvällar.
1Använd av Helsingborgs Varf.
2Använd av Hildur Kalling (1870-1957). Hildur var dotter till bankdirektör S. P. Kalling (1819-1897) och Ida Kalling född Bäcklund. Hon gifte sig 1897 med John Henrik Löfgren. John Löfgren var häradshövdning och delägare i en sidenaffär ”Löfgren & Co.” vid Gustav Adolf torg i Stockholm. Hildur och John bodde på Strandvägen 57 i Stockholm. Paret var föräldrar till Greta Amelia Maria Bergenstråhle (född Löfgren). Givaren minns: På somrarna åkte familjen till Marstrand och stannade i tre månader. Det var ”mormor och morfar (Hildur och John), moster (Helga) och mamma och pappa (Gösta och Greta Bergenstråhle). De bodde i en fiskares stora hus medan fiskaren själv flyttade ut i en liten stuga på tomten. Carl-Gustav tyckte att det var väldigt tråkigt att vara i Marstrand hela sommaren då det inte fanns så mycket att göra. Han och bröderna fiskade krabbor och gick till butiken och hämtade mjölk och grädde. Man köpte också berlinare till frukost. Annars fanns det två alternativ till förströelse. Det första var att ta färjan till Marstrand. Det andra var att vandra genom kohagarna för att bada i en liten vik. När barnen gick för att bada så passerade de alltid en liten kaffestuga och det doftade så gott. Men man fick bara äta kakor där när man fyllde år (Carl-Gustaf vädrar i luften när han berättar hur gott det doftade). Han berättar att morfar John var en riktig spjuver. För att roa barnen hände det att han gick ut och hängde bananer i äppelträdet. Mormor Hildur var mer försynt. När hon blev gammal hörde hon dåligt och hade en bärbar hörlur. När man talade i den sa hon: ”Skrik inte!” och tog bort luren och hörde i gengäld inte alls. Vid middagsbordet brukade pojkarna busa med morfar och lägga en liten gummiblåsa under tallriken som då vickade när man pumpade luft i blåsan. Man brukade också lägga in en liten kil i morfars cigarr som han gärna intog efter måltiden. Efter en stunds rökning slogs en liten gnista upp. Det hände också att morfar fick en pruttkudde under sin sittdyna.
9Använd av Hugo Anderberg i utställningen "Av lera och salt" på Helsingborgs museum.
1Använd av Hugo Nilsson på hars arbetsresor under 1940-talet.
3Använd av Hugo Nilsson på hars arbetsresor under 1950-talet.
16Använd av I.O.G.T. logerna i Helsingborg.
1Använd av I.O.G.T.-logerna i Helsingborg.
5Använd av Ida Kalling. Ida Wilhelmina Eleonora Kalling född Bäcklund i Väsby. Gift med Sven Petter Kalling den 25/6 1859. Dotter till bankkamrer Hans Peter Bäcklund och Maria Priede. Syster till Victor och Rosa Bäcklund. Familjen Kalling bodde på Stortorget 10 i Helsingborg.
1använda vid H 55-utställningen
1använda vid kröningen av "Kungen av Råå" i Söderhamn 1887. Se härm Ewald, S, "Från lidängarna till Pålsjö bäck" Helsingborg 1944, sid 46.
1Använda vid skolavslutning.
2Använda vi IOGT-logens möten i Helsingborg
4Använda vi IOGT-logens möten i Helsingborg.
8Använd av Ingegärd Karlton och i Kattarp, gift Wennerstedt och på Råå.
1Använd av Ingrid Malmström tillsammans med grå dräkt 121-2001
1Använd av Ingrid Malmström tillsammans med grå dräkt 121-2001. Utställda på "Ting" H99 i Helsingborg.
1Använd av Ingrid Malmström tillsammans med grå väska 442-2001.
1Använd av Ingrid Malmström tillsammans med skor 439-2001. Väskan har varit utställda på "Ting" H99 i Helsingborg.
1Använd av Ingrid Malmström tillsammans med stövlar 443-2001.
1Använd av Ingrid Malmström tillsammans med svart kappa och vit eller röd mössa.
1använd av Ingrid på skolresa till Köpenhamn. hon hade gul hatt och gula skor till dräkten
1Använd av IOGT Logen enighet nr 3863, Råå
6Använd av IOGT-rörelsen i Helsingborg.
2Använd av Karin Ottosson, då Nilsson, på Raus Planteringsskola. Karin sydde påsen i slöjden.
1Använd av Karin Ottosson, då Nilsson. Karin sydde förklädet i slöjden.
3Använd av Lars-Göran och Iride Kindström till skrivmaskin, inv.nr 377-2005. Används för att radera felaktig bokstav när man skriver på skrivmaskin.
1Använd av logerna inom IOGT i Helsingborg
1Använd av Martha P:son Henning då hon promoverades till doktor
1Använd av museets rustmästare och fotograf Otto Holmström fram till 1960-talet.
1Använd av O. M. Ramel som underlöjtnant.
1Använd av personal på H99.
1Använd av polisman på Råå
2Använd av Sigrid Pehrsson gift Karlton i Åkarp och i Kattarp.
1Använd av sjökapten Karl Birgander på färjan M/s Aurora af Helsingborg som trafikerar sträckan Helsingborg - Helsingör för Scandlines. Kjell Hansson 2/5 2019
1Använd av Sv. Telegraf & telefonmannaförb, Avd. 54 i Klippan.
1Använd av taxichauffören Jan Hylander i Helsingborg under 1990-talets andra hälft.
1Använd av Telegraf och telefonmannaförbundet. avd. 10, i Hälsingborg
1Använd av värdinna på Linjebuss. Värdinnan och busschauffören stod för allt under hela bussresan, mat hotell och så vidare. Linjebuss började med resor 1946. På förarhytten på taket fanns en "låda", där fick chauffören laga mat. Utgångspunkten var alltid Helsingborg men det kom anslutningar från Stockholm, Happaranda mfl. städer. Märket är sytt med silvertråd. Kjell Hansson 5/2 2019
1Använd av vattenservitrisen vid Hälsobrunnen Hälsan
1Använd efter första barnets födelse.
1Användes att pryda klänningar med!
1Användes av chefen för Frivilliga Brandkåren i Helsingborg
1Användes av en sångförening.
1Användes även som pressbild.
1Användes av givaren på gesällvandringarna i Italien.
1Användes av guldsmed Axel Larsson i Helsingborg, för uppsamlande av spånor i samband med guldsmidesarbete. Mellan 1894-1935
1Användes av Helsingborgs poliskår c:a 1895.
1Användes av Ingrid Malmström som vardagsklädsel, dvs. på arbetet. Användes till en rutig dräkt. Inköpt i Jönköping.
2Användes av Ingrid Malmström som vardagsklädsel.
1Användes av Ingrid Malmström som vardagsklädsel. Inköptes 1997 i en affär på Malmögatan efer att ha sett kjolen på en mannekänguppvisning på SPF i Bårslöv. Använd mycket tillsammans med kavaj 6082-2009.
1Användes av Ingrid Malmström som vardagsklädsel. Inköptes i slutet på 1980-talet i Helsingborg och mönstret var typiskt för den tiden. Ingrid använde byxorna mycket.
1Användes av Ingrid Malmström som vardagsklädsel dvs. på arbetet. Inköpt på Chez Bibi vid Mariakyrkan.
1Användes av Ingrid Malmström som vardagsklädsel dvs. på arbetet. Troligen inköpt på Reflex i Helsingborg.
1Användes av Ingrid Malmström som vardagsklädsel och användes mycket. Inköptes i slutet av 1980-talet på Reflex. Använd mycket tillsammans med kjol 6081-2009.
1Användes av Kjell Hansson när han exercerade och låg i flottan.
1Användes av Kjell Hansson under den senare perioden av hans yrkesverksamma liv.
1Användes av konsul Persson efter ögonoperation 1899 då vänster öga bortopererades.
1Användes av museichef Torsten Mårtensson då han körde sin HD, vilken var tjänstefordon för Helsingborgs museum. Se inv.nr 407-62
1Användes för att stödja barnets rygg.
1Användes för krossning av kaffebönor
1Användes förr till att förvara glöd i under färd. I cylindern förvarades även skör (en bit tyg eller fnöske), vilket användes tillsammans med glöden för att få eld.
1Användes hemma. Maken hade snarlik. Under bars polotröja.
1Användes i föräldrahemmet som lakan i himmelssängen. Har troligen varit Johanna Nilssons (säljarens) föräldrars brudlakan.
1Använde signeringen BE.
1Användes i hamnen för att lossa rundtimmer.
1Användes innan de tryckta tapeterna blev vanliga.
1Användes i shopen och restaurangen på LB-färjorna.
4Användes i utställningen Fragment på Dunkers Kulturhus i Helsingborg.
2Användes på sme Rasmussens bröllop år 1800 (givarens fars morfar) - enl. huv.ligg
1Användes på sme Rassmussens bröllop år 1800 (givarens fars morfar)
1Användes senast på julmarknad på Fredriksdal.
1Användes som skyddsförkläde vid sysslor som kladdade, som svärtning.
1användes som sockerskålar på Möllebackens Våffelbruk
2Användes till elegant klänning
1Användes till hätta för brudtärnor. Hättan kantades av små fjäderknippen enligt vad säljarens, Johanna Nilssons, moder berättat.
1Användes till klänning
2Användes till klänningsdekor
1Användes trol. på Fredriksdals gården innan det blev ett friluftsmuseum.
1Användes under Johan August Dreilicks tid som ägare, 1840-1869.
1Användes upphängda i skogen för att skrämma viltet åt visst håll
1Användes upphängd i skogen för att skrämma viltet åt visst håll
1Användes vid arkeologiska utgrävningar på museet
1Användes vid exponering av dockparet 312-17, 313-17.
1Användes vid körslor.
1Användes vid nattvardsgång.
1Använd för körning av ren.
1Använd hemma hos familjen Klintman Follin.
1Använd hos familjen Klintman.
5Använd hos familjen Klintman Follin.
1använd i Ågård
10Använd i arbetet av givarens far, Hugo Nilsson, som var sjökapten fram till 1980-talet.
8använd i Ernst Anderssons Handskfabrik
44Använd i Ernst Anderssons Handskmakeri
1Använd i Helsingborg
2Använd i maskinrummet på Sandrew. Förr gick filmen ofta sönder och då lagade man den i en sådan här. Filmändarna lades så att de överlappade varandra, lite cement lades mellan och så pressade man.
1Använd inom I.O.G.T.logen i Helsingborg vid parentationer, ett bord där man ställer t.ex. ett foto på en avliden medlem som man vill hedra.
1Använd inom I.O.G.T.logen i Helsingborg vid parentationer, i ett tavelgalleri kan man knyta bandet över den tavla som föreställer den döde.
14Använd inom IOGT-logen 4598 Fältposten i Helsingborg
16Använd inom IOGT-logen Fältposten 4598 i Helsingborg.
1Använd inom IOGT-rörelsen i Helsingborg.
2Använd i Sigurd Perssons eget badrum på Djurgården
1Använd i torvarbeteå Fleninge mosse
1Använd omkring 1840.
1Använd på bal i Köpenhamn
2Använd på café Helenehill i Helsingborg på 1920-1930-talet.
1Använd på café Lillstugan i Helsingborg på 1920-1930-talet.
1Använd på drätselkammaren
12Använd på Ernst Anderssons Handsfabrik
12Använd på ErnstAnderssons Handskfabrik.
1Använd på förskolan, Åhusgtan 9, Helsingborg
1Använd på H55
2Använd på Klintmans Café i början av 1900-talet.
1Använd på rådhuset.
10Använd på restaurang Helenehill.
1Använd på Sandrew fram till 1960-talet.
1Använd på Sandrew i slutet av 1990-talet
2Använd på Sandrews.
1Använd på Sandrews på 1970-talet
1Använd som brödburk på Vasatorps herrgård
1Använd som demonstration för BBC:s kunder
1Använd som dopskål av givaren och hans far
1Använd som lekdräkt i någon förening, eventuelt scouterna.
1använd som sockerskål på Möllebackens Våffelbruk
4Använd som utställningsvas när Landsbergs Perenner visade upp sina blommor på olika utställningar.
