AB Märta Måås-Fjetterström, Måås-Fjetterström, Märta, Märta Måås-Fjetterströms textilverkstad

Märta Måås-Fjetterström, född som Märta Livia Wilhelmina Fjetterström den 21 juni 1873 i Kimstads församling Östergötland, död 13 april 1941, var en svensk textilkonstnärinna.

Efter studier på Högre konstindustriella skolan i Stockholm följde jobb som teckningslärarinna i Jönköping innan hon 1902 blev anställd vid Kulturen i Lund. Föreståndarinna för Malmöhus läns hemslöjdsförening 1905-1911. Ett inte helt friktionsfritt förhållande till sin uppdragsgivare lockade henne att efter inbjudan från Lilli Zickerman flytta till vävskolan i Vittsjö.

Redan vid Lundatiden började Måås-Fjetterström rita förlagor till vävnader och till Stockholmsutställningen visades den smått berömda Staffan Stalledräng, sedermera inköpt av Röhsska konstslöjdmuseet. Till Baltiska utställningen i Malmö 1914, ritades St Göran och draken. Dessa effektfulla vävnader lockade till sig Ludvig Nobels intresse och i samband med en stor beställning till hans nationalromantiska byggnad Skånegården i Båstad, erbjöd han henne att öppna en egen vävverkstad på samma plats. Året var 1919, och från denna tid inriktades skapandet huvudsakligen på mattor men även vävnader i form av exempelvis draperier kom att produceras.

Båstad kom att bli Måås-Fjetterströms hem fram till hennes död 1941. Naturen på Hallandsåsens sluttningar var en aldrig sinande inspirationskälla och med stor konstnärlig skicklighet stiliserades blommor, blad och en och annan häst för att få sin utvalda plats i den rika, men ändock fullt kontrollerade prakt som kom att utgöra hennes mattor. Väverskor från trakten anställdes för att väva allt från stora paradflossor som "Svarta trädgårdsmattan" och "Örtagården" till den genialiskt enkla modernistiska kompositionen "Blå bårdmattan" i röllakan.

Under hela sin levnadstid fick Måås-Fjetterström och hennes vävverkstad ta emot flera prestigefyllda uppdrag, men det definitiva kritikergenombrottet kom 1934 med en utställning på Liljevalchs konsthall tillsammans med bland andra Elsa Gullberg, Carl Malmsten och Svenskt Tenn.

1942 ombildades verkstaden till ett aktiebolag där den rika mönsterskatt som Måås-Fjetterström lämnade efter sig både förvaltas och förnyas. Vid sidan om att fortsätta väva upp originalmönster anställdes Barbro Nilsson som konstnärlig ledare som tillsammans med Ann-Mari Forsberg och Marianne Richter deltog i förnyelsen av företaget. Senare knöts även Kaisa Melanton till AB MMF och år 2006 lanserades tre nya röllankansmattor av arkitekttrion Claesson Koivisto Rune.

Märta Måås-Fjetterström, född som Märta Livia Wilhelmina Fjetterström den 17 juni 1873 i Kimstads församling Östergötland, död 1941, var en svensk textilkonstnärinna.

Hon var dotter till kontraktsprosten Rudolf Fjetterström, kyrkoherde i Vadstena och han maka Hedvig Olivia Augusta Billsten) och växte upp i Vadstena. Efter studier på Högre konstindustriella skolan i Stockholm följde jobb som teckningslärarinna i Jönköping innan MMF 1902 blev anställd vid Kulturen i Lund. Föreståndarinna för Malmöhus läns hemslöjdsförening 1905-1911. Ett inte helt friktionsfritt förhållande till sin uppdragsgivare lockade MMF att efter inbjudan från Lilli Zickerman flytta till vävskolan i Vittsjö.

Redan vid Lundatiden började MMF rita förlagor till vävnader och till Stockholmsutställningen visades den smått berömda Staffan Stalledräng, sedermera inköpt av Röhsska konstslöjdmuseet. Till Baltiska utställningen i Malmö 1914, ritades St Göran och draken. Dessa effektfulla vävnader lockade till sig Ludvig Nobels intresse och i samband med en stor beställning till hans nationalromantiska byggnad Skånegården i Båstad, lockade han MMF till att öppna en egen vävverkstad på samma plats. Året var 1919, och från denna tid inriktades skapandet huvudsakligen på mattor men även vävnder i form av ex. draperier producerades.

