logo

Carlotta - the museum database

2010-2020 :: peruk, perukdocka, perukhållare

Object description
Perukdocka/perukhållare med fastklistrad peruk upptill. Stommen är tillverkad av obehandlat trä i ett stycke, i form av ett huvud. Ytan är slipad. Upptill en kortklippt peruk fastklistrad. Håret är mellanblont/brunt. Under stommen finns ett ihåligt runt hål, inuti sitter en intryckt papperslapp.
Sakord
peruk; perukdocka; perukhållare
Inventarienummer
2010-2020
OCM
302; 305; 321; 443
Svenska ämnesord
frisyrer; fönsterskyltning ; hår; hårvård; peruker; perukmakare; perukmakeri; skyltning
Tidpunkt - Tillverkning
första halvan 1900-talet [trolig]
Gruppering
Kultur
Signering, påskrift, stämpling
Lantmätare 26 [papperslapp, baksida]; PÅ EN Essen-KARTA [papperslapp, framsida]
Materialkategori
animaliskt material; papper; textil; trä
Material
bomull; hår; papp; trä
Teknik
hugget; klippt; limmat; slipat; snickrat; sytt; tryck
Höjd
25 cm
Diameter
16,5 cm
Beskrivning
Perukdocka/perukhållare med fastklistrad peruk upptill. Stommen är tillverkad av obehandlat trä i ett stycke, i form av ett huvud. Ytan är slipad. Upptill en kortklippt peruk fastklistrad. Håret är mellanblont/brunt. Under stommen finns ett ihåligt runt hål, inuti sitter en intryckt papperslapp.
Funktion
hållare för peruker
Historik
Efter 1:a världskriget blev det ett uppsving för damfrisering, och shingelmodet kom strax därpå under tidigt 1920-tal (kortklippt uppklippt damfrisyr). Tidigare klippte kvinnor inte frisyrer, utan höll sitt hår långt för att kunna ha fina håruppsättningar. Damfrisörerna arbetade framförallt med att skapa dessa håruppsättningar. Men i och med 1:a världskriget fick kvinnor hoppa in och arbeta vid männens platser, och då uppstod ett behov av en mer praktisk frisyr. Männen, som ofta gått på salong både för att klippa håret och raka sig, vände däremot trenden hos barberarna och började i allt större utsträckning att raka sig hemma. Under denna tid var det dock fortfarande vanligt att många stamkunder hade sina egna kammar och borstar som förvarades i kartonger i salongen. Det ansågs mer hygieniskt att använda sina egna hårtillbehör, då det fortfarande var väldigt vanligt med löss (även bland det högre samhällsskiktet). Under 1960-talet hade peruken sitt senaste och än så länge sista ”uppsving”. Många kvinnor bar peruker dagligen, ofta i stora tidstypiska frisyrer. Idag syns nya trender inom hårmode, och för män har hårtransplantationer blivit allt vanligare (i stället för tupé och peruk). För kvinnor är det vanligt med användning av löshår, antingen som klipps (tas av/sätts på dagligen) eller hårförlängning som sys/limmas/fästes i håret permanent (under ca 6 månader). ; Perukdockan har troligen använts i Anders Wilhelm Anderssons frisörsalong "A. W. Andersson & Son" eller Tor Winnetts perukmakeri och damfrisörsalong, senare driven av Tage Feldt. I samband med Tages död (1969), skänktes all interiör från frisörsalongen till Helsingborgs museum och Fredriksdal. Under tidigt 1970-tal byggdes frisörsinteriören upp i ett av husen i gamla stadskvarteret på Fredriksdal, och har sedan dess varit en populär sevärdhet. 2014 renoverade man utställningen. Vid tillfället beslutades det att en del av interiören skulle maganiseras i Helsingborgs museums samlingar på Kulturmagasinet.
Källuppgifter
sv.wikipedia.org [2020-06-23]
Förvärvsomständigheter - Till museet
ur äldre samling
Utställning
Fredriksdals frisörsinteriör 1970-tal > 2014

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.