1Använd som vattenbehållare vid provning av lerkärlens täthet
1Används på Drottninghögs bibliotek. Insamlad vid ett möte med Poul Witting inför dokumentationsprojekt av Drottninghög.
1Används som matpåse vid körning till stan
1Använd till att ha kaffekoppar i.
1Använd till exponering av handskar i Ernst Anderssons Handsfabriks affär i Helsingborg.
1Använd till julkrubban hos familjen Klintman -Follin.
1Använd till maskingjutna läster.
1Använd till omkring 1925
1Använd till putsning av skinn med talk i handskmakeriet.
1Använd tillsammans med nr 366-2007, teservisen Zebra från Gefle Porslinfabrik.
1Använd tillsammans med nr 367-2007, svarta assietter från Gefle Porslinfabrik.
2använd till vardags.
1Använd till vardags. Sydd i hemmet
1Använd till vattenvärmning på HBG:s museum under 25 år
1Använd under andra världskriget
1Använd vid dopet av givarens moster, konstväverskan Ingrid Hansson, Ramlösa.
1Använd vid fångst av ål.
1Använd vid förplägning af Stenbocks getapojkar vid Brohuset nära Helsingborg morgonen den 28 februari 1710. Lämnad jämte ursprungsbevis af grosshandlare Anders Tengvall
1Använd vid givarens bröllop 1907-8-31.
2Använd vid H 55-utställningen
1Använd vid invigningen av Helsingborgs konserthus.
6Använd vid IOGT-logerna i Helsingborg
1Använd vid konfirmation.
1Använd vid konserthusinvigningen. G fru Anna Mårtensson, Hittarp
2Använd vid kröningen av "Kungen av Råå" i Söderhamn 1887. Se härm Ewald, S, "Från Lidängarna till Pålsjö bäck" Hbg 1944, sid 46 ff.
1använd vid kröningen av "Kungen av Råå" i Söderhamn 1887. Se härm Ewald, S, "Från lidängarna till Pålsjö bäck" Helsingborg 1944, sid46.
1Använd vid kröningen av "Kungen av Råå" i Söderhamn 1887. Se härm Ewald, S "Från Lidängarna till Pålsjö bäck" Hbg 1944, sid 46 ff.
1Använd vid kröningen av "Kungen av Råå" i Söderhamn 1887. Se härm Ewals, S, "Från Lidängarna till Pålsjö bäck" Hbg 1944, sid 46 ff.
1använd vid kröningen av "Kungen av Råå" i söderhanm 1887. Se härm Ewald, S, "Från Lidängen till Pålsjö bäck" Hbg 1944, sid 46 ff.
1Använd vid kröningen av Kungen av Råå" i Söderhamn 1887. Se härm Ewald, S, "Från Lidängen till Pålsjö bäck" Hbg 1944, sid 46 ff.
1Använd vid sammankomster på I.O.G.T.
1Använd vid sammankomster på I.O.G.T. i Helsingborg.
1Använd vid sammankomster på I.O.G.T. i Helsingborg. Använd av logen Stenbocks-Minne,434.
1Använd vid serveringar i Hälsans brunn
38Använd vid skyltning i Ernst Anderssons handskfabriks affär.
1Använt 26/11 1901 av givarinnans föräldrar Bernad och Louise Persson
2använt av Eva Holmberg-Jacobsson
1Använt av konung Carl XV vid brunnsvistelsen i Achen 1872
2Använt av Möllebackens Våffelbruk i Klockarstugan bakom gamla Stadsmuseet, vilket länge ingick i museets verksamhet. År 1912 serverades de första våfflorna där.
1Använt av Sv.måleri- arb. förb. no 35 i Engelholm.
1Använt för rullning av fana som använts av Svenska sinnessjukvårdspersonalens förbund avd. XX Hälsingborg.
1Använt på Restaurang Parapeten, Helsingborg
1Använts för kaffekoppar och betecknas i lappkort som "fin".
2Använts till en sko som har använts av Nils Albert Modig, vid vigsel med Svea Brandstedt.
1Använts till ett biblioteksbord. Se även 569-2000
2Använts vid Stenbocksstatyns invigning
1använt till blåa dräkt 2196-98
1Använt till kryddor
1Använt till stallykta.
1AO hade gården "Molkebacken" (=Mjölkbacken) på 80 tunnland, i Fjärstad, Vallåkra utanför Landskrona
1AO var gift med Augusta och de hade döttrarna Anny f.1898, Eva f.1900 och Karin f.ca 1905. Familjen bodde på Molkegården (Mjölkgården) i Fjärstad, Vallåkra utanför Landskrona. AO var morfar till givaren (som i sin tur är dotter till Anny).
2Apan ingick i julkrubban hos familjen Klintman Follin.
1Apan Simon sprang lös i kedja på gården, hoppade upp i kolkorgarna och kastade på folk som gick förbi.
1Apotekare i Helsingborg
1Apotekare i Helsingborg.
1Apotek i Stockholm som bland annat försåg svenska flottan med läkemedel.
1Apoteksgruppen är en apotekskedja som består av 176 apotek, vilka ägs av cirka 180 egenföretagare.
1Applikation (inv.nr. 2003-2015) och två tillhörande förlagor i form av akvarellskisser (inv.nr. 2001-2015 och 2002-2015), med motiv av bombningar i Hamburg 1943, skänktes i juni 2015 av Esther Gehlins barnbarn Mikael Gehlin, Boel Gehlin och Malin Gehlin Häggström. Applikationen har tillsammans med skisserna varit i Jan Gehlins ägo. Jan Gehlin (1922-2010) var jurist och författare. Applikationen fanns i hans rum på det äldreboende i Stockholm där han tillbringade sina sista år.
1Applikationen ses på bild i tidskriften Svenska hem 1947 i ett reportage från Gehlins hem på S:t Clemensgatan i Helsingborg. Den ligger då som duk på ett bord. Applikationen skänktes i december 2015 av Moa Gehlin.
7Arabi Pascha (Pasja) var en egyptisk general född omkring 1839. Han ingick i hären under Said Pasjas regering. Han blev officer 1862, avancerade raskt, och blev år 1882 krigsminister. Arabi Pascha stod i spetsen för ett nationellt parti, vilket vann stor tillslutning bland underofficerare och soldater. Hans motto var "Egypten åt egypterna". Franska och engelska ministrar höll vid denna tid kontroll över landet. England kände att deras intressen hotades och sände en brittisk armé 1882 som besegrade Arabis styrkor. Arabi själv flydde till Kairo men gav sig där åt en general Drury Lowe. En krigsrätt dömde honom till döden men straffet lindrades sedan till landsflykt. I januari 1883 fördes Arabi jämte andra ledare till Ceylon. I maj 1901 blev han benådad och fick återvända till Egypten, men avled innan han påbörjat resan , år 1902.
1Arabiska Kafferosteriet ingick i den Wingårdhska koncernen (se August Wingårdh), också en av de äldsta i branchen. Arabia kallades varumärket. Skånska Kaffe AB började sin verksamhet 1911 på initiativ av konsul Albin Löfdal som var vd för Helsingborgs Kolonialvaru AB, vars rosteri och lagerlokal övertogs av det nya bolaget. Carl Ravén utsågs till chef. Verksamheten inhystes en tid i en fyravånings gårdsbyggnad vid Hamntorget, men 1925 stod ett nytt, större hus färdigt på Bredgatan 19.
1Arabiskt mynt. Saffarid, 'Amr ibn al-Laith, kalif al-Mu'tadid, ort borta, år 283 ( 905/906 ef.Kr.) Fragment.
1Arbetade, eller arbetssökande.
1Arbetade 1992 på Rådhuset, ledningsstaben (personalnämnden?)
1Arbetade 1998 på AD Builder AB i Helsingborg.
2Arbetade åt Lisa Kallos på 1980-talet
1arbetade åt Lisa Kallos på 1980-talets slut
1Arbetade bl.a. som hemsömmerska hos familjen Reimertz under 1960-talet.
1arbetade en tid på Ramlösa Skofabrik.
2Arbetade eventuellt på Kopparverket
1Arbetade eventuellt på Kopparverket.
1Arbetade för bröderna Månsson då firman låg ute på Öresundsgatan. En del i Göstas jobb bestod i att åka runt och sätta upp antenner. Gift med Lillian. Fotograferade mycket. Har två barn.
1Arbetade för Henning R Johnsson AB Göteborg.
1Arbetade för konsul Nils Persson.
1arbetade förmodligen i Stockholm
1Arbetade förmodligen på Gummifabriken.I. Ljunggren är fotograferad med sin familj.
1Arbetade först som dekorationsmålare men övergick 1855 till att enbart måla marinmotiv. Valde ofta motiv från den danska kusten och dess farvatten vid klar luft och lugnt väder.
1Arbetade främst med porträttmåleri. Gift 1892 med marindirektören Karl Elias Rundberg.
1Arbetade fram till 2010 på Fredriksdal, museer & trädgård
1Arbetade hos konsul Victor Brinck
1Arbetade hos Rössel kassaskåps verkstad.
1Arbetade hos Sten Möller Eftr. Helsingborg
1Arbetade i "Chokladen" på Sagabiografen.
1Arbetade i Helsingborgs Slöjdaffär
1Arbetade i Herrgården på Jul på Fredriksdal 1987
1Arbetade i många år på Fredriksdal.
1arbetade i mottagningen på Tretorn under 1920-talet
1Arbetade inom Helsingbobrgs museum som pedagog
1arbetade inom helsingborgs museum
1arbetade inom Röda Korset i Helsingborg.
4arbetade inom S.J.
1Arbetade i smedjan i Hasslarp?
1Arbetade i Tullhuset. Hade en tvillingsyster som hette Carla Wilhelmina
1Arbetade i Undervisningsrådet.
1Arbetade med betplockning som 15-åring. Återfinns på bild bland Lindbergs fotografier
1arbetade med dekorationer på Helsingborgs stadsteater
1arbetade med Hörselfrämjandet
1Arbetade med Ida Engvall och Ester Persson under många år.
1Arbetade med Ingeborg Löfberg.
1Arbetade med N F Pettersson under namnet A Wais & N Pettersson och N Pettersson - A Wais.
1arbetade med Oscar Johansson och Knut Svensson.
1Arbetade några år på Svenska TV-bolaget. Slutade 1960.
3arbetade på AB Hälsingborgs pälsberederi i början av 1950-talet
3arbetade på AB Hälsingborgs pälsberedning i början av 1950-talet
1Arbetade på Aftonbladet.
1Arbetade på Allers
1arbetade på Allers i Helsingborg, dog i Amerika.
1Arbetade på Apotek
1Arbetade på Apoteket Björnen. i Helsingborg
2Arbetade på Arbetsmarknadsnämnden 1995-06-06
1Arbetade på biografen Capitol.
1arbetade på Cirkus Scania från Helsingborg
2Arbetade på Drottninghögs fritidsgård
1Arbetade på Dunkers kulturhus.
1arbetade på Elektromekano.
1Arbetade på F 10.
1Arbetade på Findus
1Arbetade påFindus.
1arbetade på Findus i Bjuv.
1Arbetade på Fosfaten 1918. Bodde på Högaborg.
1Arbetade på fosfatfabriken 1918. Bodde på Högaborg.
1Arbetade på Franklin & Co.
1Arbetade på Frediksdals museum
3arbetade på Fredriksdal
1arbetade på fredriksdal. förestod fredriksdals café på 1920-talet.
6arbetade på Fredriksdals friluftsmuseum
1arbetade på Fredriksdals friluftsmuseum bla som grindvakt och som snickare.
1arbetade på Fredriksdals friluftsmuseum med reparationer. även vid utgrävning...
1Arbetade på fredriksdals friluftsmuseum med trädgårdarna.
1arbetade på fredriksdals friluftsmuseum och sedan som vaktmästare på kärnan.
6Arbetade på Fredriksdals Museum
1Arbetade på Fredriksdals museum fram till 2011
1Arbetade på Fredriksdal som mjölkning och djurhållning, troligtvis.
1arbetade på Fredriksdalsteatern.
1Arbetade på Fredriskdals gård
1Arbetade på Frigoscandia som direktör.
