År 1838 infördes skolplikt i Helsingborg med motivation av prosten Carl Hallbeck medan beslutet nationellt togs först 1842. Flickor fick tillträde till den allmänna skolan först 1849.
1846 infördes fri skolmat för barn från fattiga hem i Helsingborg och år 1946 infördes stadsbidrag infördes till skolbespisningar där alla barn fick tillträde.
År 1866 öppnades första skolhuset, Östra skolan, i Helsingborg för barnaundervisning. Här fanns två skolsalar för folkskola disponerade för ca 60 elever i vardera klassrum samt två små rum på vinden för småskoleundervisning och en lärarbostad.
Lärarbostaden bestod av två rum med kök där den första förskollelärarinnan samt en småskolelärarinna bodde.
1888 var elevantalet i Helsingborg 1836. Skolan var sjuårig med två år i småskola och fem år i folkskola. Trots skolplikt var 70% av stadens barn inskrivna i skolan och år 1915 blev årskurs 7 obligatorisk.
1899 hade man första skolgudstjänsten i Mariakyrkan.
1900 genomfördes första resan till sommarkoloni i Lärkesholm och Hittarp med 35 st barn.
1902 infördes skolläkarinstutionen
1903 infördes skolbad på Magnus Stenbocksskolan och på Norrehed
1909 infördes skoltandvården på två klinker på Gustav Adolfsskolan, en på Magnus Stenbock och en på Råå södra skola.
1928 anställdes första skolläkaren vid namn Karl Bürlow.
År 1938 vid vårterminens slut fanns det i staden 4 997 st elever som undervisades av 237 st lärare.
[Skolhistorik Helsingborg]; Redan under 1890-talet diskuterades inrättandet av ett skolmuseum. Unedr åren kom skolföremål att samlas på S:t Jörgens skola samt senare även på Magnus Stenbocksskolan och Gustav Adolfsskolan. Under en vecka 1942 anordnades en mycket uppskattad skolhistorisk utställning på S:t Jörgens skola. I november 1981 lämnades till kommunfullmäktige en motion angående bildandet av ett skolmuseum. Beslutet blev att ett skolmuseum skulle bildas och att ansvaret skulle läggas på en skolhistorisk förening. Skolstyrelsen ställde östra skolans lokaler till förfogande.
Helsingborgs skolmuseiförening bildades 2 mars 1982 och skrev avtal med staden om att föreningen skulle samla, vårda och visa föremål från solkskolan. Den 4 maj 1985 slogs dörrarna upp för Helsingborgs skolmuseum i Östra skolan.
Byggnaden uppfördes 1886 som Helsingborgs första egentliga folkskolebyggnad. Skolmuseiföreningen tog emot och ställde ut föremål från folkskolor som lagt ner eller donerats av privatpersoner men också undervisningsmateriel som tagits ur bruk. Skolmuseet visade folkskolans utveckling genom gestaltade miljöer och utställningar.
2023 beslutade kulturförvaltningen i Helsingborgs stad att inte ge museet det årliga bidrag det tidigare erhållit. Föreningen beslutade 1 februari att lägga ner museet och i samband med detta donera samlingarna i sin helhet till Helsingborgs stad. Skolmuseet hade öppet för besökare för sista gången 25 januari 2023.
; Östra skolan
Fram till 1849 undervisades enbart gossar. Då även flickor skulle beredas undervisning från detta år och invånarantalet i staden ökade blev lokalbristen i det närmaste akut. Ett skolhus främst för flickor planerades och stod klart i oktober 1866. Skolan fick namnet Östra skolan och var stadens första byggnad uppförd som skolhus för folkskola. Den placerades vid Bergaliden.
Skolhuset inrymde från början två stora klassrum och en lärarinnebostad med två rum och kök. Två lärarinnor anställdes för att undervisa och de bodde tillsammans i bostaden.
Fröken Zenda Armida Isidora Almegren (född 1842) och Josefina Christina Theodolinda Zachrisson (1845-1927) började den 1 oktober 1866 som lärarinnor vid Östra skolan. De delade även tjänstebostaden. De två lärarinnorna kom inte överens så redan vid jultid 1866 fick fröken Almegren avsluta sin tjänst. Hon flyttade då till Sölvesborg.
Östra skolan var i drift efter varierande behov fram till 1980-talet. Skolhuset har använts bland annat som undervisningslokal för både lågstadie- och mellanstadieklasser, slöjdundervisning, vaktmästarbostad och extra lokaler för högre allmänna läroverket för flickor.