Båstad kom att bli MMF:s hem fram till hennes död 1941. Naturen på Hallandsåsens sluttningar var en aldrig sinande inspirationskälla och med stor konstnärlig skicklighet stiliserades blommor, blad och en och annan häst för att få sin utvalda plats i den rika, men ändock fullt konstrollerade prakt som kom att utgöra hennes mattor. Väverskor från trakten anställdes för att väva allt från stora paradflossor som "Svarta trädgårdsmattan" och "Örtagården" till den genialiskt enkla modernistiska kompositionen "Blå bårdmattan" i röllakan.

Under hela sin levnadstid fick MMF och hennes väv-verkstad ta emot flera prestigefyllda uppdrag, men det definitiva kritikergenombrottet kom 1934 med en utställning på Liljevalchs konsthall tillsammans med bland andra Elsa Gullberg, Carl Malmsten och Svenskt Tenn.

1942 ombildades verkstaden till ett aktiebolag där den rika mönsterskatt som MMF lämnade bakom sig både förvaltas och förnyas. Vid sidan om att fortsätta väva upp originalmönster anställdes Barbro Nilsson som konstnärlig ledare som tillsammans med Ann-Mari Forsberg och Marianne Richter deltog i förnyelsen av företaget. Senare knöts även Kaisa Melanton till AB MMF och år 2006 lanserades tre nya röllankansmattor av arkitekttrion Claesson Koivisto Rune.

Märta Måås-Fjetterström (1873–1941) startade textilverkstad i eget namn i Båstad 1919. Aktiebolaget AB MMF bildades efter Märta Måås-Fjetterströms död 1941.

1942 blev textilkonstnären Barbro Nilsson chef och konstnärlig ledare. Hon knöt konstnärerna Marianne Richter, Ann-Mari Forsberg samt Barbro Spinchorn till sig. 1970 efterträddes hon av Kaisa Melanton.

På MMF vävs flossa- och ryamattor med en vävd botten med knuten lugg av ull. Flossamattan har betydligt kortare lugg än ryamattan. Gobeläng är en större bildvävnad avsedd som väggprydnad. Röllakan är en matta i folklig gobelängteknik.

MMF-mattor är signerade och går att datera, nästan på samma vis som med silverstämplar. Står det enbart MMF på baksidan betyder det vävt 1919–1941.

Står det AB MMF är mattan producerad efter aktiebolagsbildningen 1942. Står det enbart AB MMF är mattans mönster av Märta Måås Fjetterström.

Står det ytterligare bokstäver i ett annat hörn är det en annan konstnär som designat.

Utöver det har varje konstväverska sedan 1924 markerat mattor med sina så kallade prickafärger som signatur. Prickfärgerna finns arkiverade på MMF.

Sedan 2002 väver MMF Årets textila konstverk i ett exemplar. Konstrådet bestående bland annat av Bo Nilsson och Pontus Bonnier utser vilken konstnär som får uppdraget.

Hittills bland andra Cecilia Edelfalk, Charlotte Gyllenhammar, Karin Mamma Andersson och Jens Fänge.

AB MMF ägs av Ulrik Swedrup, grundare av rekryteringsföretaget CV search. Vd sedan 2001 är Angelica Persson. Hon anställdes som väverska 1990 och har gått den långa vägen till toppen.

Idag arbetar tolv väverskor på MMF.

Källor: Tyra Lundgren, Märta Måås-Fjetterström, Bonniers 1968.

Anne-Marie Ericsson, svenskt 1920-tal, Signum 1984.

Cilla Rorbach, Förfining eller fransiga trasor? Nationalmuseum 2004.

Märta Holkers, Märta Måås-Fjetterström, Antik och Auktion 2006.

Märta Holkers, De svenska antikviteternas historia, Bonniers 2007