1Arbetade på Fyrkanten Drottninghög
1Arbetade på Gamla Tullhuset
1Arbetade på Gummifabriken
1arbetade på H99:s kansli
1arbetade på Hasslaprs sockerbruk på 1920-talet
15arbetade på Hasslarps sockerbruk på 1920-talet
1arbetade på Hasslarps sokerbruk på 1920-talet
3Arbetade på Helsingborgs Ångtegelbruk
175Arbetade på Helsingborgs gummifabrik, Tretorn på 1940-talet.
8Arbetade på Helsingborgs slakthus på 1930-talet.
1Arbetade på Helsingborgs slakthus på 1930-talet. Hade tidigare arbetat i Kooperativa Föreningen Sveas Tarmrenseri.
1Arbetade på Helsingborgs stadsmuseum både på Södra Storgatan och på Kulturmagasinet på Fredriksdal.
1arbetade på Helsingborgsteatern.
1Arbetade på Helsingborgs Varf AB som snickare. Dog någon gång mellan 1938-1969, varpå Tore Holmberg köpte vissa av Dahlbloms hyvlar som änkan då sålde.
1Arbetade på Helsingborgs Varv
1arbetade på Ica - Frukt.
1Arbetade på Jacquardväveriet. Pappa till Allan Flood.
1arbetade på Jakobssons trädgårdsmästeri på Filborna
2arbetade på Jakobssons trädgårdsmästeri på Filborna 1931
1arbetade på Jakobssons trädgårdsmästeri på Filborna 1931.
1arbetade på järnvägen Helsingborg - Råå - Ramlösa
1Arbetade på Kärnfastigheter, Pålsjö slott 1996.
1Arbetade på Klippans pappersbruk
1Arbetade på kommunstyrelsens sekr. Stadskansliet i Rådhuset 1992.
1Arbetade på konstruktionsavdelningen på AB Tretorn. Gift med Lena Håkansson
1Arbetade på Kopparverket
1Arbetade på Kristidsnämnden i Helsingborg, senare på banken på Råå.
5Arbetade på Kristidsnämnden i Helsingborg.
1arbetade på laboratoriet på Tretorn.
1Arbetade på Larssons elektriska. Var dotter till Ida Olsson, omgift Lagerstedt, och Bror Bernhard Olsson (se dessa namn). Storasyster till Elry/Elbry Olsson.
1arbetade på Leo.
1arbetade på Mjöklbaren på konsul Olsons plats
1arbetade på möllan i Raus 1940
1Arbetade på något av Konsul Perssons företag.
2Arbetade på Reinhard Petterssons Handelsträdgård.
1Arbetade på Rörstrand 1966-72. Formgav serviserna Mamsell och Pernilla och glöggservisen Glunt. Gjorde servisdekorerna Agda, Amanda, Augusta, Karolina, Klunk, Pyret, Tobias, barnservisen Laban mm. Har efter 1972 arbetat med grafik och teckning och även utvecklat en teknik hon kallar "etsningar för utomhusbruk". Metoden går ut på att trycka en med olika oxider infärgad etsad plåt direkt i våt stengodslera som torkas och bränns. Godset blir mycket motståndskraftigt och tål att placeras utomhus året om.
1Arbetade på Sagabiografen
1Arbetade på Sankta Maria
4Arbetade på Sankta Maria.
4Arbetade på Sankta Maria. Bror till Harald Svensson.
1Arbetade på Sankta Maria. Bror till herr Svensson.
1Arbetade på Sankta Maria. Mor till Kurt Webing
1Arbetade på Skåne Hallands Utsädes AB som försäljare/tjänsteman.
1arbetade på skånska Handelsbanken.
1arbetade på sockerbruket i Hasslarp
1arbetade på sockerbruket i Hasslarp 1
18arbetade på sockerbruket i Hasslarp 1918
6arbetade på sockerbruket i Hasslarp på 1920-talet
17arbetade på sockerbruket i Hasslarp runt 1900
4Arbetade på Stadsmuseet
1arbetade på Stadsmuseet
1arbetade på stadsmuséet bla med vvs
1Arbetade på Stadsmuseet i Helsingborg
1Arbetade på Stockholms Auktionsverk
1Arbetade på Svenska TV-bolaget.
1arbetade på Tretorn 1961 vid ett biskopsbesök. Troligt anstälningsNr: 60769.
1arbetade på Tretorns planeringsavd. på 1920-talet
1Arbetade på Undervisningsrådet.
1Arbetade på Vanföreanstalten i Helsingborg.
1Arbetade på Varvet.
1Arbetade på Vattenverkets mätarverkstad 1973-1997. Reparerade parkeringsmätare och biljettautomater.
1Arbetade som Amanuens på Museét
1Arbetade som arbetspraktikant på Kulturmagasinet 2004-09-09.
1Arbetade som avdelningschef för Arkiv och Samlingar på Helsingborgs museum 1990-2004. Blev sedan 1:e antikvaie fram till att hon slutade 2006.
1arbetade som biljettförsäljerska på vikingsberg
1arbetade som biljettklippare på Cirkus Scania och som en känd bagare i Fågelsångsgatan.
1Arbetade som chaufför på Kooperativa Föreningen Svea
1Arbetade som chef på Allers förlag i Helsingborg. Furir i Röda korset i helsingborg.
1Arbetade som chef på Boliden för Kopparverkshamnen.
1arbetade som Cirkusdirektör på Cirkus Scania från Helsingborg
1arbetade som clown på Cirkus Scania från Helsingborg
1Arbetade som Direktör för Sandvikensbruk.
1Arbetade som direktör på Findus. Hade sommarvilla i Viken
1Arbetade som direktör på Frigoscandia
1arbetade som föreståndare för Kulturhuset Röda Kvarn
1arbetade som förman i skosalen på Tretorn under 1920-talet
3arbetade som förman på Findus i Bjuv
1Arbetade som formgivare på Rörstrand.
1arbetade som fotobiträde hos Nelly Gunnarsson.
1Arbetade som fotomodell åt Lisa Kallos bla på Mallorca 1990
1Arbetade som hushållerska hos Edith Henckel
1arbetade som ingenjör inom Tretorn (Ulvsunda) på 1920-talet
3arbetade som ingenjör på Tretorn under 1920-talet
3Arbetade som Kammarskrivare på Gamla Tullhuset.
1Arbetade som kamrer på Findus.
1arbetade som kamrer på Sjukhuset i Helsingborg.
1arbetade som kassörska och föreståndare på Mjölkbaren vid Konsul Olsons plats i Helsingborg
1Arbetade som kassörska på Sagabiografen.
1arbetade som konduktör på järnvägen Helsingborg - Råå - Ramlösa
1Arbetade som Konservator för Helsingborgs Stadsmuseum
1arbetade som kontorist på bokföringsavd. på Tretorn under 1920-talet
1Arbetade som kontorist på Jaquardväveriet ca 1940-53
2arbetade som kontorist på Tretorn på 1920-talet
1arbetade som kontorist på Tretorns bollavd. på 1920-talet
9arbetade som kontorist på Tretorn under 1920-talet
4arbetade som kontorist på Tretorn under 1920-talet. Arbetade på Helsingborgs gummifabrik, Tretorn på 1940-talet.
1arbetade som kontorschef inom Helsingborgs museum.
1Arbetade som lerhuggare vid Helsingborgs Ångtegelfabrik. Son till Ernst Olsson.
1Arbetade som Mjölnare vidPålsjö mölla
1Arbetade som modedirektris på Margita konfektion i Helsingborg.
1Arbetade som modell åt Lisa Kallos 1985 i januari.
1arbetade som ritare på Tretorn under 1920-talet
1Arbetade som rustmästare på Helsingborgs museum från ca 1933. Tillträdde tjänsten efter Anders Åkesson
1arbetade som servitris på Möllebackens våffelbruk.
1Arbetade som sjuksköterska på Källstorps sjukhem
1Arbetade som skötare på Sankta Maria. Bodde på området med hustrun Gudrun och två söner, Bengt och Anders.
1Arbetade som slaktare på Helsingborgs slakthus under 1930-talet.
1Arbetade som slaktare vid Helsingborgs slakthus under 1930-talet.
1arbetade som smed på Kulla Gunnarstorp
2Arbetade som snickare på Fredriksdals Friluftsmuseum
1Arbetade som snickare på Möbelfabriken Kärnan i Helsingborg. Släkt med den så kallade "Kejsaren av Klippan".
1Arbetade som stins i Vallåkra.
1arbetade som tjänsteman (assistent till Remmers) på Tretorn under 1920-talet
1arbetade som tjänsteman i magasinet på Tretorn, under 1920-talet
2arbetade som tjänsteman i magasinet på Tretorn under 1920-talet
1arbetade som tjänsteman på mottagningen på Tretorn under 1920-talet
1arbetade som tjänsteman på planeringsavd. på Tretorn på 1920-talet
1arbetade som tjänsteman på sockerbruket i Hasslarp 1900
1Arbetade som tjänsteman på Tretorn (galoschavd.) under 1920-talet. Arbetade på Helsingborgs gummifabrik, Tretorn på 1940-talet. Född i Stockholm, dotter till målaremästare Nils August Palmqvist (1856-1904) och Anna Sofia Olsson (1853-1945). Familjen bodde på Bollbrogatan 5 B i Helsingborg. Ingeborg gifte sig aldrig och hade inga syskon.
2arbetade som tjänsteman på Tretorn på 1920-talet
16arbetade som tjänsteman på Tretorn under 1920-talet
1arbetade som tjänsteman på Tretorn under 1920-talet. Arbetade på Helsingborgs gummifabrik, Tretorn på 1940-talet.
1arbetade som tjänsteman vid sockerbruket i Hasslarp från 1897.
1arbetade som trädgårdsarbetare hos Jakobssons trädgårdsmästeri på Filborna 1931.
1arbetade som vaktmästare och i trädgårdarna på Fredriksdal.
1Arbetade som vaktmästare på Rådhuset
1arbetade som vakt- och trädgårdsmästare och ansvarade för anläggningen på möl...
1Arbetade som vakt på H55-utställningen
1Arbetade som väverska hos Märta Måås-Fjetterström.
1arbetade som VD på FSC
1arbetade som verkmästare på Tretorn under 1920-talet
1arbetade som veterinär på Djursjukhuset i Helsingborg.
1arbetade tillsammans med Hanna. Hade en skeppsfourneringsfirma med Victor Thorbjörnsson, denna upphär varpå Olof försöker få igång en handelsskola. Misslyckas - öppnar en fotofirma i hustruns namn.
1arbetade tillsammans med Ruth Svahn.
1arbetade toligen på Findus i Bjuv.
1Arbetade toligen på Helsingborgs Varv.
1Arbetade troligen hos Sylvan & Qvibelius.
1Arbetade troligen med bergsprängare S. Holmberg.
1Arbetade troligen med E. Thomée.
2Arbetade troligen på Findus.
1Arbetade troligen på Frigoscandia.
1Arbetade troligen på Gummifabriken.
2Arbetade troligen på Höganäsbolaget.
1Arbetade troligen på Radiotjänst
1Arbetade troligen på Renhållningsverket i Helsingborg.
1Arbetade troligen som direktör på Findus.
3arbetade troligen som tjänsteman på sockerbruket i Hasslarp 1897
1arbetade troligen som tjänsteman på sockerbruket i Hasslarp 1897.
1arbetade troligen som tjänsteman vid sockerbruket i Hasslarp
3arbetade troligen som tjänsteman vid sockerbruket i Hasslarp 1897
1arbetade troligen som tjänsteman vid sockerbruket i Hasslarp 18987
1Arbetade troligen som vaktmästare på Handelsgymnasiet.
1arbetade troligt i Helsingborgs Hamn.
2arbetade troligt på ABF.
1arbetade troligt på Aftonbladet
1Arbetade troligt på Allers.
1arbetade troligt på Allers förlag.
1arbetade troligt på Allers förlag i Helsingborg
1Arbetade troligt på Allers i Helsingborg.
1arbetade troligt på Bilved-
1arbetade troligt på Boston Blacking, gift med fru Pettersson nr1
1Arbetade troligt på Bryggeriet i Klippan.
1arbetade troligt på Dagbladet.
1Arbetade troligt på Findus
1Arbetade troligt på Findus.
1arbetade troligt på Findus i Bjuv.
1arbetade troligt på Frigoscandia
5Arbetade troligt på Frigoscandia.
1arbetade troligt på Frigoscandia AB i Helsingborg
3arbetade troligt på Frigoscandia i Helsingborg.
