Carl Peter Lehmann, född den 10 oktober 1794 i Köpenhamn, död den 3 september 1876 i Sigtuna, var en dansk-svensk målare som också var verksam i Norge.
Carl Peter Lehmann brukar räknas till den svenska konsthistorien, men i början av sin bana tillbringade han flera år i Norge. I Bergen drev Carl Peter Lehman 1817-1826 en egen målarskola med bland annat Knud Andreassen Baade och Joachim Frich som elever. Lehmann ägnade sig åt landskapsmåleri och historiska motiv huvudsakligen mellan 1819 och 1825. 1825 tänkte han flytta från Helsingborg till Stockholm, men uppehölls av porträttbeställningar, så att han i slutet av 1827 inte hunnit längre än till Norrköping. Han hade då utfört omkring 600 konterfej. Lehmann slog sig sedan ner i Stockholm, men företog ofta resor inom Sverige, Norge, Finland och Ryssland, till dess han i slutet av 1850-talet bosatte sig i Sigtuna. Han målade allt, även mytologiska ämnen och norska landskap. Sammanlagt skall han ha utfört omkring 4 800 porträtt. 136 tavlor av hans egen hand såldes på auktion i Stockholm 1877.
I Christiania ställde Lehmann ut sina målningar med motiv från trakten kring Bergen både 1823 och 1824. Våren 1825 anordnade han en egen konstutställning i Bergen som han marknadsförde genom annonser i lokalpressen. Där förtecknas 12 målningar, huvudsakligen landskapsstycken.