Hertha Bengtson, 1917-1993, var en svensk konstnärinna, keramiker och formgivare.
Arbetsbiografi i korthet:
1937-41 Hackefors Porslinsfabrik
1941-64 Rörstrands Porslinsfabrik
1965-68 Andersson & Johansson Höganäs
1969 > Frilansar, delvis knuten till Rosenthalkoncernen i Tyskland
1990 > Ström och bergshyttan
Redan under tidig ålder fick Hertha inblick i en traditionsrik mönstervärld. Hennes mor och mormor vävde sina egna textilier, vilket fångade Herthas intresse för hantverk. Hertha blev väldigt förtjust i allmogemönster, vilket senare kom att inspirera hennes egna arbete med formgivning av serviser och stengods.
Herthas första arbete var som handarbeteslärare vid flickskolan. 1937 ville hon ta sig vidare och sökte arbete vid Hackefors Porslinsfabrik. Hon blev anställd som poslinsmålare, men fick snabbt utökat ansvar som avdelningschef i verkmästarens ställe. Efter fyra år på Hackefors sökte Hertha sig vidare till Rörstrands Porslinfabrik. Under 1948 gjorde Hertha ett kort uppehåll på Rörstrand för att vidareutbildade sig i Paris vid Académie de la Grande Chaumière. Hon kom tillbaka med stora ambitioner om att vara med och formgiva framtidens hushållsgods. Under sin tid på Rörstrand gav hon upphov till två designklassiker, serviserna:
1. Blå Eld (tillverkades 1950-1971)
2. Koka Blå (tillverkades 1952-1988)
Hertha använde sitt nytänkande formspråk för att göra husmödrarnas arbete lättare i hemme. Hon ersatte uppläggningsfat och serveringskarotter med eldfasta och ugnsfasta grytor och fat. Tanken var att godset skulle kunna tas direkt från spisen och sättas på bordet, samt att serviserna skulle tåla tidens nymodighet - maskindisken. Samtliga detaljer som pipar, snipar, brätten, lock, öron och hänklar skulle utformas med funktion och användbarhet i fokus.
Hertha Bengtson blev som formgivare internationellt uppmärksammad och hon vann många utmärkelser, både för hennes svenska och tyska serviser. Än idag tillhör Blå Eld en av de mest omtyckta serviserna i Sverige och flera av hennes tyska serviser har blivit storsäljare. Sammantaget formgav Hertha Bengtson 14 serviser, åtta för den svenska marknaden och sex för den tyska.
Hertha Bengtsons skaparkraft upphörde aldrig, och under sin sista verksamma tid var det glas som fascinerade. Hon hade kommit i kontakt med materialet redan under tiden vid Rosenthal genom att hon formgav dricksglas till några av sina serviser. På 1990-talet tog hon upp formgivning av glas i egen produktion. Hon hyrde in sig i studiohyttan i Strömberg och skapade ihop med hyttmästare och glasblåsare unikt glas i klara och starka färger. Hon beskrev själv sitt arbete med glas ”Att arbeta med glaset är som att sugas in i en virvel och bara dras in – så tycker jag att mitt liv är just nu. Det är bara att följa med på detta nya äventyr”.