1arbetade troligt på Hamnförvaltningen i Helsingborg.
1Arbetade troligt på Hamnförvaltningen i Helsingborg. avtackas.
1Arbetade troligt på Hedéns.
1arbetade troligt på Hedens i Hälsingborg.
1Arbetade troligt på Hedéns i Helsingborg.
3arbetade troligt på Helsingborgs Varv.
1arbetade troligt på Konsum.
1Arbetade troligt på Kopparverket i Helsingborg.
1arbetade troligt på Leo Läkemedel i Helsingborg
2arbetade troligt på Leo Läkemedel i Helsingborg.
1Arbetade troligt på Norrvikens Trädgårdar i Båstad
1Arbetade troligt på Ö.P.
1Arbetade troligt på Pappersbruket i Klippan.
1arbetade troligt på Skånebryggerierna.
1arbetade troligt på Stadsteatern i Hälsingborg.
1arbetade troligt på Stadsteatern i Helsingborg.
1Arbetade troligt på Svenska Superfosfat
1arbetade troligt på Telegrafen.
1Arbetade troligt på Vanföreanstalten i Helsingborg.
1Arbetade troligt som direktör på Norrvikens Trädgårdar i Båstad.
1arbetade troligt som företagsläkare på Sjukhuset i Helsingborg
1arbetade troligt som Kommunalarbetare.
1arbetade troligt som lärarinna på Slottvångsskolan i Helsingborg.
1arbetade troligt som skyddsombud på Gummifabriken.
1Arbetade troligtsom Vaktmästare på Yrkesskolan.
1arbetade troligt vid Bostic i Helsingborg
4arbetade troligt vid Eol bolaget i Helsingborg.
1arbetade troligt vid Findus i Bjuv.
2arbetade troligt vid Frigoscandia
2arbetade troligt vid Frigoscandia.
1arbetade troligt vid Frigoscandia AB i Helsingborg.
1arbetade troligt vid Frigoscandia i Helsingborg
2arbetade troligt vid Frigoscandia i Helsingborg.
1arbetade troligt vid Helsingborgs Hamn.
2arbetade troligt vid Helsingborgs Varv.
1arbetade troligt vid Leo Läkemedel i Helsingborg.
1arbetade troligt vid Spårvägen.
1arbetade troligt vid TIR
1Arbetade under många år på NK:s textilavdelning
1Arbetade vid FSC där han blev avtackad.
1Arbetade vid Gamla Tullhuset
1Arbetade vid Gamla Tullhuset i Helsingborg
1arbetade vid Hasslarps sockerbruk på 1920-talet
1Arbetade vid Helsingborg Central
1arbetade vid järnvägen Helsingborg - Råå - Ramlösa
1Arbetade vid Orrefors 1928-1972
1arbetade vid S:J.
19arbetade vid S.J.
1arbetade vid sockerbruket i Hasslarp 1918
9arbetade vid sockerbruket i Hasslarp på 1910-talet
17arbetade vid sockerbruket i Hasslarp på 1920-talet
1arbetade vid sockerbruket i Hasslarp runt 1900
1Arbetade vid universitetet i Zürich
1Arbeta hos Rössel kassaskåps verkstad.
1Arbetar (1990/2000-tal) som scenograf på Helsingborgs Stadsteater. Har haft samarbete med Fredriksdals friluftsmuseum och Kulturmagasinet i samband med utställningar ex. "I rosens namn".
1Arbetare på Fosfatfabriken.
1Arbetar för Bolidenkoncernen i 35 år, varav 10 år som VD. Anvarig utgivare för Bolidenkoncernens personaltidning Smältdegeln.
1Arbetar främst som trägravör.
1arbetar med den textila databasen i Kulturmagasinet Helsingborgs museer från 2003-03-10
1Arbetar med telekommunikation.
1Arbetar med torkade blommor, reportage i Femina slutet 1980-tal eller början 1990-tal
1Arbetar mestadels med byggen av tredimensionella teckningar och collage i rum. Idèerna kretsar ofta kring kampen för tillvaron och mänskliga relationer, vilka hon försöker kombinera med ett vagt intresse för konkret konst.
1arbetar på Cedergrens plantskola
1Arbetar på Dunkers kulturhus.
1Arbetar på Femina inom Inredning / Skönhet (2014)
1Arbetar på firman Persson och Paulsson, Grosshandlarfirma, trävaror.
1Arbetar på Förskolan, Åhusgatan 9, Helsingborg
1Arbetar på Fradriksdals museum
10Arbetar på Fredriksdals museum
1Arbetar på Fredriksdals museum. Började arbeta med utgrävningar i Helsingborg. Blev ordinarie personal 1966.
1arbetar på Helsingborgs dagblad
1Arbetar på Helsingborgs museer
1Arbetar på ICA Nära Drottninghög (2013).
1Arbetar på Johns Manville och har förmedlat gåvan från dem.
1Arbetar på Kulturmagasinet/Helsingborgs museer.
1Arbetar på Stadsbyggnadskontoret, Helsingborg.
1Arbetar på Stadsbyggnadskontoret i Helsingborg.
1arbetar på SVT Malmö
1Arbetar på tullförv. Norrköping
1Arbetarrörelsens arkiv i Helsingborg grundades 1938, efter ett möte som de ledande i arbetarrörelsen i staden höll. Det beslutades att dokument skulle samlas, vårdas och tillgängliggöras för framtiden. Själva arkivet bildades 1944, det hade dragit ut på tiden främst på grund av kriget. 1973 ändras namnet till Folkrörelsearkivet då arkivet har börjat ta hand om andra ideella föreningsarkiv. Den första lokalen blev i Folkets hus, men på grund av platsbrist flyttade man ut till den delen av Folkets hus som låg mot Hantverkargatan som idag är riven. 1969 blev det dags igen för flytt, och man flyttade till Övre Långvinkelsgatan. Folkrörelsearkivet skall 2016 ännu en gång flyttas till nya lokaler, som de kommer att dela med stadsarkivet i Helsingborg. Till det nya arkivet kommer bara pappersmaterial att följa med, och fanorna skänks till Helsingborg museer för att vårdas och förvaras i textilmagasinet.
1Arbetar sedan 1970-talet som fotograf på Helsingborgs museum, numera, 2003, Kulturmagasinet / Helsingborgs museer.
1Arbetar som antikvarie på Kulturmagasinet/Helsingborgs museer.
1Arbetar som illustratör under namnet Syster Diesel.
1Arbetar som informatör på Kulturförvaltningen i Helsingborg.
1Arbetar som konservator på KM sedan 2005-05-30
1arbetar som snickare på Skanska sedan 1986. Var med och byggde Dunkers Kulturhus.
1arbetar som tullkontrollör i Stockholm
1Arbetar som värd på Dunkers kulturhus (2008).
1Arbetar vid Rosdala Glasbruk, vilket drivs av honom och hans syskon.
1Arbetat (aktivitetsstöd) på Kulturmagasinet 2004-11-16
1Arbetat med Lisa Kallos.
1Arbetat på "Djurgårdsteatern"
1Arbetat på "Nya Teatern"
1Arbetat på "Södra Teatern"
1Arbetat på Findus
1Arbetat på Helsingborgs museum/museer/Kulturmagasinet/Dunkers kulturhus/ Museum& konst sedan 1996. Har tre barn: Albert född 2000, Fabian född 2003 och Siri född 2007. Gift med Björn Kruse.
1Arbetat på Kärnfastigheter, Pålsjö slott.
1Arbetat på Kommunstyrelsens förvaltnings personalkontor
1Arbetat på Kulturmagasinet sedan feb 2003.
1Arbetat på Personalkontoret, Kommunstyrelsens förvaltning. Arbetade på stadshuset i Helsingborg 1994.
1Arbetat på Stadsdir:s sekr.
1Arbetat på Tretorn och som servitris på Lindqvists matsalar. Gift med Emil Göransson. Mor till Sonia (gift Persson). Hade en syster som hette Anna och som var gift med fotografen Wlhelm Blomgren. Hennes ssyter Elsa var gift med Einar Carlberg som hade TV-reperationer på Eneborgsplats.
1Arbetat som fotograf på Allers förlag från 1962-1963 till 2000. Mode och reportagefotograf.
1Arbetat som konservatorsassistent på Kulturmagasinet 1 juli till 31 december 2005. Tillbaka som registrator/antikvarie 1 september 2011 till 29 februari 2012. Tillbaka igen som registrator/antikvarie 15 oktober till 19 december 2012.
1Arbetat som kulturhistorisk konservator på Kulturmagasinet från 2007-01-15 til 2007-06-30
1Arbetat som magasinsföreståndare på Kulturmagasinet/Helsingborgs museer sedan 2002-.
1Arbetat som målerikonservator på Helsingborgs museer från 1996-08-12.
1Arbete på Hbgs Museer Kulturmagasinet fr 2005-02-01--2006
3Arbetsbild
1arbetsbyxa använd i Helsingborgsfabriken, samma typ användes också i Bjuv. Reglerna kring hygien i produktionen var mycket stränga i. Olika "hygienzoner" med olika hög säkerhetsgrad fanns vid och runt all livsmedelshantering, till varje zon hörde särskilda arbetskläder och hårnät, manschetter, byxor et c. I samband med nedläggningen 2017 gjorde KM en dokumentation där både anställda och f d anställda intervjuades. Efter nedläggningen skänktes några arbetskläder och annan vardagsmatriel till KM. Föremålen användes i produktionen fram till nedläggningen.
1Arbetsförkläde till handskmakare.
1arbets- och skyddskeps använd i Helsingborgsfabriken, samma typ användes också i Bjuv. Reglerna kring hygien i produktionen var mycket stränga i. Olika "hygienzoner" med olika hög säkerhetsgrad fanns vid och runt all livsmedelshantering, till varje zon hörde särskilda arbetskläder och hårnät, manschetter, byxor et c. I samband med nedläggningen 2017 gjorde KM en dokumentation där både anställda och f d anställda intervjuades. Efter nedläggningen skänktes några arbetskläder och annan vardagsmatriel till KM. Föremålen användes i produktionen fram till nedläggningen.
1arbetsrock använd i Helsingborgsfabriken, samma typ användes också i Bjuv. Reglerna kring hygien i produktionen var mycket stränga i. Olika "hygienzoner" med olika hög säkerhetsgrad fanns vid och runt all livsmedelshantering, till varje zon hörde särskilda arbetskläder och hårnät, manschetter, byxor et c. I samband med nedläggningen 2017 gjorde KM en dokumentation där både anställda och f d anställda intervjuades. Efter nedläggningen skänktes några arbetskläder och annan vardagsmatriel till KM. Föremålen användes i produktionen fram till nedläggningen.
1arbetsskiss till större målning
1Arebetade troligt på Allers i Helsingborg.
1Are Waerland, född som Paul Henrik Fager 13 april 1876, död 20 november 1955, var en finlandssvensk författare, främst känd som hälsoideolog Waerland var son till köpmannen och honorärskosul Henrik Nikolai Fager och hans hustrun Hilda. Han växte upp i den sydfinska staden Ekenäs och var äldst av nio syskon, varav två dog i tidig ålder.
1Arkiologisk undersökning vid Ättekulla gård, Raus skåne 1974
1arkitekt
1Arkitekt Carl-Axel Acking, utbildad arkitekt och möbelformgivare. Född i Helsingborg.
1Arkitekt på H55-utställningen i Helsingborg 1955
1Arkitekt som bland annat skapat Maria Församlingshus i Helsingborg, Malmö Roddklubbs båthus, flertalet hyreshus, bankbyggnader, villor med mera. Welin var under drygt 25 år verksam som stadsarkitekt i Ystad. Han mottog flera priser, bland annat första pris vid tävlingar för Katarina församling i Stockholm och för Sankta Maria församling i Helsingborg. Welin var son till distriktsveterinär Helgo Welin och Karin Jönsson. 1928 utexaminerades han från Kungliga Tekniska högskolan och 1934 från Kungliga Konsthögskolan.
1arkivalien upphittades i ett soprum av givaren och skänktes därefter till KM i april 2009
2Arkivmaterial från Frans Theodor Rössels Kassaskåps Fabrik.
1Arkivmaterial från Frans Theodor Rössels Kassaskåps Fabrik. Fabriksområde 14/10 1910.
