logo

Carlotta - the museum database

Aagesen, Astrid

Visat namn
Aagesen, Astrid
Efternamn
Aagesen
Personnamn
Astrid Aagesen
Förnamn
Astrid Marie-Fredrikke; Astrid [tilltalsnamn]
Kön, Ålder
k
Tidpunkt - Födelse
1883
Tidpunkt - Död
1965
Yrke
ciselör; tenngjutare; silver- och tennsmed; formgivare
Historik

Ciselör Astrid M. Aagesen (1883-1965) föddes i Silkeborg på Jylland. Hon kom till Helsingborg 1918 och räknade sig sedan dess som nordvästskåning.

I unga år studerade Astrid silver- och tennsmide i Danmark och Tyskland. Hon hade som trettonåring blivit spådd att hon skulle bli hantverkare och var stolt över att hon blivit det. Genom åren fick Astrid flera stipendier och det firades alltid med portvin och kransekager.

Under sin tid i Helsingborg hade Astrid en ansedd konstbod. Hon utförde en del offentliga arbeten. Bland annat ciselerade hon stjärnbilderna på Tycho Brahes stora himmelsglob. Hon samarbetade också med konstnären Hugo Gehlin.

Astrid svarade även för lampetterna i Jacob Hansens hus, för altaruppsatsen i Gustav Adolfskyrkan och krucifixet för församlingshuset i Gustav Adolf.

När Astrid avvecklade sin rörelse i Helsingborg slog hon sig ner på en liten bondgård uppe på Hallandsåsen och drev sommartid en konstbod i Båstad. Hon flyttade sedan till Vejbystrand, där hon fortsatte sin handel med konst och konsthantverk i sin villa S:t Nicolaus.

Ännu på äldre dagar var Astrid en aktiv hantverkare. Hon tycktes snarare bli yngre med åren. Hon hade också funnit en utmärkt medicin; en vinterresa till Spanien varje år. Där trivdes hon, letade efter gamla ting i antikvitetsbodar och efter stenar och snäckor på stranden, som hon sedan använde i sina applikationer.

Astrid M. Aagesen hade en obruten skaparkraft. Hon var en idéspruta och såg till att få sina infall genomförda.

Ett lustigt exempel är när ett missöde med värmeledningssystemet ledde till översvämning på hennes vind. Vattnet strömmade genom taket till ett av rummen på andra våningen. Av den fläck som uppstod skapade Astrid ett konstverk som sedan fick sitta som en modern plafond.

Hon var de unga konstnärernas vän. En konsthantverkare med dynamit i. En kvinna som med sin starka tro på livet och de egna resurserna utplånade de flesta konventionella gränser, såsom åldersgränsen.

"Så länge som ungdomen vill lyssna på mig behöver jag inte sluta upp att tala. Jag talar mig ung", sade den 80-åriga ciselören.

Astrid var en mycket envis kvinna och hade en stark tro på det hon föresatte sig. Det fanns bara två ting som hon var rädd för, huggormar och främmande ord. Ordskräcken hängde enligt henne själv ihop med den besvikelse som hon kände för att hon inte fick tillfälle att läsa till studenten.

Ciselören Astrid slog alltid ifrån sig med yviga gester om någon skulle råka kalla henne för konstnär. "Nej, hellre då plåtslagare. Det är ju en hantering som jag sysslar med och kan".

"Det skall finnas en konstnärlig ärlighet och inte bara en strävan att skapa sensation och uppseende", sa Astrid.

Sin inställning till de stora världsgåtorna behöll hon för sig själv och sina närmaste vänner. "Men finns det en himmel, så vill jag inte komma dit om det finns växlar där. Däremot skulle jag gärna ta ett parti bridge."

;

Danskfödd konsthantverkare. Studerade vid Kunstindustriskolen for Kvinder och Teknisk Skole i Köpenhamn och vidareutbildade sig i Tyskland, Norge, Schweiz, Italien och Frankrike. Flyttade till Helsingborg från Köpenhamn 7/1 1919, anställdes först i en guldsmedsverkstad men öppnade 1920 egen verkstad i staden. Hon arbetade huvudsakligen i tenn men även i koppar och silver. Har bl a ciselerat stjärnbilderna i globen till Tycho Brahebrunnen.

Flyttade till Grevie 16/7 1937, utflyttad till Barkåkra 7/11 1959

Källuppgifter
Hedqvist, Hedvig m fl, Modernt svenskt tenn, Stockholm, 2004, sid 73-
Land
Sverige [1918-1965]; Danmark [Jylland]; Sverige [1918]
Landskap
Skåne [1918]
Län
Malmöhus [1918]
Kommun
Helsingborg [1918]
Stad
Köpenhamn; Helsingborg
Ort
Grevie; Vejbystrand; Silkeborg [född]