1Arkivmaterial från Frans Theodor Rössels Kassaskåps Fabrik. Fotokartong
1Arkivmaterial från Frans Theodor Rössels Kassaskåps Fabrik. Inbjudan Helsingborgs slakthus 1915.
1Arkivmaterial från Frans Theodor Rössels Kassaskåps Fabrik.Reklam för kassaskåp och annan säkerhetsförvaring.
14Arkivmaterial från Frans Theodor Rössels Kassaskåps Fabrik. Reklam för kassaskåp och annan säkerhetsförvaring.
1Arkivmaterial från Frans Theodor Rössels Kassaskåps Fabrik. Reklam för kassaskåp och annan säkerhetsförvaring.
45Arkivmaterial från Frans Theodor Rössels Kassaskåps Fabrik. Ritningar på kassaskåp och annan säkerhetsförvaring.
4Arkivmaterial från Frans Theodor Rössels Kassaskåps Fabrik. Tillbyggnad till fabriken 1914?
2Arkivmaterial från Frans Theodor Rössels Kassaskåps Fabrik. Tillbyggnad till fabriken 1920?
1Arkivmaterial från Frans Theodor Rössels Kassaskåps Fabrik. Tillbyggnad till fabriken 1920????
6arkivposten om Ingvar Jacobson skapades efter att den f d anställda Ann Charlotte Åkerman fått arkivmaterialet av Herbert Eriksson Kronogatan 4, Helsingborg. Vid överlämnandet meddelades att museet fick hantera materialet fritt.
1Armbandet har tillhört givarens mor Edith Klintman.
1armbandet hittades under trädgårdsarbete tillsammans med, HeM 3204-2015, i det som skulle bli trädgård/grönsaksland på tomten till Sofiebergsvägen 98. På tomterna fanns det jordhögar efter byggnadsarbetena i samband med att villorna i området nyss byggts. Familjen hjälpte till att anlägga tomten, året var 1963 då pappan i familjen gjorde fyndet.
1armbandet hittades under trädgårdsarbete tillsammans med, HeM 3204-2015, i det som skulle bli trädgård/grönsaksland på tomten till Sofiebergsvägen 98. På tomterna fanns det jordhögar efter byggnadsarbetena i samband med att villorna i området nyss byggts. Familjen hjälpte till att anlägga tomten, året var 1963 då pappan i familjen gjorde fyndet. Gåvolämnaren använde armbandet på dans vid något tillfälle under 1960-talet.
1Armbindlarna använde Arnold Salomon-Sörensen då han tillhörde civilförsvaret under beredskapsåren. Han var med i räddningstjänsten eftersom han hade kunskap om hur man säkrast utrymde byggnader bl.a. Text på bifogad lapp: "Armbindel för civilpersonal, som under kriget 1939-45 tillhörde brandförsvaret. Far /Arniold/ handhade kvarteren kring Liatorp." (lappen sparad som bilaga)
1Arna Sköld var gift med Otte Sköld från 1917. Hon var född i Köpenhamn som Arna Louise Margrethe Arntz.
1Arne bodde med sin familj i statarlänga Filbornavägen 13 med sin pappa Konrad, modern Karin och sina systrar Britt och Ulla. Fadern arbetade som grovarbetare. Modern var hemmafru. När Arne var 5 år flyttade familjen från statarlängan. Se HD 25/1 2005.
1Arne Juhlin föddes på Råå. Föräldrarna hette Julius och Sylvia och han hade fyra syskon, Kurt Erik, Inga Britt, Kerstin och Bengt Åke. En tid bodde familjen i Raus i huset som kallas "Solhem", Stinsgatan. Se intervju med Arne Juhlin.
1Arne Lamberth född 13 oktober 1926 i Mjölby, Östergötland död 21 november 1977 i Hjärnarp, Skåne var en svensk trumpetare. Tidiga år [redigera] Lamberth växte upp i Mjölby och hans far, morfar och farfar var kyrkoorganister vilket ledde till att han gjorde debut som åttaåring i Mjölby kyrka, då på fiol. Dock var det trumpeten han visade sig ha mest fallenhet för och Lamberth började sin riktiga karriär som militärmusiker i Strängnäs. Han spelade fiol, obo och trumpet. Gör karriär i Danmark [redigera] Drygt 20 år gammal fick han kontrakt på dansrestaurangen Valencia i Köpenhamn. Kontraktet varade bara i tre månader och efter det arbetade han vid Danmarks Radio som solotrumpet i Danmarks Radios underhållningsorkester men även som dirigent och arrangör. Under dessa år fick han flera hits på topplistorna, till exempel En natt i Moskva, Oh mein papa, Russian folk song och Nana. Under 1950-talet rankade Expressen Lamberth lika populär som självaste Elvis Presley. Tillbaka till Sverige [redigera] Efter 26 år i Danmark flyttade han med familjen i slutet av 1960-talet till Hjärnarp där familjen hade sommarhus. Tillbaka i Sverige gjorde han många proffsmusicerande jobb framförallt i kyrkor men han jobbade även som musiklärare på Kungsgårdsskolan i Ängelholm. Under denna tid gjorde han även ett försök att vara fårfarmare. 21 november 1977 avled Lamberth i cancer och han begravdes i Hjärnarps kyrka
1Arne Ljung var byggnadschef under H55-utställningen. Aktiv stadsarkitekt i Helsingborg under 1960-talet.
1Arne och Kerstin träffades i Stockholm när han gjorde sin militära tjänstgöring under beredskapsåren. Hon arbetade i butik menkom ursprungligen från Jämtland. Efter giftermål 1948 flyttade paret till Helsingborg. De bodde på Karl Krooksgatan.
1Arne Ståhl var funktionsnedsatt efter att hade fått barnförlamning i ena benet. Han myntade uttrycket "knäsmash"; eftersom han inte kunde böja på knäet så gick han i stället ner på knä. Han hade företaget "Förenade Tryckerier" som specialiserat sig på lotter. Han beskrivs som en mycket duktig företagare.
1Arne Ungermann är bland annat känd för sina barnboksillustrationer samt för de små vinjetterna till Matadors rulltexter. Ungermann fick Alfredlfred Schmidts legat 1936, Kulturministeriets Barnbokspris 1961 och Eckersberg-medaljen 1979.
1Arnold Hagström är grafiker, där en av hans specialiteter är arbete med traditionella metoder i kombination med användning av ny teknik, bl a datorer. Han har ett flertal utställningar bakom sig och är representerad i ett tiotal offentliga konstsamlingar. Arnold Hagström har varit lärare vid Östra Grevie folkhögskola samt Grafikskolan Forum i Malmö där han även utbildats. Utbildad på Grafikskolan Forum i Malmö 1985-91.
1Arnold Salomon-Sörensen var arkitekt i tredje generationen sedan 1842: Peter Kristian Sörensson (dansk, farsfar), Salomon Sörensson (far), Arnold Salomon-Sörensson. Hans son, Curt, blev också arkitekt. När Arnold skulle flytta till Danmark behövdes prästintyg och då skrev prästen, av misstag, bindestreck mellan Salomon och Sörensson och sedan förblev det så. ”I Danmark var det vanligt med dubbelnamn”, berättar sonen Curt. Gift med Esther Salomon-Sörensen och far till Curt Salomon-Sörensen. Arnold köpte villan Lilla Halalid 1935 av Nils Forsberg.
11Arnold Salomon-Sörensen var praktiserande arkitekt i Helsingborg från 1917 och stadsarkitekt i Höganäs från 1935.
1Arnold tyckte om att teckna. Man spände fast papper och tog med sig rittavlan ut.
1Arrendator av Fredriksdal
1arrenderade gården Kjellstorpshus tillsammans med (maken?) Anders Persson
1arrenderade Kjellstorpshus av Knutstorps herrgård. Tillsammans med Botilda Persson (makan?).
1arrenderade Lundsgården av Kyrkan
1arrenderade Raus mölla. Gift med Kerstin Andersson, döttrarna Carla och Astrid.
1Arrenderade Ruuthska brukets lerkärlsfabrik 1883-1890.
1Arrenderade trädgårdsmästeriet på Fredriksdal.
1Arthur Andersson var son till Adolf Andersson och övertog efter faderns död tillsammans med sin bror Stig Andersson Wallåkra Stenkärlsfabrik
2Arthur Jacobi var gift med Gunhild Jacobi, född Hafström.
1Arthur och hans fru Maj har skänkt konstverk av Umar Tell och Magda Bourg till Helsingborgs museers samling 2018. Arthur hade sett några konstverk av Umar Tell utställda på kusinernas möbelaffär Svegards i Markaryd. Han tyckte om målningarna och köpte dem. Sedan lärde han känna både Umar Tell och hans fru Magda Bourg som hade ateljé Vita och Svarta sjö i Skånes Fagerhult. Han kom att bli personlig vän med konstnärsparet och köpte ett flertal av deras målningar.
1Arthur Percy, konstnär och formgivare, föddes i Vickleby på Öland den 10 augusti 1886 och dog där den 22 juni 1976. 16 år gammal kontaktade Arthur Percy Karl Nordström, som var lärare vid Konstnärsförbundets skola. Han undervisades på skolan av Rickard Bergh, och Eugène Jansson och var elev där samtidigt som till exempel vännen Isaac Grünewald. 1908 reste de tillsammans med några andra konstnärer till Paris för att lära sig mera och året därpå debuterade de tillsammans under beteckningen De unga eller 1909 års män. 1923 blev han konstnärlig ledare vid Gefle porslinsfabrik, som tillverkade konst- och hushållsporslin. En rad av hans arbeten fick stor spridning, som exempelvis Tre blommor, Exotica och Blå/röd vinranka. Han bidrog till att konstnärligt högstående bruksföremål spreds i svenska hem. Han var också knuten som glasformgivare vid Gullaskrufs glasbruk. På somrarna var han bosatt i föräldrahemmet i Vickleby på södra Öland, där han ägnade sig åt måleri, ofta blomsterstilleben, landskap och miljöstudier. Efter 1946 bodde han året om i Vickleby där han tillsammans med William Nording och sommargästande konstnärer etablerade vad som kommit att kallas Vicklebyskolan, eller Målarna på Bo som de också kallades. Det öländska landskapet kom att inspirera Arthur Percy till en fortsatt stor måleriproduktion ända fram till hans död 1976. Källa: Wikipedia
6Arthur Percy började sitt samarbete med Gullaskrufs glasbruk 1952. Hans serie "Reffla", (1952) bestående av pressade skålar, vaser och fat i en uppsjö av färger, pryder fortfarande sin plats i många hem.
1Arthur Ramén, född 12 oktober 1873 i Uppsala, död 30 september 1926, var en svensk kemiingenjör och uppfinnare. Arthur Ramén utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolans kemiska fackskola 1896, var 1897–1901 ingenjör vid Svenska bitsocker A.B., anlade 1902 A.B. Dalby spritfabrik, var 1903–1906 ingenjörsassistent samt 1906–1916 överingenjör och teknisk chef vid Hälsingborgs kopparverks A.B., för vars utveckling han nedlade ett uppskattat arbete. 1916 blev Ramén konsulterande ingenjör och chef för A.B. Ramén patenter, som exploaterade av honom gjorda uppfinningar, främst en tillsammans med Jacob Beskow utarbetad rostningsugn samt metoder och anordningar för metallurgiska och kemiska industrier. Ramén invaldes 1919 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien
1Artistnamn var Mademoiselle Mars
1Artur är son till Sofia och Johan Manfred Tapper och bror till John E. Manfred, Bertil, Jenny, Inez och Signe. Gifte sig 1926-05-15 med Hildur Lundahl som han fick sönerna Arne och Ove tillsammans med. Paret flyttade 1947 in i en helt nybyggd etta på Vagnmansgatan 12 med en insats på 700:- som paret sparat till i ett år. Ca 1954 när Ove ville ha eget rum flyttade de till Vagnmansgatan 16. Ove arbetade då på Grand Hotel och kunde bidra med pengar.
1Artur Johansson, född 1904 i Larshult, död 1969, var en svensk tecknare och skulptör. Artur Johansson utbildade sig på Tekniska skolan i Stockholm och Konstakademien i Stockholm. Artur Johansson tecknade originalet till ett av Sveriges mest spridda frimärken, det med Tre Kronor i ett stort antal valörer, efter en pristävling där han vann första pris.
1Artur Johansson började som kampanjarbetare på sockerbruket 1918 och var anställd där till sin penisionering 1965. Han var kommunalpolitiskt aktiv och ordförande i 30 år för Folkets Hus och Park.
1Artur Kristensson förvärvade Olga Perssons Lanthandel 1933. På bilden syns en rad av Findus djupfrysta produkter, djupfryst kom till Sverige 1945.
2Arv efter föräldrarna Per och Kerstin Lilja.
1arv efter givarens föräldrar
12Arv efter givarens föräldrar, bondfolk utanför Helsingborg
1Arv efter givarens föräldrar, bondfolk utanför Helsingborg.
1Arv efter morföräldrarna Hanna och Olof Forthmeijer, fotografer i Hälsingborg under 1860-70-talen. Fotograf Dahlquist i Helsingborg (som tagit alla stora fotona) var elev till makarna Forthmeijer. Fotograf Johan Nodermann (som tagit de små fotona 326-59) var bror till Hanna Forthmeijer och fader till domkyrkoorganisten dr. Preben Nodermann i Lund.
1Arvegods, älste son.
1Arvid Fuhre blev stadsarkitekt 1929 och hade ett övergripande ansvar för funktionalismens genombrott i staden. Han ritade bland annat Olympiaskolan och Gustav Adolfs församlingshus. Han avgick som stadsarkitekt 1950.
1Arvid Fuhre var stadsarkitekt i Helsingborg 1929-1950.
1Arvid Fuhre var stadsarkitekt i Helsingborg 1929-1950.Fuhre ritade Gustav Adolfs församlingshem, där Hugo Gehlin och Esther Gehlin bidrog till den konstnärliga utsmyckningen
1Arvid Johansson var borstbindare i Helsingborg från 1920-talet fram till mitten av 1960-talet. Kunskapen om yrket hade han tagit över efter sin far, Johansson (fadern tilltalades alltid enbart med sitt efternamn) som var född i Hishult. När Arvid var nio år gammal dog hans mor, 32 år gammal. Hon efterlämnade fyra barn; Arvid, en bror född 1903 och två systrar, födda 1904 och 1911. Arvid levde med sin hustru Elsa Linnea och sina tre barn på Nygatan 52, en adress som också hyste verkstaden. Tomten låg nära havet mot sjön. Nedanför en backe som tog vid efter Nygatan 54, låg fiskebodar till höger och en brevduveförening till vänster. Bostadshuset delades i två lägenheter och på gården fanns två utedass och en pissoar, upplag för ved och koks och ett gemensamt brygghus. Det fanns också ett förrådsutrymme för cyklar och diverse samt bänk och bord. I anslutning till gården låg Arvids verkstad. Tomten kringgärdades av ett staket och det fanns en genomgång till familjens odlingslott där man höll med bland annat blommor och potatis. Hela fastigheten hyrdes av Helsingborgs stad. I närheten utmed Nygatan fanns ett charkuteri och ett boktryckeri, Stadlings. Arvids dotter, Gunhild, minns barndomshemmet som ett gott hem med värme också som ett ställe där det aldrig saknades mat på bordet. Arvid, som alltid var ur sängen mycket tidigt lagade frukost till alla. Området hade en blandad befolkning med flera barn. Gunhild gick i Raus Planteringsskolan i åtta år, och flyttade så småningom norrut vid 18-års ålder. Efter en tid slog hon sig ner i Uppsala. Hennes bröder fortsatte också de inom andra branscher. Arvid skötte sin rörelse precis som de produkter han tillverkade – noggrant och utan något slarv, kvalitet var mycket viktigt. Hem- och företagsekonomin var också mycket viktig för honom. Att låta installera telefon var ingen självklarhet eftersom han ogärna drog på sig för stora utgifter. Företag med behov av specialtillverkade borstar för maskiner och liknande beställde produkter av Arvid. Han erbjöds andra arbeten men valde att stanna i sitt hantverk. Arvid hade god fysik bland annat eftersom att han cyklade väldigt mycket då produkterna skulle säljas, distriktet han vanligen rörde sig inom var Nordvästra Skåne. Att tillryggalägga 10 mil om dagen var inte ovanligt. Gunhild finner därför alla traditionella talesätt om borstbindare helt felaktiga – de passar inte i ett enda avseende in på Arvid. Arvid tvingades under andra hälften av 1950-talet att flytta från bostad och verkstad eftersom det stora Sydhamnsprojektet till delar helt omvandlade Raus och Planteringen. Bostad och verkstad flyttades då till Harlyckegatan. Arvid rycktes bort i sjukdom vid 62 års ålder. Källa: Gunhild Svedberg, dotter till Arvid Johansson (2017)
1Arvid Knöppel utbildade sig bland annat vid Konstakademien och gjorde under 1920-talet studieresor i Tyskland, Italien och Schweiz. Från 1944 fram till sin död 1970, bodde Knöppel på sin gård Knöppelåsen i Värmlands Sälboda, där han anlade ett reservat för vilda djur. I viltreservatet kunde Knöppel, med skissblock och penna, studera djurens rörelser och beteende. Studier som ofta resulterade i skulpturer, för det kanske är som skulptör Arvid Knöppel är mest känd, ett 70-tal monumentala utsmyckningar finns på olika offentliga platser runt om i landet.
1Arwid Karlsson, född 1907 död 1964, var en svensk konstnär verksam i Malmö. Karlsson gjorde främst lycka med sitt oljemåleri vars motiv ofta var hämtade från det skånska landskapet.
1Arwid Karlsson var framgångsrik med sitt oljemåleri vars motiv han ofta hämtade från det skånska landskapet. Han var verksam i Malmö.
1AS = Anna Svensson (1872-1955) givarens mor
1Aseptin Konserveringsmedlet Aseptin, patenterat 1869 av brukspatronHenrik Gahn i Uppsala som upptäckt en ny användning avden gamla borsyran. Hans välorganiseradedemonstration inför myndiga herrar i Uppsala gjorde sensation: Upp uren tunna tillsluten med sigill plockade Gahnfram tre månader gamla köttstyckensom var helt färska. "Enkel Aseptin" var helt enkelt borsyra i pulverform, "Dubbel Aseptin" 2 delar borsyra och 1 del alun. Amykos 1871 kom vidareutvecklingen "Amykos för toaletten", även kallad "Gahns bruna Aseptin", som var en vattenlösning av bakteriedödande borsyra, mögelhämmande infusion på kryddnejlika - senare eterisk kryddnejlikolja - samt lite glycerin. Amykos blev en om möjligt ännu större succé; världens första antiseptiska munvatten och i koncentrerad form snart också det förstaeffektiva sårmedlet. Dessförinnan hade manbara haft etsande karbolsyra att ta till. När patenten på Aseptin och Amykos gick ut 1883 respektive 1884 översköljdes marknaden av antiseptin- och amykospreparat. Varunamnen hade, som det heter, degenererats och blivit synonyma med med sin funktion antiseptika. http://www.shenet.se/ravaror/borsyra.html ASEPTIN om (vanl. i vatten löst) borsyra (enbart l. med en l. annan tillsats) använd ss. konserverings- l. toalettmedel osv.; jfr AMYKOS. Enkel(t) aseptin. Dubbel(t) l. koncentrerad(t) aseptin. Brun(t) l. hvit(t) aseptin. Hygiea 1870, Förh. s. 323. H. Gahn uppfann det s. k. aseptinet. Detta .. kan fås dels i pulverform, dels i lösningar. O. T. Sandahl i NF (1876). ”Balsamisk Aseptin” (innehåller bl. a.) .. en del balsamer såsom tolubalsam o. s. v. Uhrström Hemläk. 14 (1879, 1884). Aseptinet är .. ett dödande gift för bakterier och vissa lägre organismer. Ekenberg (o. Landin) 34 (1888). http://www.saob.se/artikel/?unik=A_2365-0071.q31L
2Asken används nu som förvaring av ett metallband, men är ursprungligen en förpackning till ammunition, troligtvis nitroglycerin.
1assistent på sockerbruket i Hasslarp vid sekelskiftet
1Astoria Cinemas, Roskildegatan 1, Helsingborg. I "Varannan vecka" medverkade bl a Felix och Måns Herngren. Givaren bjöd sin syster på filmen.
1Astrid (Atti) Johansson, småskolelärarinna på Magnus Stenbocksskolan. Sjöng i kyrkokören i Mariakyrkan och träffade där sin make, organisten Hjalmar Johansson, född 1887. Astrid bodde under många år på Karl X Gustavs gata, flyttade sedan till Kompanigatan och bodde i parhus. I andra delen bodde Sonja Skuthe. Margareta Tellenbach, gift med Astrids systerson Ingemar Tellenbach, berättar attt Astrid var populär som lärare och bland annat införde blockflöjt som instrument i skolan. Hon var även duktig på att laga mat och ägnade mycket tid åt att teckna, brodera och slå frivoliteter. I hennes handväska låg nästan alltid en skyttel och garn. Hon tillverkade bland annat flera mobiler och Margaretas brudkrona. Astrid var även mycket förtjust i hattar, var frankofil och gick länge på konversationskurser. Hon var även medlem i Damsällskapet. Astrid hade inga egna barn men var enligt Margareta mycket förtjust i systersonen. Ingemar upplevde Astrid som mycket generös och av henne fick han bland annat sin första bil. När Margareta och Ingemar sedan fick dottern Aurora visade Astrid samma generositet gentemot henne.
5Astrid Aagesens bostad.
8Astrid Johansson föddes den 28 maj 1898 i Helsingborg. Hon gifte sig med Bror Svensson.
2Astrid och Bror Svensson bodde på Nygatan 54 i Helsingborg. Sonen Börje, som sitter på faderns arm, föddes den 6/4 1920. Brors föräldrar, Kristina och Olof, bodde i grannar, på adress Nygatan 52. Brors far var skomakare. År 1950 flyttade Astrid och Bror till Viskgatan 14 A och sonen Börje med sin familj tog över lägenheten på Nygatan 54.
1Astrid Svangren skapar i sina målningar och teckningar en flytande, gåtfull bildvärld som ständigt är i förvandling. Svangren målar på okonventionella material, ofta plexiglas eller ritfilm.
2Astrid Svensson bodde på Nygatan 54 och fick under krigsåren ha ett passerkort för att kunna gå ner till hamnen och hem.
1A-Student
1Atelien levde kvar till in på 1880talet, driven av hennes bror Johan Nodermann.
2atelje
1Ateljé driven av Fritz Karner, född i Annerup, Danmark. Karner utbildades hos fotograf Chr. Gandrup i Holbeak och arbetade som resefotograf i Norge och Östpreussen innan han blev medhjälpare i Frederikke Federspeils ateljé. 1904 övertog Karner fotograf J. Gebuhrs ateljé.
1Atelje Larsen grundades av konstnären Thormod Larsen. Tidigt involverades sonen Ole i verksamheten och mycket snart blev han ensam ansvarig. Under åren utvecklades ateljen till att bli världsledande. Ateljén är känd för den höga kvaliteten på de grafiska bladen, men också för det mycket personliga samarbetet med konstnärerna, där många gånger stor experimentlusta har ingått.
1Ateljén i Hôtel d'Angleterre är med all säkerhet Alexis Brandts. Leverin är en av stadens ledande fotografer under många år.
1Ateljen ligger i skräddare J A Lundins gård.
1Ateljén på Drottninggatan 18 övertas efter Hugo Söderwall 12 april 1893, dvs året före inskrivningen i församlingen. Det är tänkbart att Alberts föräldrar Johan och Hanna Winquist öppnat i sonens namn.
1Ateljén på Södergatan 48 äger Sigrid tillsammans med systern Anna. Båda tituleras fröknar. En tid skriver hon sig Maria Hallberg.
1Ateljen på Södra kyrkogatan övertages troligen av Augusta Åbom 1865-06
1Ateljé Permona startades år 1960. Företaget såldes år 1997.
1Ateljé Wahlberg
14Att användas i Ernst Anderssons Handsfabrik
1Attribuerad av ELO efter Bringéus och 1982 och Arcadius, K 1987, Bonadsmålningar (se sid 26), men N-A Bringéus kunde inte bekräfta vid genomgång 2004-02-24. " En mycket produktiv målare inom Knäredsskolan är Anders Svensson i Ön (1796-1876) som hela sitt liv bodde i en högstuga i Ön, Knäreds socken. Bonadsmålninen bedrev han jämsides med sitt jordbruk. I bouppteckningen efter hustrun upptas fem sparrbonader, en gavelbonad och nio länkar "trär", d v s flätade fransar. AndersSvensson hade ett mycket stort motivförråd, som till stor del hämtades ur Illustrerad Folkbibel, vars första upplaga utgavs 1850. Han utvecklade personteckningen i en realistisk riktning och lät de avbildade personerna som är draperade i orientaliska dräkter "tala" genom sina gester. Anders Svensson var en av de få målare, som gav sig i kast med de stora visionerna i Uppenbarelseboken. De dominerande färgerna är grönt, gult och rött." (ur Bringéus 1982, Sydsvenska bonadsmålningar)
1Au Bon Marché, Maison Aristide Ducicaut är Paris äldsta och finaste varuhus. Det grundades 1852. Redan 1876 flyttade varuhuset till en ny byggnad på Rue de Babylone och byggdes till av Bl. a. Eiffel.
1August (J.A.) Törnblom var redaktör på Öresunds-posten, arbetade där under Kristina Borgs tid. Gift med Ida Törnblom 1906. Far till Anna Styff.
1Augusta är gift med Gustaf Ludvig Andersson Lundahl och mor till Agnes, Hildur, (Oskar) Ragnar, (Karl) Gottfrid och Ernst (Artur) Lundahl. De äldsta barnen är födda i Halland, medan Gottfrid är född i Bjuv och Hildur i Väsby.
1Augusta Beckman var mycket poetiskt anlagd, senare gift med en bagaremästare.
1Augusta föddes i Skummeslöv. Hon gifte sig med bagaren Christian Olof Klintman i Helsingborg 1894 och fick en son, Algot, 1895 samt två döttrar, Hildur 1896 och Edit 1898. Augusta är mormor till Lars Klintman Follin. Helenehill var en kaférörelse vid Drottninggatan som Augusta tog över 1926. Hon drev kafé och restaurang Helenehill fram till slutet på 1930-talet. Populär var särskilt uteserveringen mot Drottninggatan, där musikkapell ofta underhöll.
1Augusta Fribergs utstyrsel (f. Wikström), se Elgkronas ättartavlor
1Augusta gifte sig med Nils Petter Tufvesson f. 1862. De bodde i Persköp, Eket, Rya socken och fick barnen Thorsvall 1895, Hurtig 1896, Sepora 1899, Artur och Svisse(?). Augusta är morfars mor till givarna.
1Augusta Klintman drev kafé och restaurang på Helenehill under åren 1926-1937
1Augusta Nilsson föddes den 25 augusti år 1867 i Glumslöv. Hennes make var Nils Petter Nilsson (f. 1861-12-01, d. 1954). De fick fem barn: Arvid (f. 1897-02-04), Klara (f. 1898), Anna (f. 1903), Elsa (f. 1906) och Harald (f. 1909). Paret var ägare av Kvistofta mölla mellan åren 1912 och 1934. Innan dess ägde de Görarps mölla. Augusta gick bort år 1956.
1Augusta och hennes syster Matilda emigrerade till Amerika på 1880-talet. Augusta kom hem igen 1891 och gifte sig några år senare med Nils Peter Tufvesson 1862-06-27--1943, från Persköp. De fick fem barn, fyra pojkar och en flicka. Familjen bodde på en gård i Persköp. När Augusta och Nils Peter blev äldre flyttade de till ett mindre trähus med glasveranda i Persköp.
1Augusta Olsson var gift med Anders Olsson och de hade döttrarna Anny f.1898, Eva f.1900 och Karin f. ca 1905. Familjen bodde på Molkegården (Mjölkgården) i Fjärestad, Vallåkra utanför Landskrona. AO var mormor till givaren (som var dotter till Anny).
1Augusta studerade i Köpenhamn och en tid vid Konstakademin i Stockholm. Hon gjorde också studieresor till Italien och Paris. I många år arbetade hon som lärarinna i teckning och målning vid olika skolor i Göteborg, Malmö, Landskrona och Helsingborg. Är representerad i Göteborgs konstmuseum. Syster till Fredrik Borg, redaktör på Öresundsposten, debattör, riksdagsman.
1August av Hälsingborg var en Skonare.
1August Blanche gjorde sig känd som en radikal och stridbar skribent, främst i den fritänkande tidningen Freja. Ryktbar blev han efter en omfattande och bitter polemik med Aftonbladet och särskilt dess medarbetare Carl Jonas Love Almquist. Från 1840-talet, efter en flytt till "Malmgården", ökade hans skönlitterära produktion enormt, främst skådespel, sociala tendensromaner och senare de så populära folklivsskildringarna i stockholmsmiljö, till exempel Hyrkuskens berättelser och Berättelser efter klockaren i Danderyd. Sannolikt var han sin tids mest spelade dramatiker i Sverige med bland annat det välkända lustspelet Ett resande teatersällskap. Blanche ägnade sig också åt politiken och var riksdagsman för Stockholm. Han var en ivrig företrädare för representationsreformen. Med åren blev han en mycket uppskattad författare och stockholmsprofil. Omkring tre tusen människor sägs ha slutit upp kring hans kista vid begravningen.
1Augusti 1798 gift med Desirée Clary (Desideria). Kom 1810 till Sverige. Blev kung 1818. Far till Oskar I.
1August Jernberg flyttade tidigt till Stockholm och han visade snart stora konstnärsanlag vid studier vid Hillska skolan. Han gick sedan i lära hos Pehr Berggren och J.A. Wetterbergh innan han började vid Konstakademiens princip- och modellskolor. Åren 1847-53 studerade han i Paris och här lade han grunden för sitt konstnärskap med dess färgbehandling och förenklade form, stora penseldrag, dagrar och skuggor. Från 1854 fram till sin död bodde och verkade Jernberg i Düsseldorf men han företog också flera resor, bland annat till Frankrike, Holland och Sverige. Hans motivområde omfattade huvudsakligen porträtt, landskap och folklivsskildringar. August Jernberg är far till konstnären Olof Jernberg.
1August Jönssonn Kürtz och Albert Werngren drev företaget.
1August Strindberg räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla och internationellt kända författare, kanske främst som dramatiker. Under fyra decennier före och efter sekelskiftet 1900 dominerade han det litterära Sverige och var ständigt omdiskuterad, ofta involverad i personliga konflikter. Hans samlade litterära verk är omfångsrikt och innehåller romaner, noveller och dramer som räknas till svensk litteraturs klassiker. Hans dramatik är känd över hela världen.
1August Wingårdh började 15 år gammal som bodbiträde hos handlare I.M. Angelin på Södra Storgatan 3-5. Han blev så småningom ägare till handelsrörelsen och köpte fastigheten. Wingårdh kom att bli grundare till ett flertal företag förutom sin kolonialfirma, bland annat inom gödningsindustrin. Wingårdh tilldelades Helsingborgsmedaljen 1949.
1Auktion efter bagarmästare J. E. Dahlin, Laröd
3Auktion efter bagarmästare J. E. Dahlin, Laröd.
6Auktion efter bagarmästare J.E.Dalin, Laröd
1auktion efter honom 14.3 1916
1Auktion på Össjö herrgård
1auktionsförrättare i auktionskammaren i Helsingborg.
1Auktionsinrop på auktion hos Karolina Rosenbergs sterbhus i Nyhamnsläge, kostnad: 40 kr.
1Auktionskammare
1auktionssajt på internet
1Autodidakt. Ewald har en omfattande produktion bakom sig sedan början av 1980-talet. Han har haft flera separatutställningar samt deltagit i många samlingsutställningar. Han var bland annat representerad i utställningen Sydnytt i Malmö Konsthall 1987. Konstnären är ett välbekant namn i det skånska konstlivet, inte minst i sin nordvästskånska hembygd. 1991 arrangerade han "Utblick" i Helsingborg i samarbete med Christel Jönsson. Påföljande år följde "Utblick 2" i samarbete med Maria Jönsson. 1992- 1993 var han engagerad i Gamla Elverket. Han har också varit ledamot av kulturstyrelsens referensgrupp i Helsingborg. Johnny Ewalds har en framträdande position i det nationella konstlivet, sedan han valt till förbundsordförande i Konstnärernas Riks Organisation (KRO Riks).
1Autodidakt. Målade i olja och gouache. Hennes målningar i naivistisk stil omfattar religiösa motiv ofta i större format. Hon målade äldre miljöer av idyllisk karaktär, samt stilleben. Representerad: museum i Helsingborg och Landskrona, i Malmö och Kristianstads läns landsting, Ängelholms kommun och på ett flertal institutioner. Landskrona kommuns kulturstipendie 1977. Medlem i KRO.
1Autodidakt konstnär.
1Autodidakt konstnär. Landskapsmålare, ofta med motiv från Söndrum i utkanten av Halmstad, Västergötland och Jylland.
1Autodidakt målare från Goole på Englands östkust. Arbetade flitigt med sitt målande, främst fartygsporträtt och kunde försörja sin familj på detta. Ställde aldrig ut eller umgicks i konstnärskretsar pga Gooles isolerade läge. Som mest produktiv från1890 till 1930 då frun dog. Gick själv bort 1940 i lunginflammation.
1Autodidakt målare som gjorde studieresor till England, Belgien, Frankrike och Sydafrika. Målade sina landskap med saftiga färger och lite skånskt manér, något likt Hans Larssons måleri. Gjorde vinterresor i Jämtland och målade fjällmotiv och bebyggelse, vilka var mer spartanska i färgen än hans övriga produktion. Utställde 1935-37 i Skånes konstförening, 1939 i Statens konstråds utställning, 1940 i Sveriges allmänna konstförening, 1941 med Norra förstädernas målare och samma år i Konstsalongen S:ta Clara. Separatutställningar 1947 i Stockholm och Köping. Representerad i Kristianstads museum. Medlem av Konstnärernas riksorganisation.
1Autodidakt som konstnär. Dog av självmord 1911.
1Automaten drevs av systrarna Ellen och Botilda (Tilda) Ebbesson tills Ellen gifte sig 1917 med Anders Persson. Man serverade färdiga smörgåsar och färdig mat såsom t.ex. kotletter. Man tjänade ganska bra på affären och sparade ca. 10.000 kronor var.
1Av ätten Bernadotte, hertig av Skåne. Son till drottning Victoria och Gustav V.
1Av ätten Bernadotte.
1Av ätten Bernadotte. Gift 1857-06-06 med Prinsessan Sophia av Nassau. Blev kung 1872-09-18. Hade 4 söner.
1Av ätten Bernadotte. Gift med Lovisa av Nederländerna 1850.
1Av ätten Bernadotte. Gift med Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha. Han omkom vid en flygolycka på Kastrup och efterlämnade fru och fem barn
1Av ätten Bernadotte. Hertig av Uppland. Son till Oskar II och drottning Josefina. "Sångar prinsen".
1Av ätten Bernadotte. Kallades blåprinsen. Tredje son till Oscar II. 1897 gift med prinsessan Ingeborg av Danmark. De fick tre döttrar och en son.
1Av ätten Bernadotte. Son till Kronprins Gustaf Adolf och Margaretha av Connaught
1Av ätten Bernadotte. Son till Oscar II och Sofia av Nassau.
1Av ätten Bernadotte. Son till Oskar I och drottning Josefina. 1864 gift med prinsessan Teresia av Sachsen-Altenburg.
1Av ätten Bernadotte. Sveriges kung 1950-1973
1Av ätten Bonaparte. Gift 1853 med Eugénie av Frankrike.
1Av ätten Holstein-Gottorp.
1Avbildade 1850-53 Danmarks främsta skådespelare.
1Avbildad med hunden Puck
1Avbildad nalle, "Gula Nalle" var en gåva till dottern Susanna på hennes 1årsdag. Han följde med överallt! Inhandlad i affären "Gömstället" vid Mariakyrkan.
1Avdelningen har uppgått i avd 66 Höganäs
1Avdelning inom Helsingborgs kommun
1avdelningschef på Fredriksdal för "drifts- och besökarservice".
1Avdelning Sundet på Brunnsparksskolan i Ramlösa består av elever från förskola till tredje klass. Eva Rehdin som arbetar på denna avdelning kontaktade Helsingborgs museum för att de, tillsammans med barnen ville göra en framtidslåda.
4Av donatorn inköpt från Gregory Nycander
2Av donatorn inköpt från ingenjör Gregory Nycander.
1Av donatorn inköpt på "Tjuvarnas marknad" i Mexico City 1921
1Av etikett på baksidan framgår att tavlan utställts i Göteborg 1902.
1Avfall Sverige är en branschorganisation för avfall och återvinning. Medlemmarna ser till att avfall tas om hand och återvinns i alla landets kommuner. Vision är "Det finns inget avfall". Avfall Sverigei verkar för att förebygga att avfall uppstår och att mer återanvänds. Kommunerna och deras bolag är motorn och garanten för omställningen.
1Avfotograferat från fotosamlingen från Karl-Erik Anders dödsbo. Bilden kommer att registreras som orginal.
7Avfotograferat inlån från Sverre Kirsebom. Tavla med sex olika foto från Helsingborgs Jacquardväveri AB, på Raus Plantering, byggd 1899, var utställd på Fragment.
1Av fröken Thora Reuterswärd testamenterad till Mariakyrkan.
1Av givaren, Bror M. Banck, inköpt i Paris.
1Av givaren är vågen använd 1979 - 2000
1Av givaren erhållen i present av Dansk-Engelsman vid namn Westenhols, då givaren reste till Australien. Den före berättade att denna kniv var orsak till ett av Englands kolonialkrig. The war of the Derah river 1876 och hade tagits från en av Mr Bireks mördare, se härhom i : The life of Sir Fredrik Weld sid 270-302
1Av givaren inköpta under kristiden i Stockholm
1Av givaren inköpt på Klippans gästgivaregård.
1av givaren köpt på auktion i Hbgtrakten och lagd till Ågårds inv. efter 1926 (Anm. ur huv.ligg)
1Av givaren köpt på bokaktionskammaren i Stockholm
1Av Höganästillverkning. Har stått som skorsten i en länga hos handskmakaren Gustav Andersson i Tollarp.
1avklipp del av längd från givarinnans moster
1Avled efter cykeltävlingen Tour de France 1967.
1Avled vid en ålder av 65 år och 28 dagar. Var gift. Dog i Wallby prästgård.
2Avmaskningsramen har tillhört och använts i Studio Bernle.
1Avnänd av IOGT logen Ankaret i Helsingborg.
2Av okänt ursprung. Inmärkt till utställningen "Konsten att bli kung".
1Avporträtterad av Georg Crona.
1Av säljaren inköpt hos polis Tillgren, Hässleholm (f.d. auktionsropare), som köpt den på auktion.
1Av säljaren inköpt på auktion hos f d ägaren.
1Av säljaren uppköpt hos polis Tillgren, Hässleholm, f d auktionsropare, som inköpt den på auktion.
1Avsedd att användas av givare jägmästare Elis Nilsson på resa med valfångare
1Avser Carl IX Johans pensionsförsörjning för militärer
1Avskedspresent? till Karl Flood när han slutade på Jacquardväveriet.
1Avsyningsförrättare
1Av utlänsk tillverkning
1Avverkade studier vid Valands målarskola 1941-45 och reste runt i Frankrike och Holland 1949. Företrädesvis målade han landskap.
1A Winquist gift med Anna Elina Olga Montz
1Axel Christian Georg, prins av Danmark och Island, RE , SKmd ( dansk : Prins Axel Christian Georg til Danmark og Island, 12 aug 1888 i Köpenhamn - 14 Juli 1964 i Köpenhamn) var en dansk och isländsk prins, en sonson till Christian IX Danmark och en första kusin till Christian X av Danmark , Haakon VII av Norge , Konstantin av Grekland , George V av Storbritannien , Nikolaj II av Ryssland och Ernest Augustus III, hertig av Braunschweig . Prins Axel var en populär beskyddare av sport. Han var en framstående internationella olympiska kommittén medlem och aktivist och även en företagsledare. År 1963, prins Axel blev den första hedersmedlem i IOK i historien. Han var officer i den danska flottan .
1Axel Fridell studerade från 1913 Konsthögskolan, men blev år 1916 relegerad tillsammans med kamraten Bertil Bull Hedlund för försumlighet. Men han blev trots detta uppmärksammad och erkänd redan under dessa år, främst för sina torrnålsgravyrer. Senare studerade han i Frankrike, Italien och England. Förutom grafik målade han även i olja, bland annat självporträtt, interiörer med figurer samt landskap med motiv från Stockholmstrakten eller Falun, ofta lätt och luftigt hållna och i en blond och ljus kolorit. Men det var som grafiker han gjorde sin viktigaste insats och han räknas till en av våra främsta grafiker. Han arbetade vanligen i torrnål, men även med etsning. Han gjorde flera porträtt, självporträtt och interiörer med figurer.
1Axel Herman Hägg arbetade som arkitekt och konstnär. Han levde i England men kom ofta till Gotland på besök. På Gotland ritade han Gotlands folkhögskolas skolhus i Hemse som stod färdigbyggt 1891. Det kallas än idag "Häggska huset". Byggnaden är idag kulturminnesförklarat. I Storbritannien klassas Axel som ett geni inom arkitektur.
1Axel Holm etablerade sig som målare i Helsingborg 1880 och startade sedermera färg- och tapetaffär på Kullagatan. 1904-06 lät han bygga ett stort hus vid Södra Storgatan, ritat av Hellerström, där han kom till att bo fram till sin död 1935. Holm utförde dekorationsarbete i Rådhuset.
1Axel Holmgren startade Sockerbageriet på Södra Storgatan i Helsingborg 1904
1Axel Hugo Teodor Theorell, född den 6 juli 1903 i Linköping, död den 15 augusti 1982 i Stockholm, var en svensk biokemist samt nobelpristagare i fysiologi eller medicin. Hugo Theorell föddes i Linköping som son till regementsläkaren Thure Theorell och Armida Bill. Han läste på Katedralskolan i Linköping, och blev sedan student vid Karolinska institutet. Han var en av Gösta Mittag-Lefflers studenter, vilket kom att påverka hans framtida karriär, eftersom det gav honom möjlighet att studera vid Pasteurinstitutet i Paris samt hos Walther Nernst i Berlin, som gav honom goda kontakter. Han doktorerade vid KI i fysiologisk kemi 1930 med en avhandling om lipoiderna i blodet. Under en tid arbetade han som Rockefellerstipendiat åt Otto Heinrich Warburg. 1932-1936 hade han tjänst som laborator i Uppsala, och utnämndes till professor och föreståndare för Nobelinstitutets biokemiska avdelning 1937. 1959 blev han professor i biokemi vid Karolinska institutet och emeritus 1970. I sin forskning sysslade Theorell med enzymkemi samt med att ta fram antibiotika mot tuberkulos, det senare tillsammans med Hans Davide. Han var särskilt framstående med sin forskning om cellandningsferment, alkoholförbränning i levern, och myoglobin. Theorell invaldes 1942 som ledamot nummer 898 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1955 blev han mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina rön angående oxiderande enzymer. Med sin hustru, konsertpianisten Margit Alenius, var han far till Töres Theorell, Klas Theorell och Henning Theorell. Vid sidan av sin vetenskapliga gärning var Theorell violinist. Han var släkt med justitieombudsmannen Sven Lorens Theorell.
1Axel Johan Fredrik Svenson, född 28 mars 1852 i Borrby socken, Kristianstads län, död 14 oktober 1928 i Helsingborgs Maria församling, Helsingborg, var en svensk redaktör och författare. Efter folkskollärarexamen i Växjö 1872 var Svenson lärare vid Köpings folkskola 1873 och vid Ystads folkskola 1873–91. Han var medarbetare i Öresunds-Posten i Helsingborg från 1891 och dess huvudredaktör 1895–1913. Han var far till Harry Ebert.
3Axel Johanson Falkland är grundaren av rederierna Rederi AB Wallen (1915) och Rederi AB Wandia (1925). Efter Axel Johanson Falklands död i 1945 övertar hans son Axel Falkland ledningen av båda rederierna. I 1958 bildas bolaget AB Falkborg i styrelsen för detta bolag satt Axel Falkland, hans bror Yngve Falkland och Gunnar Borgström. Det sista fartyget i rederiets flotta säljs 1966, men rederiverksamheten försätter fram till och med 1972, de sista fyra åren under ledning av Gunnar Borgström
1Axel Larson har verkat som silversmed i Helsingborg under första halvan av 1900-talet.
1Axel Lindman förblev den franska pleinairismen trogen genom hela sitt konstnärskap. Efter målaråren i Paris, Barbizon och somrarna vid kusterna i Normandie och Bretagne återvände han till Stockholm 1883.
1Axel Mauritz, adelsman vid faderns död 1908. styrelseledamot i Luggude härads sparbank 1898, vice verkst direktör 1900-1908, vice ordförande och verkst direktör 1909-1913. Ägde jämte systern Rosenlund 1908-1912
1Axel Nilsson studerade vid Tekniska skolan, Konstakademien samt vid studieresor till Frankrike och Italien. Han räknas tillsammans med t.ex Hilding Linnqvist och Eric Hallström till de stora naivisterna från tiden kring 1910-talet och 1920-talet. Han brukar även benämnas som en lyrisk naivist. Han har utfört flera självporträtt, figurer i interiörer, naket, landskap med motiv från Italien, gatubilder från Stockholm, stilleben, samt många fina motiv med strandbilder bl.a. från Nordkoster. Hans sätt att måla präglas och kännetecknas av kraftig penselföring och gärna med dämpad och harmonisk kolorit.
1Axel Oxenstierna var son till riksrådet Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (1551-1597) och Barbro Bielke, och bror till Gabriel Gustafsson Oxenstierna (1587-1640). 1608 gifte han sig med Anna Bååt.
1Axel P Jensen var av bondesläkt och bodde det mesta av sitt liv på landet. Han var fascinerad av årstidernas och naturens växlingar, och det präglade hans konst. Han var en utpräglad landskapsmålare, med stor känsla för väder och vind.
1Axel Reinhold Ståhle föddes 2/1 1891 på Fredriksdals herrgård. Han föddes på tredje våningen i rummet bakom det högra fönstret högst upp på framsidan. Han föräldrar hette Anders Petter Ståhle och Anna Augusta Fock. Han hade sex syskon. Under sina första nio år av sitt liv var Axel praktiskt alltid på gården. Där fanns en guvernant som undervisade barnen. En del av logen hade fadern låtit göra om till ridhus och där lärde sig Axel grunderna i ridning redan som fyraåring. Man hade fyra ponnyhästar och dessa var installerade i nuvarande cafébyggnaden som då var stallbyggnad för de finare hästarna. Här arbetade också livkusken. Som barn fick Axel ofta följa med sin till faderns arbete på Skånska Husarregementets kaserner på söder. Att sonen skulle gå i faderns fotspår sågs som självklart.År 1912 var Axel färdigutbildad underlöjtnant och fick arbete som kavallerist vid Skånska Dragonregementet i Ystad.
1Axel Ugerup var danskt riksråd och Skånes sista länsherre.
1Axel var son till Anna Maria och Thomas C Jönsson och han hade flera syskon, Johanna Fredrika Wilhelmina (4/3-1868-24/3-1891, 23 år), Hilma Theresia (12/7-1873-17/1-1968, 95 år), Edvin Johan (22/3-1876-31/5-1960, 84 år), Martin Julius (1878-), Alfred Valfrid (1881-), Alma Viktoria (27/2-1887-9/11-1889, 1 år 9 mån), Ejnar Victorius (19/2-1889-9/10-1892, 2 år 8 mån). Den äldsta brodern hette Oskar men vi har inte hittat några uppgifter om honom (troligt). Enligt begravnings annonsen heter han då Jansson. Hade arbetat vid Verkstads AB Mekano.
1Axel von Fersen var son till Axel von Fersen d. ä. Han var den franska drottningens Marie-Antoinette gunstling. Han var den som planerade franska kungafamiljens misslyckade flyktförsök år 1791.
1Axel Werner Ekelund föddes i Landskrona 1919. Han studerade vid Skånska Målarskolan i Malmö och var främst verksam som målare och tecknare men han har även en grafisk produktion.